Klockan var omkring halv fem på eftermiddagen måndagen den 19 oktober när en rysk drönare slog ned i den centrala parken i Nova Vodolaha, en liten ort i Charkivs oblast. Sex människor dödades och femton skadades, sju av dem barn. Den yngsta som dog hette Anhelina. Hon var drygt ett år, född i augusti förra året, och låg i sin barnvagn. Hennes mamma Inna dog senare på sjukhuset. En elvaårig flicka dog också. Det var Volodymyr Zelenskyj som gav namnen. Samma dag visade han bilder från parken för amerikanska kongressledamöter. ”Så här svarar Ryssland på att sanktionerna lyfts och trycket lättar.”
Några timmar senare stod Donald Trump på Vita husets södra gräsmatta, på väg till ett valmöte i Kansas. En reporter frågade om han kunde tänka sig ett möte med Vladimir Putin och Xi Jinping. ”Jag skulle göra det”, svarade han. ”Inte så mycket om Ukraina, för Ryssland har ärligt talat varit okej när det gäller Ukraina. De har inte gjort särskilt mycket.” Strax därefter sa han att Xi varit mycket rättvis mot Ukraina och inte varit särskilt inblandad, och att detsamma gällde Ryssland. ”De har inte varit i närheten av vad de kunde ha varit, och det uppskattar jag.” Frågan gällde ett möte mellan tre stormakters ledare om ett krig i Europa. Svaret är kanske den hittills tydligaste bilden av hur Vita huset ser på det kriget.
Den 9 oktober gav det amerikanska finansdepartementet licens för handel med rysk diesel fram till april. Dagen efter sa presidenten att det var dags för Ukraina att få en ny president. Natten till den 14 oktober begränsades Starshield, det militära satellitsystem som ukrainska drönare är beroende av. Den 16 oktober undertecknade han en order som undantar Ryssland från samtliga tullar och de flesta sanktioner i Grahamlagen. Senaten antog lagen i augusti och representanthuset i september, och den bär den bortgångne senatorn Lindsey Grahams namn. Skälen gav Trump själv två dagar senare. Han ville inte driva Ryssland från förhandlingsbordet. Och Ryssland gjorde mycket lite för att hjälpa Iran jämfört med vad landet kunde göra, ”och jag vill att det ska förbli så”. Tom Nichols, skribent i The Atlantic, drog samma kväll en kärv slutsats. ”Under den gångna veckan har USA:s president slutgiltigt gjort Amerika till en allierad till Ryska federationen.”
För att förstå hur ett sådant beslut kan framstå som sunt förnuft i Washington behöver man gå tillbaka till hösten 2013. Vid Valdaiklubbens möte i september beskrev Putin hur många av de euroatlantiska länderna ”i praktiken förnekar sina rötter, däribland de kristna värden som är grunden för den västerländska civilisationen”. Han upprepade budskapet i sitt tal till nationen i december. I USA fanns det de som lyssnade. Pat Buchanan, som en gång arbetat åt både Nixon och Reagan, ställde frågan rakt ut i en kolumn samma månad. ”Är Vladimir Putin paleokonservativ? Är han, i kulturkriget om mänsklighetens framtid, en av oss?” Den avgörande striden under 1900-talets andra hälft hade enligt Buchanan gått mellan öst och väst. Det nya seklets strid kunde komma att gå på tvären. I varje land skulle konservativa och traditionalister då stå mot den militanta sekularismen hos en mångkulturell och transnationell elit.
Tanken fick snart organisatoriska former. Det amerikanska nätverket World Congress of Families hade planerat en kongress i Moskva i september 2014 om stora familjer som mänsklighetens framtid. Efter annekteringen av Krim och de sanktioner som följde blev det i stället ett ryskt forum med nästan samma namn. Forskarna Kristina Stoeckl och Dmitrij Uzlaner har visat att påverkan gick åt båda hållen. Den ryska konservatismen har enligt dem flera källor. En av de viktigaste är den amerikanska kristna högern, som påverkat ryska aktörer redan från slutet av 1980-talet. Bilden av Ryssland som försvarare av traditionella värden kunde båda sidor bygga vidare på.
Vid sidan av den kristna högern växte en mörkare gren fram, och en del av den byggdes i Sverige. Förlaget Arktos, som drivs av en svensk, gav 2012 ut den ryske ideologen Aleksandr Dugins bok om den fjärde politiska teorin på engelska. Bland översättarna fanns hustrun till Richard Spencer, en av den amerikanska alt-right-rörelsens ledande gestalter. I januari 2017 bildade Spencer, Arktos och den likaledes svenska videoplattformen Red Ice ett gemensamt bolag. Dagen efter den fullskaliga invasionen 2022 bad arrangören av en konferens för vita nationalister i Florida publiken om en applåd för Ryssland, och salen svarade med att ropa Putins namn.
Det som för tio år sedan var en udda subkultur har sedan dess flyttat in i den konservativa huvudfåran. Tucker Carlson sa i Fox News bästa sändningstid i december 2019 att han var helt emot sanktionerna mot Ryssland. Om USA måste välja mellan Ryssland och Ukraina borde man enligt honom förmodligen ta Rysslands parti. I februari 2024 reste han till Moskva och intervjuade Putin. Kreml lade ut hela utskriften på sin egen webbplats. När Trump sommaren 2024 skulle välja vicepresidentkandidat var Carlson enligt Axios en av dem som lobbade för JD Vance. Vance höll i grunden med Trump, sa Carlson, och det var just därför som de neokonservativa donatorer som ville ge Ukraina mer stöd fruktade honom.
Vance hade själv gjort sin hållning tydlig fem dagar före den fullskaliga invasionen, som senatskandidat i Steve Bannons program War Room. ”Jag måste vara ärlig mot dig, jag bryr mig faktiskt inte om vad som händer med Ukraina, åt ena eller andra hållet.” Bannons egen väg säger mycket om hur miljön förändrats. Så sent som 2014 kallade han, i ett tal till en konferens i Vatikanen, Putins styre för en kleptokrati och en imperialistisk makt som vill expandera. I april 2024 kallade han representanthusets stödpaket till Ukraina för en skändning av republiken.
Det ligger nära till hands att se allt detta som rysk påverkan. Forskningen ger en på många sätt mer obekväm bild. Statsvetaren Marlene Laruelle vid George Washington University beskriver ett sammanflöde av idéer, inte ett inflytande. Den amerikanska extremhögern har enligt henne en egen agenda. Det är ofta den som söker sig till Ryssland. ”För en del av den amerikanska extremhögern har Ryssland blivit ett varumärke, ett varumärke för motstånd, för revolt mot liberalismen.” Anton Sjechovtsov, som i boken ”Russia and the Western Far Right: Tango Noir” undersöker relationerna mellan Kreml och den västerländska extremhögern, beskriver hur initiativ till samarbete kan komma från högerextrema aktörer själva. Ryssland kan i sin tur välja att utveckla dessa relationer när de bedöms kunna bidra till landets utrikespolitiska mål och inflytande i väst.
Nu vädrar den miljön morgonluft. Samma dag som dieselbeskedet sa en återkommande gäst i War Room att det inte finns någon bättre naturlig allians i världen än den mellan USA och Ryssland. Tre dagar senare kallade han dieselbeskedet briljant. Den 16 oktober publicerade högersajten ZeroHedge en essä av skribenten James Howard Kunstler med rubriken ”Saker har förändrats”. Den slog fast att Ryssland inte längre är USA:s dödsfiende och att Europa blivit något av en motståndare. Hela miljön jublar inte. Den vite nationalisten Nick Fuentes läser i stället dieselbeskedet som att Trump tvingats komma till Ryssland med mössan i hand.
I Moskva läser man av stämningen noga. Kirill Dmitrijev, Putins förhandlare i ekonomiska frågor med Washington, delade samma vecka en bild under samma rubrik som essän. På bilden står en rysk björn och en amerikansk örn sida vid sida mot ett brittiskt lejon och Europeiska unionen. Han kallade undantaget från Grahamlagen ett viktigt och verkligt historiskt ögonblick. Dmitrij Medvedev skrev att det krävdes ett visst mod av Trump att stå emot den russofoba lobbyn i kongressen. Samtidigt varnade han för att besluten att frysa delar av lagen kommer att bli ett verktyg för utpressning mot Ryssland i årtionden framåt. ”Typ, är ni snälla så får ni en lättnad.”
Det här sker mot kongressens och majoritetens vilja. Grahamlagen antogs med bred majoritet i båda kamrarna. ”Vilken del av att tillämpa en lag som senaten antog med 86 mot 11 är det som presidenten och hans rådgivare inte förstår?”, frågade den republikanske senatorn Thom Tillis. Ted Cruz, som sällan bryter med Trump, sa att han önskade att presidenten inte hade gjort det och att det var ett misstag. I Chicago Councils mätning i februari ville 69 procent av amerikanerna ha fler sanktioner mot Ryssland, och andelen var precis lika stor bland republikanerna. I Quinnipiac-universitetets mätning i september ansåg hälften av de registrerade väljarna att USA stöder Ryssland för mycket. Bara 28 procent godkände Trumps hantering av kriget, hans lägsta siffra i frågan. När YouGov frågade om dieselbeskedet var fler emot än för.
Men bilden har en andra sida. I samma mätning, gjord före dieselbeskedet, godkände sju av tio republikaner Trumps hantering av kriget. Mer än hälften av dem tyckte att USA:s hållning till Ryssland var lagom. Republikanska väljare vill alltså ha sanktioner när frågan ställs i allmänna termer, och står ändå bakom en president som går Moskva till mötes. Det säger något om hur en idé från marginalen kan bli statens politik, när ledaren gjort den till sin och väljarna följer honom av lojalitet.
I januari skrev jag om de tre imperiernas tid, en värld där USA, Ryssland och Kina gör upp om intressesfärer över huvudet på de mindre staterna. Historikern Robert Kagan varnade då för att ett passivt Europa kunde bli en samling län under ett eller flera av imperierna. Oktober har gett den bilden en ny innebörd. En amerikansk president berömmer nu Kina och Ryssland för deras återhållsamhet mot ett land som det ena imperiet försöker erövra. Därmed närmar sig Washington Moskvas syn på en värld där stormakterna gör upp och de små anpassar sig. Putin har föreslagit att de tre ledarna möts i Shenzhen i november. En tidigare rysk underrättelseofficer har sagt till Wall Street Journal att Putin ser formatet som ett andra Jalta, där världen delas upp i intressesfärer. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha svarade att ett sådant möte bara skulle uppmuntra Putin att fortsätta kriget.
För Europa betyder det att trycket kommer både från Washington och inifrån Europa självt. Den amerikanska säkerhetsstrategin från i vintras ser det växande inflytandet för patriotiska europeiska partier som skäl till stor optimism. Den anger som mål att odla motstånd mot Europas nuvarande kurs inom de europeiska länderna. I Tyskland leder Alternative für Deutschland opinionen och vill återuppta energihandeln med Ryssland. The Economist konstaterar att varken de europeiska allierade eller Ukrainas försvarsindustri ännu kan ersätta de amerikanska förvarningarna om ballistiska robotar, Patriotrobotarna eller Starlink. För Ukraina är läget ännu tydligare, och Zelenskyj sa det i söndags. ”Om USA kommer att stödja Putin är det otroligt. Det är en tragedi.” Om USA officiellt ställer sig på Rysslands sida, och de två länderna står tillsammans, ”kommer vi förstås inte att segra och inte kunna stå emot”.
Hur ska Sverige möta det här, mitt i en regeringsbildning? Svaret har två delar. Den första är ett starkt och samlat EU. Ett sådant EU kan ta över ansvaret för sanktionerna när USA släpper sin del, och hitta ett sätt att använda de frysta ryska tillgångarna för Ukraina. Den andra är en tätare krets av de länder som har Ryssland nära. Norden, Baltikum, Polen, Ukraina och Moldavien delar den erfarenheten och har skäl att lita på varandra. I den kretsen har Ukraina mer att lära ut än de flesta. Min erfarenhet från arbetet i det ukrainska sammanhanget är att få länder kan mer om hur ett modernt krig förs, och om hur ett samhälle håller ihop under det.
Mellanårsvalet om två veckor kan säga något om vart USA är på väg. Den idévärld som nu styr Vita huset har vuxit i över ett decennium, och den finns kvar efter valet. För egen del tror jag att Europas arbete blir detsamma oavsett utgången, under överskådlig tid. Folkrätten och små länders rätt att bestämma över sin egen framtid gäller också när den starkaste staten slutar hävda dem.
I Ukraina har man redan tagit ställning. När Kyivs internationella sociologiska institut i oktober frågade om Ukraina kunde dra tillbaka sina trupper från Donbas i utbyte mot säkerhetsgarantier från USA och Europa, svarade 61 procent att det var helt oacceptabelt. Det är svaret från människor som lever med luftlarm och strömavbrott. Natten före angreppet på parken blev mer än en halv miljon hushåll strömlösa. Ingen av dem som talar om att mötas i Shenzhen har frågat dem. I Nova Vodolaha dog Anhelina samma dag som en amerikansk president sa att Ryssland inte gjort särskilt mycket.
Referenser
Ahn, A. (2026, 19 oktober). Trump says he is open to trilateral summit with Putin and Xi. Politico.
Allen, M., & VandeHei, J. (2024, 16 juli). Behind the Curtain: Why J.D. Axios.
Anti-Defamation League. (2022, 26 februari). AFPAC III: Elected officials support white supremacist event.
Banco, E., & Slattery, G. (2026, 16 oktober). Order to limit Starshield for Ukraine came from inside White House, sources say. Defense News (Reuters).
Bannon, S. (Värd). (2026, 12 oktober). Episode 5729: Fight for Florida; foreigners game the system even in Congress [Transkript]. Bannon’s War Room.
Bannon, S. (Värd). (2026, 9 oktober). Episode 5723: Where’s Talarico; fight for Arizona [Transkript]. Bannon’s War Room.
Breuninger, K. (2026, 19 oktober). Trump says he’d meet with Putin and Xi, criticizes Zelenskyy. CNBC.
Buchanan, P. J. (2013, 17 december). Is Putin one of us? Creators Syndicate.
CGTN. (2026, 17 oktober). Dmitriev: The suspension of some of the provisions of the Graham Act marks an important and truly historic moment.
Dugin, A. (2012). The fourth political theory (M. Sleboda & M. Millerman, övers.). Arktos.
El Baz, L., Smeltz, D., & Kafura, C. (2026, 12 februari). Americans oppose ceding the Donbas to Russia amid push for peace deal. Chicago Council on Global Affairs.
Feder, J. L. (2016, 15 november). This is how Steve Bannon sees the entire world. BuzzFeed News.
Feder, J. L., & Mannheimer, E. (2017, 3 maj). How Sweden became ”the most alt-right” country in Europe. BuzzFeed News.
Fenbert, A. (2026, 19 oktober). What Russia’s doing to Ukraine is ’fine,’ Trump says. The Kyiv Independent.
Fox News. (2019, 2 december). Rep. Jim Jordan: Democrats didn’t admit they were wrong about Russia, just moved on to Ukraine [Transkript, Tucker Carlson Tonight].
Fuentes, N. (Värd). (2026, 15 oktober). Iran war day 230, America First Ep. 1764 [Transkript]. America First.
Glynn, J. (2026, 19 oktober). Russian offensive campaign assessment, October 19, 2026. Institute for the Study of War.
Grushetskyi, A. (2026, oktober). Opinions and views of Ukrainians on issues of war and peace: Results of a survey conducted on October 8-16, 2026. Kyiv International Institute of Sociology.
Huggins, K. (2022, 19 februari). JD Vance doesn’t ’really care what happens to Ukraine’. Mediaite.
Kagan, R. (2026, 18 januari). America vs. the world. The Atlantic.
Kerr, N. (2026, 17 oktober). Trump signs order waiving Graham Act sanctions on Russia. ABC News.
Kunstler, J. H. (2026, 16 oktober). Things have changed… ZeroHedge.
Kyiv Post. (2026, 19 oktober). New survey shows 61% of Ukrainians oppose land for peace deal.
Laruelle, M. (2018). Russian and American far right connections: Confluence, not influence (PONARS Eurasia Policy Memo No. 516). George Washington University.
Levintova, H. (2014, 8 september). Did anti-gay evangelicals skirt US sanctions on Russia? Mother Jones.
Manchester, J. (2026, 19 oktober). Trump says he would be open to trilateral meeting with Putin, Xi. The Hill.
Manes, O. (Värd). (2024, 19 november). Russia and the American far-right, with Marlene Laruelle [Poddavsnitt]. I Lawfare Daily.
Media Matters for America. (2024, 22 april). Calling support for Ukraine in the House ”sacrilege,” Steve Bannon says foreign aid bill is ”a desecration”.
Meduza. (2026, 19 oktober). Putin proposes meeting with Trump and Xi without Zelensky to discuss ending war in Ukraine on terms favorable to Moscow, WSJ reports.
Michel, C. (2016, 20 december). Meet the Moscow mouthpiece married to a racist alt-right boss. The Daily Beast.
NBC News. (2026, 18 oktober). Meet the Press, October 18, 2026 [Transkript].
Neammanee, P. (2026, 17 oktober). Ted Cruz calls Trump waiving sanctions against Russia a ’mistake’. HuffPost.
Nichols, T. (2026, 18 oktober). America is now an ally of Russia. The Atlantic.
Novaya Gazeta Europe. (2024, 11 maj). Willing accomplices [Intervju med Anton Shekhovtsov].
Nurieva, S. (2026, 20 oktober). Медведев заявил о мужестве Трампа перед «русофобами» в конгрессе. Gazeta.ru.
OFAC. (2026, 9 oktober). General License No. 135. U.S. Department of the Treasury.
Oliynyk, T. (2026, 19 oktober). Zelenskyy on Russian strike on park in Kharkiv Oblast, 14-month-old girl killed, her mother died in hospital. Ukrainska Pravda.
Osborn, A. (2026, 19 oktober). Kremlin hawks savour Trump-Zelenskiy rift, if it lasts. Reuters (via Yahoo News).
President of Russia. (2013, 19 september). Meeting of the Valdai International Discussion Club.
President of Russia. (2024, 9 februari). Interview to Tucker Carlson.
Quinnipiac University Poll. (2026, 10 september). Voters favor Dems over GOP by 11 points for control of U.S. House.
Ravid, B. (2026, 10 oktober). Trump tells Ukraine to replace Zelensky over Russia fuel deal. Axios.
Shekhovtsov, A. (2017). Russia and the Western Far Right: Tango Noir. Routledge.
Stoeckl, K., & Uzlaner, D. (2022). The moralist international: Russia in the global culture wars. Fordham University Press.
Sutormina, A. (2026, 20 oktober). «Наши внуки будут жить в условиях его применения»: Медведев сравнил закон Грэма с законом Джексона, Вэника. Komsomolskaja Pravda.
Taradiuk, Y. (2026, 19 oktober). 4 killed, 55 injured in Russian attacks across Ukraine over past day as 550,000 households lose power. The Kyiv Independent.
The Economist. (2026, 18 oktober). As America turns against Ukraine, Europe stands alone. Hindustan Times.
The White House. (2025). National Security Strategy of the United States of America.
The White House. (2026, 16 oktober). Implementing the Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act of 2026.
Trump, D. J. [@realDonaldTrump]. (2026, 18 oktober). My decision on Russia is a very simple one [Inlägg på Truth Social]. Arkiverat av Trump’s Truth.
U.S. Senate. (2026, 7 augusti). Roll call vote 119th Congress, 2nd session, vote number 224.
Watson, K., & Yilek, C. (2026, 19 oktober). Trump faces bipartisan backlash over waiving Russia sanctions. CBS News.
Yilek, C. (2026, 17 september). House passes Russia sanctions bill, overcoming opposition from Democratic leaders. CBS News.
YouGov. (2026, 14 oktober). On Friday, Donald Trump announced he was suspending sanctions on Russian diesel fuel through April [Daily Question].
Головне управління Національної поліції в Харківській області. (2026, 19 oktober). Оновлено: за уточненою інформацією загинули двоє дітей і четверо дорослих.
Lämna ett svar