Torsdagen den 29 oktober öppnade Donald och Melania Trump Vita husets södra gräsmatta för det årliga Halloweenfirandet. Bland gästerna fanns militärfamiljer och tjänstemän i administrationen med sina barn. Bland de utklädda som gick fram till presidentparet i Vita husets egen direktsändning fanns en liten pojke i en sovjetinspirerad stridsvagnsuniform med skärmmössa, och en flicka i sarafan och kokosjnik. Melania Trump rörde kort vid pojkens mössa innan de fick sitt godis. Vilka barnen är vet jag inte, och varför de, eller någon annan, valt deras kläder, vet jag inte heller. Dagen efter sa den ryske statsvetaren Sergej Markelov till Lenta.ru att scenen hade en ideologisk underton och passade in i en god trend för Ryssland. Någon rådgivare kunde ha velat skicka Ryssland en vänlig signal med humor, föreslog han. I ukrainska sociala medier läste många samma bilder som ett politiskt budskap. Det är talande att två okända barn i maskeraddräkt kan läsas som en hälsning till Moskva, både i Moskva och i Kyjiv.
För knappt två veckor sedan skrev jag om den amerikanska administrationens stegvisa förändring under hösten, dieselundantaget, uppmaningen till Ukraina att byta ledare och beslutet att sätta Grahamlagens sanktioner ur spel. Sedan dess har utvecklingen fortsatt åt samma håll. Den 21 oktober satt Trumps sändebud Steve Witkoff mittemot Putin i Sankt Petersburg och sa ”även ni är en humanitär person”, samma dag som Ryssland släppte en fängslad amerikan. Patriotrobotar som europeiska länder redan betalat för Ukraina har hållits inne. Rysslands utrikesminister deltog i G20-ländernas möte i Atlanta, och när de europeiska ministrarna vägrade ställa upp på gruppfoto med honom ställde värden in fotot. Samma dag rapporterade Reuters att Pentagon bett Litauen, Lettland och Estland att dämpa sin retorik om Ryssland. ”Var bara inte högljudda. Gör inget väsen av er”, ska budskapet ha varit enligt en europeisk tjänsteman.
Det är svårt att överdriva hur stor denna pågående förändring är. Sedan andra världskriget har amerikansk säkerhetspolitik vilat på insikten att USA:s egen säkerhet förutsätter att ingen fientlig makt får dominera Europa. Michael McFaul, tidigare amerikansk ambassadör i Moskva, beskriver hur USA i kampen mellan ett demokratiskt Ukraina och ett auktoritärt Ryssland nu står på autokraternas sida. ”Det saknar motstycke i amerikansk historia”, säger han, och han kan inte komma på något liknande under de senaste hundra åren.
Kanske syns de omedelbara följderna av USA:s förändrade geopolitiska hållning allra tydligast på andra sidan Atlanten. I augusti bröt förhandlingarna mellan USA och Kanada om tullarna på stål, aluminium och bilar samman. ”De bad om för mycket och erbjöd för lite”, sa premiärminister Mark Carney, och någon uppgörelse före mellanårsvalet blir det inte. I stället samlades Carney och EU:s ledare i Montreal i torsdags och fredags. De lanserade en allians för framtiden och ett arbete där Kanada ska bli EU:s första associerade medlem, med det djupaste partnerskap som går att nå utan anslutning. Trump har kallat idén skrattretande och hotat med tullar. Samma vecka kom Kanadas första nationella säkerhetsstrategi på över tjugo år. ”Kanada står vid ett historiskt vägskäl”, skriver Carney, och konstaterar att tron på att geografin och en regelbaserad världsordning kunde ersätta en egen förmåga att skydda landet inte längre håller.
Det är tullarna, talet om Kanada som den 51:a delstaten och hoten mot Grönland som drivit fram detta, mer än Rysslandsfrågan. Men det visar hur snabbt en ordning kan förändras när ett G7-land, en av Natos grundare och USA:s närmaste granne, söker en formell plats nära EU för att minska sitt beroende av Washington. Gränsen mellan ekonomisk och nationell säkerhet har försvunnit, skriver Kanadas regering, och det som en gång var styrkor har blivit sårbarheter.
På tisdag går amerikanerna till val. Prognoserna ger Demokraterna omkring 95 procents chans att ta representanthuset, och i senaten är de svaga favoriter. Men utrikespolitiken är i hög grad presidentens egen. Grahamlagen gav honom rätt att göra undantag med en skriftlig försäkran om att det ligger i landets intresse, och det räckte. Kongressen kan inte tvinga fram särskilt mycket, skriver forskare vid tankesmedjan CSIS, men den kan möjligtvis tvinga fram en förklaring. Europeiska tjänstemän räknar enligt Politico med att även en demokratisk seger bara ger blygsamma förbättringar för Ukraina. Samtidigt finns det spärrar som har reelll betydelse, som lagen om att USA inte kan lämna Nato utan kongressens medverkan. Ändå är möjligheten för Trump att fortsätta på den inslagna vägen under kommande år i min mening stor. Givet Trumps tidigare försök att omkullkasta och ifrågasätta valresultat, är det långt från omöjligt att valet också utsätts för sådan påverkan att landets utveckling går en än mörkare framtid tillmötes. Jag vill tro att de demokratiska krafterna i USA förmår bryta den auktoritära utveckling som sker, men håller det inte för självklart.
Hur ska då Europa se på USA? Formellt är USA fortfarande en allierad, artikel 5 gäller, och amerikanska soldater roterar in i Estland och Litauen igen i höst. Men en allierad som ber de mest utsatta medlemmarna att vara tysta, ger lättnader till angriparen och håller inne försvarsmateriel som andra redan betalat, är en annan sorts allierad än den Europa byggt sin säkerhet på sedan 1949. USA har kommit att bli en osäkerhetsfaktor för Europa. Den osäkerheten omsätts nu i planer och arbete, och innebär en hastig omställning i Europa, där allt fler länder ser behov av egen förmåga där beroendet är som störst, så som i säkra digitala kommunikationer, säkerhet och datakraft, i luftvärn, i satelliter för tidig varning och i förbindelserna i rymden. Utvecklingen förutsätter även att EU tar ett ökat ansvar för sanktionerna mot Ryssland, något som unionen visade att den kan när den godkände sin största utvidgning av sanktionslistan mindre än två dygn efter dieselbeskedet. Och det bekymmersamma läget förutsätter även att Norden och Baltikum håller ihop. Det är svåra tider för de små länderna i en allians där den starkaste medlemmen ber dem att inte väsnas.
Pojken på gräsmattan blev till ännu en signal. För Europa, och inte minst för oss som bor nära Ryssland, är uppgiften nu att stärka upp säkerheten i närområdet på ett sätt som håller oavsett hur en enskild amerikansk president väljer att se på Moskva.
Referenser
Birnbaum, M., Ebel, F., & Hudson, J. (2026, 19 oktober). Trump administration holds up Patriot missiles for Ukraine. The Washington Post.
CBC News. (2026, 22 augusti). Read Mark Carney’s full speech after trade talks with the U.S. collapsed. CBC News.
Dallison, P. (2026, 21 oktober). Witkoff to Putin: ’You are a humanitarian … I salute that’. Politico Europe.
Doherty, B. (2026, 30 oktober). US cancels G20 ’family photo’ after Australia, UK and others refuse to appear with Russia. The Guardian.
Heath, C. (2026, 20 oktober). Över huvudet på de små. Carl Heath.
Inskeep, S. (2026, 20 oktober). Former U.S. ambassador on Trump’s recent moves to embrace Russia [Radioinslag]. NPR, Morning Edition.
Ivanitska, R. (2026, 30 oktober). Children in Russian traditional dress and Soviet-style uniform attend White House Halloween celebration. Hromadske.
Luck, P., & Spicher, B. (2026, 10 augusti). What happens if Congress codifies Russia sanctions? Center for Strategic and International Studies.
Momtaz, R. (2026, 13 oktober). Trump blindsides Ukraine but gives Europe an opportunity. Strategic Europe. Carnegie Endowment for International Peace.
Prime Minister of Canada. (2026a, 29 oktober). Prime Minister Carney launches The Plan for a Stronger Canada to strengthen sovereignty and build a more secure and prosperous future.
Prime Minister of Canada. (2026b, 30 oktober). Prime Minister Carney delivers remarks to conclude the Canada-European Union Summit.
Shane, L., III, Detsch, J., Satter, M., & O’Brien, C. (2026, 22 oktober). Europeans aren’t betting on a Democratic Congress to save Ukraine. Politico.
Silver, N., & McKown-Dawson, E. (2026, 31 oktober). 2026 midterm election forecast: Senate & House. Silver Bulletin.
Slodkowski, A., Slattery, G., & Sytas, A. (2026, 30 oktober). Pentagon tells Europeans to cool their rhetoric on Russia, sources say. Defense News (Reuters).
Stancy, D. (2026, 29 oktober). Canada unveils first national security strategy in more than 20 years. Breaking Defense.
Starcevic, S. (2026, 29 oktober). EU and Canada eye now-or-never window to Trump-proof their ties. Politico Europe.
Sycheva, J. (2026, 30 oktober). Во встрече Трампа с «советским солдатом» увидели важный политический сигнал [I Trumps möte med en ”sovjetisk soldat” såg man en viktig politisk signal]. Lenta.ru.
Lämna ett svar