Valurnan och kartongen – efter en helg om att skydda demokratiska val i Lviv

Söndageftermiddag i Lviv. Motståndskraft i krig kan vara att tillåta vardagen att få ta den plats den bör i ett öppet och demokratiskt samhällle.

På skärmen i konferensrummet i Lviv visas en tecknad valurna. På den sitter Ukrainas treudd, och ovanför den hänger tre flygbomber på väg ned. Bilden tillhör en föreläsning från Ukrainas centrala valkommission, och den sammanfattar ganska väl den fråga som höll oss sysselsatta under helgen. Hur skyddar man ett val, och dess förberedelser, som inte kan hållas? Jag hade kommit till Lviv för att, tillsammans med kollegor från Myndigheten för psykologiskt försvar, delta i en konferens om FIMI – Foreign Influence and Malign Information – för tjänstemän från ett flertal ukrainska myndigheter. Rubriken för konferensen handlade om att värna demokratisk integritet i krig.

Ukraina har levt under krigslagar sedan den fullskaliga invasionen i februari 2022. Lagen om krigstillstånd förbjuder val så länge den gäller, och parlamentet förlänger den med nittio dagar i taget. Idag röstade parlamentet igenom ännu en förlängning, till slutet av januari 2027. Parlamentsvalet skulle ha hållits i oktober 2023 och presidentvalet i mars 2024. Inget av dem har blivit av, och ingen vet idag när de kan bli av.

Det vore lätt att dra slutsatsen att demokratin i Ukraina är satt på paus. För egen del har jag svårt att se den så. Sommaren 2025 drev parlamentet igenom en lag som tog bort självständigheten för landets två antikorruptionsmyndigheter. Samma kväll samlades människor vid Ivan Franko-teatern i Kyiv med handskrivna skyltar av kartong, och protesterna spred sig snabbt till Lviv, Dnipro, Odesa och ett tjugotal andra orter. Nio dagar senare var lagen ersatt av en ny som återställde myndigheternas oberoende. I juli i år hände det igen, när presidenten avskedade försvarsministern Mykhailo Fedorov, som varit en populär minister som drivit på reformer. Protesterna pågick i över tre veckor på trettiotre orter, från Uzjhorod i väster till Sumy och Charkiv nära fronten. Enligt den internationella konfliktdatabasen ACLED blev juli 2026 den månad med flest demonstrationer under hela kriget. Protesterna fick igenom att överbefälhavaren byttes ut, men Fedorov fick inte tillbaka sin post.

Det mest intressanta i min mening är hur det slutade. I augusti gick Fedorov själv ut i en video och krävde val, trots kriget. Organisatörerna tog avstånd, och protesterna ebbade ut. Ett folk som stått i timmar på torgen för att kräva ansvar av sin regering ville alltså inte ha val i krig. Opinionsmätningarna säger samma sak. I en undersökning från KIIS i somras svarade 57 procent att val bör hållas först när ett fredsavtal är på plats och kriget är över, och bara 15 procent ville ha val nu. Jag läser det som ett tecken på en mogen demokratisk kultur, där människor skiljer mellan att utkräva ansvar och att riskera valprocessen genom ett val i krig.

Men ju längre kriget pågår, desto svårare blir ekvationen. Det märktes i samtalen under helgen i Lviv. Den som ska organisera Ukrainas första val efter kriget står inför frågor som saknar enkla svar. Omkring 5,7 miljoner ukrainare lever som flyktingar utomlands och närmare fyra miljoner är internflyktingar i sitt eget land. Soldaterna vid fronten ska kunna rösta, liksom de som lever under ockupation eller just befriats från den. Ungefär en fjärdedel av vallokalerna ligger i ockuperade områden eller har förstörts. Väljarregistret stängdes den 24 februari 2022 för att skydda uppgifterna och öppnades för väljarna först i december 2025. Många av dem som vana bemannade vallokalerna finns inte kvar, och en ny generation har vuxit upp utan att någonsin ha röstat. Varje sådan fråga är också en möjlig skiljelinje. Vem ska få rösta, var och hur? Vilka förutsättningar ska finnas att rösta för de som lämnat landet i kriget? I ett land i fred kan sådana frågor diskuteras i lugn och ro. I Ukraina kommer de att ställas under tidspress och med en motståndare som lyssnar och aktivt försöker påverka.

Ryssland är mycket medvetet om detta. Sedan presidentens ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024 har Kreml återkommande hävdat att Zelenskyj saknar legitimitet och därför inte har rätt att underteckna några avtal. Påståendet bygger på en medveten förvrängning av den ukrainska grundlagen, som låter presidenten sitta kvar tills en ny är vald. Institute for the Study of War har beskrivit hur Ryssland samtidigt erbjuder korta vapenvilor för val och därmed bygger en fälla. Håller Ukraina inget val kallas ledningen illegitim. Håller man ett under hot riskerar man ett val som går att ifrågasätta. Valfrågan blir på så sätt ett angreppsmål i sig, en sårbarhet i berättelsen om den ukrainska demokratin.

Det är här informationspåverkan möter det större fältet av hybrida hot. Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarade första omgången av presidentvalet i december 2024 efter en påverkanskampanj i sociala medier. I Moldavien beskrev de internationella valobservatörerna att parlamentsvalet 2025 undergrävdes av utländsk inblandning, olaglig finansiering, cyberangrepp och desinformation, och redan inför presidentvalet 2024 kunde polisen följa hur pengar för röstköp skickades genom det ryska banksystemet. Desinformationen är sällan ensam. Den samverkar med pengar, med nätverk av lokala mellanhänder och med angrepp mot den tekniska infrastrukturen. Och målet är oftast detsamma, nämligen tilliten till att valet går rätt till.

Det finns en spänning i allt detta som jag inte tror går att lösa så länge kriget varar. Demonstrationerna är snabba och de fungerar, de är en temperaturmätare för de svåra frågor ett samhälle i krig står inför. Men gatans parlament är ingen ersättare för demokratiska institutioner och val. De fyller olika funktion. De som kan stå på ett torg i Kyiv en söndag är inte desamma som soldaten vid fronten, familjen som flytt till ett annat län eller de miljoner som lever i Polen, Tyskland och Sverige. Ju längre valet dröjer, desto mer tryck läggs på allt annat som ska hålla makten ansvarig, på domstolar, fria medier, civilsamhälle och på människor med skyltar av kartong på gatan.

Samtidigt är engagemanget som uppvisas kanske något av det starkaste svaret på den ryska påverkan i Ukraina. Ett folk som går ut på gatorna för att försvara sina antikorruptionsmyndigheter mitt under ett krig, och som sedan väljer att vänta med valet tills det går att hålla det säkert, ger bilden av en demokrati som trots snart fem års krig har hopp om en tid av fred och med fria och öppna val. Jag tror att det finns en lärdom här också för oss. Vi gick själva till val i september i år. Skyddet av valet sitter till slut lika mycket i vårt förtroende för demokratin och vilja att delta och bidra till den, som i myndigheternas goda förvaltning av de demokratiska processer ett val förutsätter.

Bilden på skärmen i Lviv följde med mig på vägen hem och över gränsen till Polen. Valurnan med bomberna ovanför beskriver hur det ser ut just nu. Men det som håller urnan på plats tills den kan användas igen är de människor som fortsätter att engagera sig och bidra till demokratin och de demokratiska samtal som pågår, hemma vid köksbordet, på caféet, på gator och torg. Och så också de tjänstemän som en hel helg satt i ett konferensrum i Lviv och övade på att försvara ett val som ännu inte har något datum. Det är i det arbetet som den ukrainska demokratin bärs fram, tills den dag då valurnan kan ställas fram igen.

Referenser

Bern, S. (2026, 24 februari). The West shouldn’t play Russia’s game with Ukrainian elections. Institute for the Study of War.

Civil Network OPORA. (2023, 10 oktober). Legal information on the impossibility of holding elections under conditions of martial law.

Dengi.ua. (2026, 5 augusti). Trust in Zelenskyy has declined, but Ukrainians do not support elections: KIIS.

Detector Media. (2026, 22 juli). Oleksandr Korniienko: No one is going to hold elections under Shahed drone attacks.

Hodunova, K. (2025, 28 januari). Putin claims Zelensky doesn’t have a right to sign any potential peace deal. Kyiv Independent.

Interfax-Ukraine. (2026, 29 juli). 3.9 mln people remain displaced in Ukraine, 87% report financial hardship – IOM.

Meduza. (2026, 26 augusti). Ukrainians marched for a month to get Mykhailo Fedorov his job back as defense minister. Then he released a video calling for elections, and the crowds stopped coming.

OSCE/ODIHR. (2026, 18 februari). Moldova parliamentary elections 2025: ODIHR election observation mission final report.

Rubryka. (2025, 31 juli). Zelensky signs into law bill restoring full independence of Ukraine’s anti-corruption bodies.

ua.news. (2026, 26 oktober). The Verkhovna Rada extended martial law in Ukraine until the end of January 2027.

Ukrinform. (2025, 23 december). ЦВК відновила роботу Державного реєстру виборців. https://www.ukrinform.ua/rubric-polytics/4072801-cvk-vidnovila-robotu-derzavnogo-reestru-viborciv.html

UNHCR. (2026, oktober). Europe: 77th Executive Committee. https://www.unhcr.org/sites/default/files/docs/default/2026-10/europe-77-excom-english.pdf

Vlasenko, A. (2026, 21 augusti). The street as a second chamber: Why Ukrainians are protesting again, and what it says about democracy during wartime. Harvard Ukrainian Research Institute. https://www.huri.harvard.edu/street-second-chamber-why-ukrainians-are-protesting-again-and-what-it-says-about-democracy-during


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *