Om det demokratiska samtalet – ett tal till kommunfullmäktige i Västervik

Nedanstående tal hölls vid kommunfullmäktiges sammanträde i Västervik den 23 maj 2022, med anledning av att fullmäktige också bjudit in gymnasieelever att bidra i sammanträdet. Mer om hur de arbetar går att läsa om här. P4 Kalmars morgonprogram pratade med mig inför sammanträdet. Det går att lyssna på 2:11:25 i denna sändning.


Hej, jag heter Carl Heath och är till vardags senior forskare på RISE, statens forskningsinstitut. Jag har också varit regeringens särskilda utredare att värna det demokratiska samtalet, och att leda en nationell satsning på medie- och informationskunnighet.

När jag var 14 år, så gillade jag att spela rollspel och brädspel. Det var roligt att träffa andra och spela, och efter en kort tid gick jag med i en spelklubb i Göteborg. Jag fick träffa och lära känna andra som delade mina intressen. Klubben var en ideell förening, med stadgar, styrelse och all som hör till. Det var mitt första möte med föreningslivet. Och även om jag gick med i föreningen för att spela spel med kompisar, så fick jag också upp ögonen för vad det betyder att komma samman i en gemensam organisation. Att bli en del av en demokratisk process i föreningslivet. Jag fick lära mig om styrelser och årsmöten, om ordföranden och sekreterare. Om kontrapropositionsvoteringsordningar och justeringspersoner. Om öppna och slutna omröstningar och mycket mer.

Dessa första trevande äventyr i demokratin, i en liten spelförening, ledde mig vidare till att engagera mig i hur alla spelföreningar i Sverige kunde utvecklas, i Sverok – spelförbundet. I den organisationen förstod jag att detta med hur unga har det i demokratin är något som inte bara gäller de som gillar spel, utan alla ungdomar. Jag blev efterhand med i styrelsen för LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer, där jag under några år fick vara med och driva frågor om ungdomars intressen och rättigheter i Sverige och även internationellt. Mitt intresse för spel hade jag kvar, men på resans gång kom jag att förstå hur viktigt det är att komma samman och organisera sig för att kunna påverka, och göra ungas röster hörda.

För mig har mötet med demokratin och hur vi kommer samman i föreningar och organisationer varit en viktig skola för mig. Upplevelserna öppnade upp fönstret till en värld av möjligheter, där jag kom att förstå att jag inte bara kunde ta del av samhället, utan också kunde vara med och forma och utveckla det, tillsammans med andra.

Idag talar jag till er, som sitter i kommunfullmäktige och till dig som är gymnasieelev. Ni elever befinner er idag vid ett sådant där fönster av möjligheter. I Västervik har ni detta unika samarbete mellan kommunfullmäktige, demokratiberedningen och Västerviks Gymnasium, där en del av samarbetet är att få skriva motioner på riktigt, som sedan kan komma att behandlas och förberedas på samma sätt som om en fullmäktigeledamot lämnat in motionen. Detta är ett annat exempel på hur man som ung kan få ta del av demokratin och dess processer.

Som ung i Sverige sägs det ofta att ni är vår framtid. Att de beslut vi fattar idag kommer att forma vårt lands framtid i många år framöver. Men ni är inte bara framtiden. Ni är idag. Era röster och perspektiv spelar roll och är viktiga här och nu. Samhället måste formas och vara till för alla som lever i det, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, funktionsvariation eller bakgrund.

Ska alla kunna vara en del av samhället måste vi utveckla samhället tillsammans, för att göra det möjligt. Och just därför, för att det spelar roll här och nu, är det så viktigt och värdefullt för unga att engagera sig i den demokratiska processen, och att göra sina röster hörda.

För det är så, att vår demokrati bara är så stark som de människor som deltar i den. När du deltar i vår demokrati bidrar du till att göra vårt land till en bättre plats för alla. När du engagerar dig så hörs din röst hos de folkvalda politikerna, och hos andra beslutsfattare. När du får möjlighet att rösta så har du makten att vara med och välja de politiker som representerar dina intressen och som kommer att fatta beslut som påverkar ditt liv.

När du deltar i den demokratiska processen hjälper du också till att hålla våra förtroendevalda ansvariga. Genom att delta i demokratin uppmärksammar du vad de gör. Du visar att du förväntar dig att de ska agera i vårt bästa.

Men det är också viktigt att bidra till och stå upp för demokratin i tider som dessa.

Vi ser alla hur Putins ryska diktatur har invaderat en demokrati – Ukraina. Demokratin utsätts för diktaturens krafter i Europa igen. Men vi ser på många ställen runt om i världen hur auktoritära regimer stärker sina positioner.

Det finns många anledningar till att demokratin utsätts för prövningar. Globalisering, automatisering och digitalisering är exempel på stora globala trender som på många sätt har inneburit bättre förutsättningar och utvecklade samhällen. Men samtidigt har de också kommit att förskjuta maktbalanser och i vissa fall ökar klyftor mellan de som har och de som inte har, och på många ställen har demokratin kommit att utsättas för påfrestningar.

En annan prövning som demokratin står inför är att den måste finnas i och utvecklas för sin tid. Demokratin får syre genom alla de samtal och möte som sker i föreningslivet och i vår lokala, regionala och nationella demokrati. Men i takt med att våra sätt att mötas och ses på förändras, så måste vi utveckla också våra demokratiska samtal. Precis så gör ni idag i Västervik, med dagens unika möte, så måste vi tillåta att våra mötesformer och demokratiska arbetssätt utvecklas för vår tid. VI måste låta demokratin möta de behov som organisationers medlemmar har i dagens samhälle, med de tekniska och sociala förutsättningar vi har idag.

Alla dessa pågående utmaningar mot demokratin visar på att den inte lever utan att vårdas, och att en stark demokrati förutsätter demokratiska handlingar, demokratiska institutioner och arenor. Medborgare måste vilja delta i demokratin, bidra till den, engagera sig i utvecklingen av den och även att kämpa för den, när den utsätts för hot. När vi bidrar till demokratin stärker vi samhällets motståndskraft mot alla de krafter som vill samhället illa.

Vi som lever i demokratier, måste se att vi behöver förhålla oss till oss själva och våra förutsättningar i demokratin utifrån ett kritiskt och utvecklande förhållningssätt. Vi måste bidra till utveckling och reformer som inte bara skyddar demokratin, utan som också utvecklar den för sin samtid, och säkrar den för framtiden.

Under åren 2018 till 2020 ledde jag som särskild utredare den statliga kommittén ”Nationell satsning för medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”. I det arbetet kunde vi se hur demokratin är hotad av näthat, desinfomration och propaganda.

Det demokratiska samtalet sker i dag i stor utsträckning över internet och sociala medier. Det har gjort det möjligt för fler att delta och göra sina röster hörda. Men den digitala tekniken har också gjort det enklare att sprida näthat, desinformation och propaganda.

När hat och hot ökar, när desinformation tränger in och påverkar oss, riskerar det splittra samhällen och ställa människor mot varandra. Det riskerar att störa våra demokratiska beslutsprocesser och vår förmåga att hantera svåra samhällsutmaningar. Genom konspirationsteorier och vilseledande information blir vetenskap och vedertagna uppfattningar ifrågasatta. Det är särskilt problematiskt i en tid då vi står inför stora och svåra hot, såsom klimatkrisen och ett pågående krig i Europa.

Vårt samhälle behöver en fri debatt där olika åsikter och ämnen kan stötas och blötas – det stärker en demokrati och det ger oss som medborgare möjlighet at bilda oss en uppfattning i frågor. Genom att exempelvis journalister eller akademiker granskar såväl politiker som myndigheter och företag bidrar opinionsbildningen till att upplysa och informera, och hålla nere mängden falsk eller felaktig information.

Så vad händer när någon fabricerar bevis, använder falska experter eller argumenterar på ett avsiktligt missledande sätt? Sådan kommunikation är svårt för den demokratiska processen att hantera och kan vara skadlig för samhället – och för oss som medborgare.

Våra val och åsikter är förhoppningsvis baserade på fakta, vi försöker vara rationella. Om någon medvetet och systematiskt försöker vilseleda oss – lura oss – då blir det ju svårare för oss att bilda oss en rationell uppfattning i en fråga.

Det finns många aktörer som försöker att vilseleda eller sprida desinformation, inte minst i våra sociala medier. Det kan röra sig om främmande makt som försöker påverka den svenska opinionsbildningen, men det kan också röra sig om kriminella aktörer eller andra som försöker påverka individer, grupper och hela samhället. När främmande makt försöker påverka opinionsbildningen i ett land, så som i fallen i USAs val 2016 då det är väldokumenterat hur Ryssland försökte påverka, kan vi prata om det som otillbörlig informationspåverkan.

Vi människor är mer mottagliga för att tro på negativ information än positiv. Vi har en benägenhet att acceptera förenklade och känslofyllda förklaringar till komplexa frågor snarare än förklaringar som är mer komplicerade, men underbyggda av fakta. Det är också så att vi ibland anpassar vår förståelse av världen så att den inte avviker från åsikter och värderingar som är betydelsefulla för vår egen identitet.

Dessa sårbarheter är något som också förstärks av sociala medier. Sociala medier är byggda så att känsloladdat innehåll får ofta större spridning just eftersom det leder till aktiviteter som likes, kommentarer och delningar. Det riskerar bidra till att konspiratorisk och vilseledande information får uppmärksamhet eftersom den oftast är uppseendeväckande.

Ett exempel på hur känsloladdat innehåll spreds och utnyttjades, och även förvanskades, var tidigare i våras när falska påståenden spreds om lagen om vård av unga, LVU. Falska påståenden om hur Sverige separerade barn från sina familjer på felaktiga grunder och mycket annat kom att spridas, vilket skapade oro, demonstrationer, hot och hat.

Så vad kan vi göra för att motverka desinformation, propaganda och näthat? Hur skyddar vi oss mot otillbörlig informationspåverkan?

Det kanske främsta och viktigaste verktyg vi alla har är kunskap. Genom att förstå och öka vår kunskap om hur vi skyddar oss, bidrar vi inte bara till vår egen kunskap, utan vi minskar också spridningen för många andra. Det finns många sätt att tillgodogöra sig kunskap på området.

Ett sätt att stärka sin kunskap om medie- och informationskunnighet är på exempelvis Statens Medieråds hemsida. De har en mycket bra plattform för kunskap, som kan hjälpa en både som individ och som organisation. Både barn som unga och vuxna. Jag kan till exempel rekommendera deras material “Digitala Medier på föräldiska“, ett jättefint material.

Myndigheten för Psykologiskt Försvar har i dagarna kommit ut med webbplatsen bliintelurad.se som är en plats att hämta mer kunskap i dessa frågor.

För dig i kommunen som vill öka er motståndskraft inför valet pågår också en utbildningsinsats av Myndigheten för Psykologiskt Försvar. Insatsen sker i samverkan med länsstyrelserna, som är de man kontaktar i första hand för denna insats. Det finns också en kurs för att vidareutbilda sig på

Ett sätt att öka motståndskraften inför valet är att reflektera över vad man själv gör, och hur man kan bidra till att skapa goda förutsättningar för ett demokratiskt samtal, där alla får möjlighet att delta. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Ett annat sätt att stärka vår motståndskraft och demokratin är att bidra till utvecklingen av den. Demokratin fyller 100 år men den är inte statisk. Vi formar tillsammans vår demokrati för den tid vi lever i genom demokratiska samtal där olika åsikter, tankar och idéer får möjlighet att stötas och blötas.

Slutligen, så måste var och en av oss bli medvetna om de utmaningar som desinformation, propaganda och näthat utgör. Vi behöver mod och verktyg för att kunna säga ifrån när vi ser lögner och hat på nätet. Vi bör stanna upp och ifrågasätta vad vi läser och tar del av på nätet innan vi sprider det vidare. Sverige måste kraftsamla för att skapa ett demokratiskt samtal där vi alla kan och vågar delta.

Tack