När digitala system fallerar – tankar om robusthet, redundans, resiliens och rådighet

I morse höll jag en utbildning i LOFT för deltagare från kommuner i hela Sverige. Omkring åttio hade anmält sig, och när mötet startade hade bara trettio lyckats komma in. Mötet låg i Zoom, och Zoom fungerade som vanligt. Det som inte fungerade var vägen dit. Länken för dagens kurs fanns i deltagarnas kalendrar, och för de flesta som arbetar i en svensk kommun ligger kalendern i Microsofts moln, som sedan strax före halv åtta på torsdagskvällen haft ett av de största avbrotten på länge. Femtio personer runt om i landet hade alltså svårt att genomföra sitt arbete på grund av denna störning.

Just detta är naturligtvis en liten och rätt så oproblematisk händelse i ljuset av ett stort haveri, men den pekar på något större. Svårigheterna uppstår när tjänster stängs ner, eller inte är åtkomliga. Ofta har vi slutat tänka på dem eftersom de tjänster vi använder nästan alltid fungerar. Men när vi använder en leverantör eller en kommunikationskanal för stora delar av en verksamhet, så blir konsekvenserna omfattande när den tjänsten eller kanalen inte är tillgänglig.

Efter morgonens föreläsning, kom jag i tankarna att återvända till fyra ord som på olika sätt spelar en roll när det gäller tillgång till och användning av digitala tjänster – robusthet, redundans, resiliens och rådighet. Dessa fyra ord besvarar fyra olika frågor, och den som vill säkra förutsättningarna för sin verksamhet behöver ställa alla fyra.

Avbrottet hos Microsoft spred sig enligt Downdetector till användare i 74 länder. E-post, kalendrar, OneDrive, Copilot och inloggningsappen Authenticator slutade svara eller svarade bara ibland, och med dem stannade mycket av det som är byggt ovanpå. Microsoft beskrev först problemet som en ovanligt hög belastning och senare som servrar som föll bort och drog med sig andra. I Australien drabbades säkerhetstjänsten och den federala polisen, och inrikesministern Tony Burke sade att läget påminde om CrowdStrike, där en uppdatering gick snett. När Europa vaknade i morse var problemen inte lösta. Bolaget uppger att det inte ser tecken på något angrepp.

I Sverige syns följderna som jag förstår det just nu mest som tomma inkorgar i Outlook. Linnéuniversitetet rapporterade under förmiddagen problem med att skicka och ta emot e-post. Hur många kommuner, regioner och myndigheter som drabbats vet vi ännu inte, men vi vet hur beroendet ser ut. När Techtidningen förra året frågade landets kommuner om deras e-post svarade 134, och 126 av dem använde Microsoft.

Mönstret där många användare är beroende av enskilda tjänster är inte nytt. Sommaren 2021 fick Coop stänga butiker över hela landet sedan en amerikansk leverantör av it-verktyg angripits flera led bort i kedjan. I januari 2024 slogs lönesystemen ut hos omkring 120 myndigheter när Tietoevry angreps med ransomware. Ett halvår senare slog en felaktig uppdatering från CrowdStrike ut omkring 8,5 miljoner Windowsdatorer.

Orsakerna skiljer sig åt, men formen är densamma. Sårbarheten bor i ett beroende som många delar, och konsekvenserna av den blir uppenbara först när något brister. Redan 2003 varnade en grupp säkerhetsforskare, bland dem Bruce Schneier, för att samhällets kritiska infrastruktur kan slås ut i ett enda slag om den vilar på en enda leverantör. Sedan dess har beroendet flyttat från operativsystemet till molnet, där identitet, post, kalender, lagring och nu också AI ofta hänger ihop i en och samma tjänst.

Tanken om fyra R har jag inte kommit på själv. Jag hörde dem återges första gången för något år sedan i ett samtal med Daniel Tisljarec vid Teracom, som kommit att använda dessa fyra R som en del i sitt strategiska arbete. Regeringens digitaliseringsstrategi från 2025 bygger sitt avsnitt om motståndskraftig konnektivitet på de tre första. I forskningen finns en närliggande fyrklöver sedan 2003, när jordbävningsforskaren Michel Bruneau och hans kollegor beskrev ett samhälles resiliens genom robusthet, redundans, snabbhet och resourcefulness, som på svenska ibland översätts med just rådighet.

Jag vill ta tanken om dessa fyra R vidare, och pröva hur de skulle kunna vara ett analytiskt redskap för att förstå behov och förutsättningar som kan bidra till att hantera digitala sårbarheter.

Robusthet är förmågan att tåla en störning utan att funktionen går förlorad. Den är möjlig att utveckla och förstärka, och de stora molnbolagen är på många sätt utomordentligt robusta. Just därför är dagens avbrott lärorikt. Forskarna Jean Carlson och John Doyle har visat att system som optimerats för att tåla det vanliga och förutsedda, ofta blir sköra för det sällsynta och oförutsedda. Resiliensforskaren David Woods vid Ohio State University skriver att robusta lösningar fungerar när störningarna är väl kända, och bara då. En plattform som sällan går sönder lär oss med tiden att sluta förbereda oss för den dag den gör det.

Redundans är ett annat angreppssätt. Statsvetaren Martin Landau visade redan 1969 att det som i förvaltningen ser ut som dubbelarbete ofta är just det som gör ett system pålitligt, på samma sätt som ett trafikflygplan bär reserver i varje led. Redundans kan beskrivas som att ha flera alternativ för att uppnå önskad effekt, ända till dess att det sista alternativet faller bort. Reserverna måste också vara oberoende av varandra. Scott Sagan vid Stanford har visat hur extra skydd kan skapa falsk trygghet när de bär på en dold gemensam felorsak. En reservrutin i samma molnmiljö, med samma inloggning, faller samtidigt som det den skulle ersätta. Mötet fungerade eftersom det låg hos en annan leverantör, men vägen in gick genom den tjänst som låg nere. Ett sms, en länk på en webbsida eller en utskickad kalenderfil hade räckt. Redundans behöver sällan vara dyr, men den behöver vara tilltänkt i förväg.

Resiliens är ett ord som kommit att bli mera vanligt över tid. Woods har visat att det används i minst fyra betydelser, från förmågan att studsa tillbaka efter en chock till förmågan att möta överraskningar som spränger de gränser ett system byggts för. Svensk policy använder oftast den första, och digitaliseringsstrategin beskriver resiliens som att kunna återgå till normal funktion. Woods menar att den betydelsen, liksom robustheten, gett minst, eftersom det avgörande är vilka förmågor som fanns på plats före störningen. Han lånar en formulering av den franske krisforskaren Patrick Lagadec, som beskriver händelsen som en brutal och plötslig revision av allt som lämnats oförberett. När jag tidigare skrivit om digital resiliens har jag beskrivit den som förmågan att stå emot, återhämta sig och anpassa sig till digitala störningar i fred, kris och krig, något vi bygger gemensamt i strukturer som vi har testat, prövat och övat.

Det fjärde ordet är det jag för egen del ägnat mycket tid åt under de senaste åren att försöka förstå. I min kommande avhandling definierar jag rådighet som en organisations institutionaliserade förmåga att hålla samman kapacitet och mandat i ändamålsenligt handlande. Kapacitet är att veta vad som behöver göras och att kunna göra det. Mandat är rätten att göra det. Rådigheten visar sig när en organisation vet vad som behöver göras, kan göra det, har rätt att göra det och faktiskt får det gjort. Ordet bär en dubbel betydelse i svenskan, den rådiges sinnesnärvaro och den juridiska rätten att förfoga över något.

Totalförsvarets forskningsinstitut påpekade i våras att det inte räcker att äga en resurs på pappret om den inte går att förfoga över i kris och krig. För många verksamheter är ägandet av digitala tjänster heller inte möjligt i en tid av software-as-a-service – SaaS – som affärsmodell. I takt med ett förändrat geopolitiskt läge och den kraftfulla utvecklingen av AI ser vi nu hur klassiska SaaS-upplägg utmanas genom öppen mjukvara, federerade och distribuerade tjänster, en övergång till egen drift av vissa tjänster, och utveckling av helt nya tjänster. Men trots denna utveckling är sårbarheterna och beroendena idag omfattande hos samhällskritiska digitala tjänster.

Det som gör frågan mer angelägen nu är tempot. Dagens avbrott var enligt Microsoft inget angrepp, men beroendet det blottlade är just det en angripare letar efter. Googles hotunderrättelsegrupp rapporterade i september att antalet publicerade sårbarheter per månad fördubblats under året och att antalet som faktiskt utnyttjas nästan fördubblats. Gruppen kopplar en del av utvecklingen till att AI nu används både för att hitta och för att utnyttja svagheter. Microsoft konstaterar i sin säkerhetsrapport från oktober att tiden från att en sårbarhet upptäcks till att den används som vapen i mediantal fallit till långt under ett dygn, medan en organisation kan behöva en till två månader för att åtgärda dem. Den klyftan kan robusthet ensam inte sluta.

Till det kommer det säkerhetspolitiska läget. Säkerhetspolisen berättade i mars att man sett försök till förstörande cyberangrepp mot Sverige, och i förra veckan att det ryska sabotagehotet ökar. Rysk hybridkrigföring söker de punkter där en enda störning får stor verkan. Ukraina visar vad förberedelse betyder. En lag som antogs sju dagar före invasionen gjorde det möjligt att flytta statens data till molnet, och förvaltningen kunde fortsätta fungera under angrepp. Det var rådighet byggd innan den behövdes.

Om jag ska göra de fyra orden användbara blir de fyra frågor. Den första är om det vi är beroende av tål de störningar vi kan förutse. Den andra är om det finns en annan väg som inte delar samma felorsak. Den tredje är om vi kan möta det vi inte förutsåg, och om vi har övat det. Den fjärde är om vi vet vad som behöver göras, kan göra det, har rätt att göra det och faktiskt får det gjort. De två första går att ställa till en leverantör. De två sista går bara att besvara i den egna organisationen, och de förutsätter ett aktivt ledarskap över frågorna. Därför tror jag att digital resiliens behöver bli en uttrycklig ledningsuppgift i kommunerna. Ingen enskild kommun kan heller hantera koncentrationsrisken på egen hand, och FOI talar om en rådighet som behöver vara gemensam och strategisk.

Nu är tiden att vi behandlar digital infrastruktur som annan försörjningsberedskap, med reserver, alternativa vägar och övningar som visar hur länge vi faktiskt klarar oss.

De trettio deltagare som kom in i morse fick sin utbildning i tid, men det tog sin tid för övriga att komma på plats. Ingen hade gjort något fel. Länken låg där den brukar ligga, i ett system som nästan alltid fungerar. För många andra verksamheter som nu är eller har varit utan sina tjänster, kan konsekvenserna ha blivit betydligt svårare.

Händelser som denna bör vi ta tillvara på. Om vi med denna erfarenhet stannar upp och reflekterar, och prövar vad vi vet, vad vi kan, vad vi har rätt att göra och vad vi faktiskt får gjort, så kanske avbrottet kan bli till något mer än en förlorad förmiddag.

Referenser

Anderson, T. (2022, 30 november). Ukraine leader describes emergency cloud migration. The Register.

Balcer Bednarska, J. (2024, 22 januari). 120 myndigheter drabbade av it-attack. SVT Nyheter.

BBC News. (2026, 13 november). Microsoft says attempts to fix global outage not going ”as expected” [Liverapportering].

Bruneau, M., Chang, S. E., Eguchi, R. T., Lee, G. C., O’Rourke, T. D., Reinhorn, A. M., Shinozuka, M., Tierney, K., Wallace, W. A., & von Winterfeldt, D. (2003). A framework to quantitatively assess and enhance the seismic resilience of communities. Earthquake Spectra, 19(4), 733-752.

Carlson, J. M., & Doyle, J. (2002). Complexity and robustness. Proceedings of the National Academy of Sciences, 99(Suppl. 1), 2538-2545.

Geer, D., Pfleeger, C. P., Schneier, B., Quarterman, J. S., Metzger, P., Bace, R., & Gutmann, P. (2003). CyberInsecurity: The cost of monopoly. Computer & Communications Industry Association.

Google Threat Intelligence Group. (2026, 30 september). Vulnerability discovery and exploitation trends in the AI era. Google Cloud Blog.

Granlund, J., & Mossige-Norheim, T. (2026, 18 mars). Säpo: Ryssland mer riskbenäget än tidigare. SVT Nyheter.

Heath, C. (2026). Rådighet i omställning (Gothenburg Studies in Informatics, rapport 78) [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Hewson, G., & Yussuf, A. (2026, 13 november). How the global Microsoft Outlook outage affects Australians from schools to workplaces. ABC News.

Ingemarsdotter, J., & Marklund, C. (2026). Rådighet: Att sätta handling bakom ett av totalförsvarets viktigaste ord (FOI Memo 9110). Totalförsvarets forskningsinstitut.

Josefsson, J., & Balke, F. (2026, 4 november). Säpochefen varnar för ryska sabotagehotet. TV4.

Landau, M. (1969). Redundancy, rationality, and the problem of duplication and overlap. Public Administration Review, 29(4), 346-358.

Linnéuniversitetet. (2026, 13 november). Microsoft 365 service disruption.

Microsoft. (2026, 1 oktober). 2026 Digital Defense Report.

Nilsson, G. (2025, 13 maj). Unik genomgång: Så stor är Microsoft-dominansen ute bland kommunerna. Techtidningen.

Regeringskansliet. (2025). Sveriges digitaliseringsstrategi 2025-2030.

Reuters. (2026, 13 november). Omfattande Microsoft-avbrott slog mot Outlook och Teams, företag och myndigheter drabbade. MarketScreener Sverige.

Sagan, S. D. (2004). The problem of redundancy problem: Why more nuclear security forces may produce less nuclear security. Risk Analysis, 24(4), 935-946.

Teracom. (2026). Års- och hållbarhetsredovisning 2025.

Toresson, J. (2021, 5 juli). It-attacken mot Coop, detta har hänt. SVT Nyheter.

Wearden, G. (2026, 13 november). Microsoft outage live. The Guardian.

Weston, D. (2024, 20 juli). Helping our customers through the CrowdStrike outage. Microsoft.

Woods, D. D. (2015). Four concepts for resilience and the implications for the future of resilience engineering. Reliability Engineering & System Safety, 141, 5-9.