Den 20 december 2024 publicerade Elon Musk sex ord på X. ”Only the AfD can save Germany.” En månad senare, två dagar före minnesdagen för förintelsens offer, talade han virtuellt vid AfD:s kampanjmöte i Halle. ”Jag tror att världens öde vilar på detta val i Tyskland”, sade han. ”Det är bra att vara stolt över tysk kultur, tyska värderingar, och att inte förlora det i någon form av mångkultur som späder ut allting.” Barn, menade Musk, ska inte ställas till svars för sina förfäders synder.
CDU:s partiledare Friedrich Merz, som senare valdes till förbundskansler, fann inga historiska paralleller. ”Jag kan inte minnas att det har förekommit ett liknande fall med inblandning i ett vänligt sinnat lands valkampanj i västerländska demokratiers historia”, sade han.
Sverige går till val den 13 september 2026. Mönstret från Tyskland är inte unikt.
I Storbritannien förhandlar Musk enligt The Times om en donation på motsvarande en miljard kronor till Nigel Farages Reform UK. Han har fäst ett inlägg om att befria Tommy Robinson högst upp på sin profil. Robinson, vars riktiga namn är Stephen Yaxley-Lennon, avtjänar fängelsestraff för upprepade falska anklagelser mot en syrisk flykting. I Italien har Musk byggt en nära relation med premiärminister Giorgia Meloni och förhandlat om ett Starlink-kontrakt värt 1,5 miljarder euro. I Frankrike uttryckte han stöd för Marine Le Pen efter hennes fällande dom för förskingring av EU-medel. I Spanien deklarerade han att Vox kommer att vinna nästa val.
Det handlar inte om en excentrisk miljardär som tycker till på internet. Det handlar om systematisk intervention i demokratiska val över hela Europa, från en person vars plattform når 200 miljoner följare.
Men utspelen är bara en liten del av det hela. Det är plattformen som är det verkliga instrumentet.
En studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences 2022 undersökte algoritmisk förstärkning på Twitter. Forskarna, bland dem Twitters egna datavetare, tilldelade användare antingen algoritmiskt eller kronologiskt sorterat flöde. De fann att högerpartier fick signifikant högre algoritmisk förstärkning än vänsterpartier i sex av sju studerade länder. I Kanada amplifierades de konservativa 167 procent jämfört med liberalerna på 43 procent. I Storbritannien 176 procent jämfört med 112 procent.
En färsk studie från 2025 presenterad vid ACM Conference on Fairness, Accountability, and Transparency granskade X:s algoritm under det amerikanska presidentvalet genom att skapa 120 testkonton. Resultatet visade att nya konton uppvisar högerbias i sina förvalda flöden redan från start.
Den kanske i detta sammanhang viktigaste studien publicerades i Science i november 2025. Forskarna använde ett webbläsartillägg som i realtid omrankade innehåll i användarnas flöden på X. De visade att algoritmiska val har en kausal och substantiell påverkan på affektiv politisk polarisering; alltså hur starkt människor ogillar, misstror eller avhumaniserar politiska motståndare. Effekten motsvarade ungefär tre års normal förändring i USA. För en vanlig användare innebär detta att plattformens algoritm inte bara avgör vad du ser, utan gradvis formar hur du känner inför andra människor och samhällsgrupper. När algoritmen systematiskt prioriterar konflikt, ilska och moralisk indignation förstärks misstro och fientlighet, även utan att användaren själv aktivt söker det. Det är detta som gör X problematiskt. Inte att människor uttrycker extrema åsikter, utan att plattformens design i sig driver fram ett mer polariserat och känslomässigt hårdnat samhällsklimat.
Musk har redan riktat fokus mot Sverige. Den 9 december 2025 postade han ”Sweden is dying” till sina 229 miljoner följare. Inlägget han svarade på kom från Peter Imanuelsen, en brittisk medborgare med dokumenterad bakgrund i förintelseförnekelse. Tidigare har Musk anklagat Olof Palme för att ha förstört Sverige. Han har spridit statistik om svenska flyktingar som faktakontrollerats och avfärdats av Euronews. Han har hävdat att Sverige betalar ”lösensumma” till Bryssel för rätten att rädda sitt land. Mönstret är tydligt: Sverige framställs som ett avskräckande exempel, ett land i förfall, ett bevis på att den europeiska modellen har misslyckats.
Infrastrukturen för påverkan byggs redan. Och den sammanfaller med officiell amerikansk politik.
Den 4 december 2025 publicerade Trumpadministrationen sin nya nationella säkerhetsstrategi. Dokumentet varnar för att Europa står inför ”civilizational erasure” och att kontinenten kommer att vara ”oigenkännlig inom tjugo år eller mindre” om nuvarande trender fortsätter. Strategin uppmanar USA att stödja ”patriotiska europeiska partier” och ”rörelser som söker suveränitet och bevarande av traditionella europeiska levnadssätt”. Österrike, Ungern, Italien och Polen pekas ut som länder USA bör arbeta närmare med, ”i syfte att dra dem bort från Europeiska unionen”.
Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt kommenterade strategin: ”Den placerar sig till höger om extremhögern i Europa. Det är språk man annars bara finner hos bisarra röster i Kreml.” Kreml var av samma uppfattning. Talesperson Dmitry Peskov kallade strategin ”i stort sett förenlig med vår vision”.
Musks agerande på X är inte längre bara en excentrisk miljardärs privata agenda. Det är helt i linje med den amerikanska administrationens uttalade mål att förskjuta europeiska värderingar och försvaga den europeiska ordningen. Plattformen som en gång var Twitter har blivit ett instrument för geopolitisk påverkan.
I slutet av december 2025 uppdaterades Musks AI-tjänst Grok. Plötsligt översvämmades plattformen av sexualiserade bilder av kvinnor, genererade av tjänsten i realtid utan samtycke. Bland offren fanns den 14-åriga skådespelaren Nell Fisher och Sveriges vice statsminister Ebba Busch. Grok publicerade själv en ursäkt och erkände att tjänsten genererat bilder på ”två unga flickor, uppskattningsvis 12 till 16 år, i sexualiserade kläder” baserat på användares uppmaningar. Enligt Copyleaks genererades ungefär en sådan bild per minut under en vecka.
Musks reaktion? Han kommenterade en bild av en raket i bikini med orden ”kinda hot, ngl.”
I december 2025 utfärdade EU-kommissionen 120 miljoner euro i böter mot X för brott mot Digital Services Act. Kommissionen fann att plattformens blå bockar vilseleder användare, att annonsarkivet är bristfälligt och att X aktivt blockerar forskares tillgång till data. Musk svarade med att jämföra EU med ”fjärde riket.”
Sveriges Radio lämnade redan i april 2023, med hänvisning till plattformens minskade betydelse och oro för dess kapacitet att hantera desinformation och hat. Karolinska Institutet stängde sitt konto i mars 2025. ”Närmast en toxisk miljö”, var motiveringen. Forskare hade utsatts för trakasserier, hot, kallats olika tillmälen. KTH och Umeå universitet följde efter. Fackförbund har lämnat i politisk markering mot vad de beskriver som ”en miljö där hatretorik får allt större utrymme”. Över 60 tyska och österrikiska akademiska organisationer lämnade i protest mot Musks AfD-stöd.
Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2025 visar att X-användningen i Sverige sjunkit från 18 till 15 procent på ett år. Tretton procent har lämnat tjänsten helt. Bland kvinnor är det nu fler som har varit användare än som är kvar.
Samma dag som denna text publiceras meddelade det brittiska parlamentets jämställdhetsutskott att de slutar använda X. Ordföranden Sarah Owen förklarade; ”Vi anser inte att det är lämpligt att använda en sådan plattform för att dela vårt arbete.” Liberaldemokraten Christine Jardine var tydligare. ”Jag kan inte i gott samvete fortsätta använda en plattform som verkar ovillig att agera mot detta grovt kränkande beteende mot kvinnor och flickor.” Det är första gången en Westminster-organisation formellt lämnar X.
Vad betyder då detta för svensk demokrati?
Som särskild utredare synliggjorde jag tillsammans med kollegor under 2020 dessa problem i betänkandet ”Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Då konstaterade vi att en stor del av de demokratiska samtalen äger rum på arenor som kontrolleras av några få plattformsföretag. Dessa företag har stor påverkan på hur åsiktsbildningen tar sig uttryck genom bland annat den innehållsmoderering som sker på plattformarna. VI föreslog då att en ny utredning borde tillsättas för att analysera hur demokratin påverkas av globala plattformsföretag och om det finns behov av reglering. Idag, fem år senare, är behoven ännu större. Visst har det hänt en del sedan dess, så som att EU har antagit Digital Services Act. Det vi ser nu är att det inte är tillräckligt.
En plattform vars ägare aktivt intervenerar i val, vars algoritmer dokumenterat gynnar vissa politiska krafter, vars AI genererar förnedrande bilder av folkvalda, är inte en arena som eftersträvar opartiskhet. Det är en arena med en uttalad agenda.
Det finns de som menar att man måste vara där opinionen formas. Att ge upp arenan är att kapitulera. Men det argumentet förutsätter att arenan är öppen och att spelreglerna är desamma för alla. När arenan ägs av en person med uttalade politiska mål, designad med algoritmer som gynnar hans agenda, är att delta att bidra till att legitimera det som sker.
Elon Musk har inte fått en enda svensk röst. Han har inte ställt upp i något val. Men hans beslut om hur algoritmer ska fungera, vilket innehåll som ska förstärkas och vilken AI som ska släppas fri påverkar förutsättningarna för svensk opinionsbildning mer än de flesta folkvalda politiker.
Frågan är inte om Musk kommer att försöka påverka det svenska valet. Han har redan börjat. Frågan är vad vi ska göra åt det.
Det finns många som menar att det inte går. Att det är omöjligt. Men det blir bara omöjligt om vi kapitulerar för möjligheten redan innan vi ens har försökt. Och bättre är, att vi har gjort det förut.
Den 2 december 1766 antog Sverige världens första lag som avskaffade förhandscensuren. Dessförinnan var det förbjudet att trycka något som makthavarna inte höll med om. Varje bok, varje text, krävde förhandsgodkännande. Den österbottniske prästen Anders Chydenius drev igenom förordningen mot adelns motstånd. Effekten var omedelbar. Antalet tryckta skrifter ökade kraftigt, särskilt politiska pamfletter och tidskrifter”. Tidningar och tidskrifter fick ökad periodicitet, och fler politiska tidningar och kortlivade dagstidningsliknande publikationer såg dagens ljus. UNESCO har utsett förordningen till världsminne.
Den 1 januari 1925 sände AB Radiotjänst sin första utsändning. En nyårsgudstjänst från Jakobs kyrka i Stockholm. Radion var ett under, men också en fara. Vem skulle bestämma vad som sades till alla dessa lyssnare samtidigt? Fyrtiotusen hushåll hade licens det första året. Tolv år senare var det en miljon. Riksdagen definierade radiovågorna som en begränsad resurs som skulle förvaltas rättvist, en ”kulturell institution i folkbildningsarbetets tjänst”. Public service byggdes med armlängds avstånd från både stat och marknad, oberoende nog att tjäna demokratin snarare än särintressen.
År 1950 fanns omkring 237 dagstidningar i Sverige. Tio år senare var de cirka 186. Tidningar lades ner, och med dem försvann lokala röster, alternativa perspektiv och journalistisk mångfald. År 1965 infördes det första direkta och selektiva statliga stödet till dagspressen. 1971 etablerades produktionsstödet för andratidningar, de som inte var störst på orten men som bedömdes nödvändiga för att den offentliga debatten inte skulle tystna. Målet var mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet. År 2019 gjordes stödet teknikneutralt och omfattar även digitala nyhetsmedier.
Vid varje större teknikskifte har vi byggt institutioner för att värna det demokratiska samtalet. Infrastruktur som möjliggör mångfald, oberoende och öppenhet.
Tekniken finns redan. Öppna protokoll som ActivityPub och AT Protocol möjliggör sociala nätverk där användare kan flytta sina data mellan tjänster, precis som ett telefonnummer kan flyttas mellan operatörer. Mastodon, Bluesky och andra decentraliserade alternativ växer. Flera EU-institutioner, tyska och holländska myndigheter har etablerat närvaro på öppna plattformar. Digital Services Act ger EU verktyg att ställa krav på transparens och ansvar. Eftersom tekniken bygger på öppna protokoll och öppen källkod är det möjligt att både bidra till befintliga projekt, men även utveckla nya, ovanpå samma tekniska infrastruktur. Det är fullt möjligt att bygga digital offenltig infrastruktur i samhällets och medborgarens tjänst.
Vad som saknas är inte teknik. Det är politisk vilja.
Det kräver mod att lämna en plattform där man under år byggt upp en följarskara. Det kräver att politiker, opinionsbildare och institutioner erkänner att surt förvärvade följare på X inte är viktigare än demokratins infrastruktur. Det kräver att vi slutar behandla plattformar ägda av miljardärer med politiska agendor som neutrala torg, och börjar se dem för vad de är. Privata arenor med egna intressen och egna agendor.
Demokratin är inte ett statiskt tillstånd. Den är något vi i varje generation måste välja att försvara och utveckla. Våra föregångare byggde tryckfrihet, public service och mediestöd. De såg att ny teknik krävde nya institutioner för att värna det öppna samtalet.
Nu är det vår tur.
Referenser
Copyleaks. (2026, januari). Grok and the Rise of Nonconsensual Image Manipulation.
EU-kommissionen. (2025, 8 december). Commission fines X €120 million under the Digital Services Act.
Euronews. (2025, 5 februari). Fact check: Do nearly 80% of refugees in Sweden holiday in their home country?
Euronews. (2025, 7 januari). Will Italy’s use of Elon Musk’s satellites affect a key EU project?
Fortune. (2025, 26 januari). Elon Musk tells far-right AfD party it is ”the best hope for the future of Germany.”
Göteborgs-Posten. (2026, 7 januari). Fejkade bikinibilder på Ebba Busch sprids.
Huszár, F., Ktena, S. I., O’Brien, C., Belli, L., Schlaikjer, A., & Hardt, M. (2022). Algorithmic amplification of politics on Twitter. Proceedings of the National Academy of Sciences, 119(1), Article e2025334119.
Internetstiftelsen. (2025). Svenskarna och internet 2025.
Musk, E. [@elonmusk]. (2025, 9 december). Sweden is dying [Inlägg på X]. X.
NBC News. (2025, 9 januari). Elon Musk boosts German far right party with live event on X.
Newsweek. (2026, 3 januari). Elon Musk’s Grok apologizes after generating sexual image of young girls.
NPR. (2024, 31 december). Germany accuses Elon Musk of trying to interfere in its national elections.
Piccardi, T., Saveski, M., Jia, C., Hancock, J. T., Tsai, J. L., & Bernstein, M. S. (2025). Reranking partisan animosity in algorithmic social media feeds alters affective polarization. Science, 390(6776), Article eadu5584.
SOU 2020:56. Det demokratiska samtalet i en digital tid.
SVT Nyheter. (2025). Nyval i Tyskland 2025: Så funkar det och därför sker det nu.
The Guardian. (2026, 7 januari). Commons women and equalities committee to stop using X amid AI-altered images row.
The Times. (2024, december). Musk in talks for £100m Reform UK donation. [Rapporterad i PBS News].
UNESCO. (2023, maj). Tryckfrihetsförordningen utsedd till världsminne.
Ye, J., Luceri, L., & Ferrara, E. (2025). Auditing political exposure bias: Algorithmic amplification on Twitter/X during the 2024 U.S. presidential election. I Proceedings of the 2025 ACM Conference on Fairness, Accountability, and Transparency (s. 2349–2362). ACM.
Expressen. (2026, 7 januari). AI-porr skapas på Musks X – Ebba Busch drabbad.
Sveriges Radio. (2023, 18 april). Sveriges Radio slutar vara aktivt på Twitter.
Arbetet. (2025, 6 februari). Twitter var bra – X sprider hat.
Bildt, C. [@carlbildt]. (2025, 5 december). In saying that Europe faces ”civilizational erasure”… [Inlägg på X]. X.
Bildt, C. (2025, 10 december). America’s Civilizational Suicide. Project Syndicate.
NPR. (2025, 5 december). Trump’s security strategy slams Europe, asserts power in Western Hemisphere.
The White House. (2025, 4 december). National Security Strategy.
Lämna ett svar