Hur skapar vi en starkare opinionsbildning i en digital tid? Hur minskar man de negativa konsekvenserna av sociala medier för samhället, samtidigt som man bibehåller medborgares möjligheter att delta i samtalen om samhället? Det finns de, som till exempel EU kommissionen, Nederländernas regering och BBC, som inte bara tänkt om dessa frågor, utan också har gjort något åt det. Och det kan också vi göra, här i Sverige, här och nu. I denna text tänkte jag med hjälp av tre tankeväckande och spännande exempel berätta om möjligheter med ett demokratiskt samtal som främjas av öppna sociala medier.
Vi har haft ett väldigt ängsligt förhållande till sociala medier och digital opinionsbildning i Sverige under en längre tid. Ända sedan plattformarnas tid inträdde för omkring femton år sedan så har samhället och opinionsbildningens aktörer, journalister, offentliga aktörer, företag, opinionsbildare och många andra följt med den digitala utvecklingen som maskrosfrön i vinden. Först var det en tid då Facebook och Twitter stod som dominerande plattformar. Men över tid kom allt fler och andra platser att fånga användares uppmärksamhet. Kampen om uppmärksamhet har inte bara förändrat vilka plattformar som är populära. Den har också förändrat hur vi tar emot information. Från en tid då användaren stod i centrum och hade stor valfrihet, till idag när TikTok, Reels och Shorts dikterar takten och väljer vad du ska se åt dig.
Men den främsta platsen för digital opinionsbildning har varit Twitter och sedermera X, som Elon Musk döpt om den till. Och trots att denna plattform kommit att bli allt mer problematisk, har svensk opinionsbildning haft mycket svårt att lämna den. Men kanske är det nu, när EU förklarat att X verksamhet bryter mot Digital Services Act, som stunden är kommen att sluta betrakta teknikutvecklingen som deterministisk och frågan om den digitala opinionsbildningen som en allt för svår eller komplex fråga. För det är den inte. Det finns numera flera goda exempel som kan peka ut vägen framåt för en ny slags digital opinionsbildning, som bygger på öppna protokoll och en miljö som utgår från användarens behov och inte annonsmarknadens drivkrafter.
Opinionsbildningen har länge varit i en situation där offentliga organisationer och institutioner står inför utmaningen att navigera i ett landskap som domineras av kommersiella sociala medieplattformar. Dessa plattformar, med sina centraliserade modeller och algoritmiskt styrda innehållsflöden, har ofta prioriterat kommersiella intressen framför offentliga värderingar som transparens, integritet och samhällsengagemang. Men det behöver inte vara så. Sedan några år finns där andra möjligheter som bättre speglar det öppna demokratiska samhällets behov och syften. Offentliga institutioner har börjat utforska alternativ, och framförallt Fediverse, ett nätverk av decentraliserade sociala medieplattformar som använder protokollet ActivityPub. Fediverse erbjuder en infrastruktur som främjar lokal kontroll och användarcentrerad design, vilket representerar en radikalt annorlunda och potentiellt mer hållbar modell för digital kommunikation i turbulenta tider.
Europakommissionen, den nederländska regeringen och BBC är tre exempel på organisationer som har tagit steg för att utforska dessa möjligheter genom att sätta upp egna instanser på plattformar som Mastodon och PeerTube. Dessa initiativ är inte bara teknologiska experiment, utan också betydande insatser för att stärka demokratin, skydda medborgarnas integritet och skapa en mer resilient digital infrastruktur. Europakommissionens, Nederländernas och BBC:s engagemang i Fediverse ger oss tre tydliga fallstudier att undersöka. Dessa initiativ visar inte bara hur offentliga institutioner kan anpassa sig till nya digitala miljöer, utan även hur de kan leda vägen i skapandet av säkrare och mer inkluderande digitala plattformar.
Europakommissionen har varit en pionjär inom användningen av decentraliserade sociala medieplattformar, vilket tydligt framgår av deras arbete med Mastodon och PeerTube under ett initiativ som initierades av Europeiska datatillsynsorganisationen (EDPS). Detta projekt syftade till att utforska alternativ till de stora, kommersiella plattformarna genom att erbjuda integritetsvänliga och användarfokuserade lösningar för EU-institutionerna. Projektet, som inkluderade EU Voice baserat på Mastodon och EU Video baserat på PeerTube, lanserades som ett pilotprojekt med målet att erbjuda EU-institutionerna möjligheten att kommunicera med medborgarna på ett sätt som respekterar deras grundläggande rättigheter till integritet och dataskydd. Inledningsvis var det omkring 20 institutionella konton som deltog i projektet, men detta antal växte snabbt till 40, vilket gjorde EU Voice till den största gruppen av offentliga organ i Fediverse globalt. Bland de deltagande institutionerna fanns EU-kommissionärer, medlemmar av Europaparlamentet och andra EU-organ. Under pilotperioden har EU-institutionerna rapporterat flera positiva erfarenheter. Plattformarna har möjliggjort bättre skydd av användarnas data och erbjudit en miljö fri från de kommersiella intressen som dominerar traditionella sociala medier. Den decentraliserade naturen hos Mastodon och PeerTube har gett EU-institutionerna större kontroll över sina egna data och hur dessa data hanteras. Detta har varit särskilt viktigt för att säkerställa att EU:s höga standarder för dataskydd och integritet upprätthålls. En av de största framgångarna med projektet var det förhållandevis höga engagemanget från användarna. EU Voice och EU Video har möjliggjort en mer direkt och meningsfull interaktion mellan EU-institutionerna och medborgare. Genom att använda plattformar som Mastodon och PeerTube har EU-institutionerna bidragit till att främja en öppen dialog och engagera sig i realtid med sina följare, vilket har förbättrat deras förmåga att sprida information och ta emot feedback. Trots dessa framgångar har projektet också stött på betydande utmaningar. En av de största utmaningarna har varit att säkerställa hållbarhet och tillräckliga resurser för långsiktig drift av plattformarna. Trots EU:s stora budget var det svårt att hitta en ny värd som kunde ta över driften av EU Voice och EU Video och upprätthålla de höga standarder som krävs. Även om EU fortsätter ha närvaro är det tydligt att det är svårt att skpaa nya organisatoriska förutsättningar för verksamheten och ett arbete rörande detta pågår. En annan viktig lärdom från projektet är behovet av att kontinuerligt engagera och kommunicera om fördelarna med decentraliserade sociala medier. Eftersom den federerade modellen är relativt okänd för många användare, krävdes det betydande ansträngningar för att förklara hur dessa plattformar fungerar och varför de är viktiga.
Nederländernas regering har också varit en framstående aktör i utforskningen av decentraliserade sociala medieplattformar genom deras pilotprojekt på Mastodon. Detta initiativ började som en del av en bredare satsning på att förbättra kommunikationen med medborgarna och företag, samt att främja transparens och medborgarengagemang. Pilotprojektet inleddes med omkring 20 statliga organisationer som initialt deltog, men detta antal har nu nästan fördubblats till nästan 40 enheter. Bland deltagarna finns bland annat Skatteverket (Belastingdienst), det nederländska meteorologiska institutet (KNMI), och Rijkswaterstaat Verkeersinfo. Dessa organisationer använder Mastodon för en rad olika ändamål, inklusive press- och public relations-aktiviteter, samt direkt kommunikation med medborgare och företag. Under pilotperioden har de deltagande organisationerna rapporterat flera positiva erfarenheter. En av de mest framträdande fördelarna har varit det ökade användarengagemanget och den positiva interaktionen med samhället. Användarna har uppskattat den direkta kommunikationen med de statliga organisationerna och har visat ett stort intresse för att delta i diskussioner och ge feedback. Detta har bidragit till att skapa en starkare och mer öppen dialog mellan myndigheter och medborgare. En annan fördel med Mastodon som Nederländerna pekar på är skyddet av användarnas integritet och säkerhet. Till skillnad från kommersiella plattformar, som ofta samlar in och använder användardata för kommersiella ändamål, erbjuder Mastodon en miljö där användarnas data har möjlighet att skyddas bättre. Trots dessa positiva erfarenheter har projektet också stött på några utmaningar. En av de största utmaningarna har varit att nå ut till en bredare målgrupp. Eftersom Mastodon fortfarande är relativt okänt bland många användare, har det varit en utmaning att locka nya användare till plattformen och få dem att engagera sig. Dessutom har det funnits utmaningar med att integrera Mastodon i befintliga processer och verktyg för sociala medier och hantering av drift och utveckling. Många av de verktyg som används för att hantera sociala mediekonton har ännu inte fullt ut stöd för Mastodon, vilket har gjort det svårare att planera och hantera innehåll på plattformen. Trots dessa utmaningar beskriver den nederländska regeringen hur deras pilotprojekt redan bidragit till att minska spridningen av desinformation och ökat förtroendet för digitala tjänster. Genom att erbjuda en plattform där medborgarna kan få tillgång till pålitlig och korrekt information direkt från myndigheterna, har Mastodon hjälpt till att stärka medborgarnas förtroende för de statliga organisationerna. Detta har också bidragit till att minska beroendet av kommersiella plattformar, vilket i sin tur minskar risken för att viktiga meddelanden och information filtreras eller förvrängs av andras algoritmer. Ett annat område där Nederländernas erfarenheter har varit särskilt värdefulla är när det gäller autentisering och verifiering av konton. På Mastodon har de nederländska myndigheterna kunnat säkerställa att de konton som representerar statliga organisationer är tydligt verifierade och autentiska. Detta har hjälpt till att skapa en miljö där användarna kan vara säkra på att den information de får kommer från en pålitlig källa. Den nederländska regeringens arbete med Mastodon visat att det finns stora möjligheter för offentliga organisationer att dra nytta av decentraliserade sociala medier. Projektet har visat på både fördelarna och utmaningarna med att använda en sådan plattform, och har gett värdefulla insikter om hur man kan skapa en mer engagerande och transparent digital miljö för medborgarna. Genom att fokusera på användarengagemang, dataskydd och autentisering har Nederländerna kunnat stärka sin digitala kommunikation och minska sitt beroende av kommersiella sociala medieplattformar. Efter dessa erfarenheter har Nederländerna valt att fördjupa sitt engagemang i Fediverse och expandera antalet deltagande myndigheter och aktörer avsevärt.
BBC har sedan ett par år ett pågående experiment med att använda Mastodon som en del av sitt arbete för att utforska decentraliserade sociala medieplattformar. Genom att sätta upp sin egen server på Mastodon, social.bbc, har BBC undersökt hur denna plattform kan användas för att publicera innehåll och engagera sig med allmänheten på ett sätt som bättre överensstämmer med deras offentliga uppdrag. Experimentet började med att BBC etablerade konton för några av sina avdelningar, inklusive BBC Radio 4, BBC 5 Live och BBC Research & Development. Under de första sex månaderna av experimentet samlade dessa konton omkring 60 000 följare, vilket visar på ett högt engagemang från användarna. Denna period har varit avgörande för att förstå hur en decentraliserad plattform kan fungera för en stor mediaorganisation och vilka fördelar och utmaningar som kan uppstå. En av de mest framträdande fördelarna med BBC:s närvaro på Mastodon har varit det höga användarengagemanget. Användarna på Mastodon har visat sig vara mer engagerade och villiga att interagera direkt med BBC:s innehåll jämfört med traditionella sociala medieplattformar. Detta har möjliggjort en mer meningsfull dialog mellan BBC och dess publik, vilket är i linje med BBC:s mål att främja öppenhet och interaktivitet. BBC har också dragit nytta av Mastodons decentraliserade natur för att bättre skydda användarnas integritet och säkerhet. Experimentet har också mött vissa hinder under resans gång. En av de största utmaningarna har varit att förklara den federerade modellen för användarna och hantera moderation. För att hantera dessa utmaningar har BBC valt att förlänga experimentet och det fortsätter under 2024. Under denna period planerar de att utöka antalet konton på plattformen och fortsätta att utforska hur Mastodon kan användas för att förbättra deras digitala närvaro och engagemang med publiken.
De tre exemplen från Europakommissionen, Nederländernas regering och BBC visar hur decentraliserade sociala medieplattformar kan spela en viktig roll i att stärka opinionsbildningen, och därigenom också bidra till att stärka de demokratiska samtalen i samhället. En av de mest framträdande lärdomarna från dessa initiativ är att decentraliserade plattformar möjliggör en mer öppen dialog mellan offentliga institutioner och medborgare. Till skillnad från centraliserade, kommersiella sociala medieplattformar, som ofta styrs av algoritmer som prioriterar kommersiellt innehåll, erbjuder decentraliserade plattformar en miljö där innehåll kan distribueras mera rättvist och utan reklam. Exemplen visar också hur decentraliserade plattformar kan stärka skyddet av användarnas data och integritet. Genom att ha kontroll över sina egna servrar och dataprocesser, kan offentliga institutioner säkerställa att användarnas data hanteras i enlighet med rådande dataskyddsstandarder. En ytterligare insikt är hur dessa plattformar kan bidra till att minska spridningen av desinformation. Genom att erbjuda en plattform där användarna kan få tillgång till verifierad och pålitlig information direkt från källan, minskas risken för att felaktig eller missvisande information sprids. Avsaknaden av algoritmer som förstärker den som skriker högst, och den reklamfria miljön, bidrar också till en mer hållbar informationsmiljö.
De tre exemplen visar att öppna, decentraliserade sociala medieplattformar inte bara är tekniska experiment, utan också kan vara kraftfulla verktyg för att stärka demokratin och förbättra opinionsbildningen.
Sveriges regering, riksdag, myndigheter, regioner och kommuner kan dra flera viktiga lärdomar från exemplen med Europakommissionen, Nederländernas regering och BBC:s användning av decentraliserade sociala medieplattformar. För det första kan svenska offentliga institutioner se effekten som uppstår iatt ha kontroll över sina egna data och kommunikationskanaler. Genom att använda decentraliserade plattformar som Mastodon och PeerTube, skulle svenska myndigheter bättre kunna säkerställa att användarnas data hanteras i enlighet med rådande dataskyddsstandarder och att integritetsfrågor prioriteras. Detta skulle inte bara kunna stärka medborgarnas förtroende för digitala tjänster utan även minska beroendet av stora, utländska teknikföretag som ofta har kommersiella intressen som kan stå i konflikt med offentliga värderingar. En andra lärdom är potentialen för ökat medborgarengagemang och förbättrad dialog mellan offentliga institutioner och medborgarna. Genom att skapa egna instanser på plattformar som Mastodon, kan svenska myndigheter erbjuda en direkt kanal för kommunikation med medborgare. Detta skulle möjliggöra en mer öppen och transparent dialog, där medborgarna kan få tillgång till pålitlig information direkt från källan och samtidigt ge feedback och delta i diskussioner. Dessutom visar exemplen från EU och Nederländerna att det är möjligt att använda decentraliserade plattformar för att öka förmågan att bekämpa desinformation. Genom att erbjuda en plattform där verifierad information sprids direkt från statliga källor, kan svenska offentliga institutioner bidra till att minska spridningen av felaktig information och därmed stärka det offentliga samtalet. Vidare kan svenska offentliga institutioner dra nytta av decentraliserade plattformars förmåga att integreras i befintliga digitala ekosystem. Genom att använda öppna protokoll som ActivityPub, kan svenska myndigheter och organisationer säkerställa att deras digitala närvaro är flexibel och anpassningsbar. Detta innebär att de kan dra nytta av nya teknologier och plattformar utan att bli låsta till specifika kommersiella leverantörer. Skulle offentliga aktörer ställa krav på integrationen av ActitityPub som standard i kommande upphandlingar av webbtjänster, skulle förekomsten snabbt kunna öka.
Public Service, det vill säga SVT, SR och UR, skulle också de kunna dra flera lärdomar. Genom att analysera dessa exempel kan svensk public service förbättra sin digitala närvaro, stärka sitt engagemang med publik och bättre skapa förmåga att distribuera innehåll på ett sätt som är i linje med att öka andelen innehåll i egna kanaler. För det första kan SVT, SR och UR utöka förmågan att ha kontroll över sina egna data och kommunikationskanaler. En annan möjlighet är potentialen för ökat användarengagemang. BBC:s erfarenheter visar att användarna på decentraliserade plattformar som Mastodon tenderar att vara mer engagerade och villiga att interagera direkt med innehållet. Genom att etablera egna konton och egen infrastruktur på sådana plattformar kan SVT, SR och UR skapa en mer direkt dialog med publiken. Öppna protokoll skulle kunna integreras i befintiga appar och webbplatser och i förlängningen stärka egna miljöer. En annan viktig aspekt är att decentraliserade plattformar kan ge public service större flexibilitet och anpassningsförmåga. Genom att använda öppna protokoll som ActivityPub kan SVT, SR och UR integrera sina digitala närvaro med andra plattformar och teknologier utan att bli beroende av specifika kommersiella leverantörer. Detta kan hjälpa public service att vara mer innovativa och anpassningsbara i en snabbt föränderlig digital miljö.
Ett övergång till decentraliserade sociala medieplattformar som Mastodon och PeerTube kan ha betydande positiva effekter för Sverige ur perspektivet demokrati, digital resiliens och förmåga att kommunicera i olika samhällssituationer, inklusive fred, kris och krig. Jämfört med dagens centraliserade system, som domineras av stora kommersiella aktörer, erbjuder en distribuerad och federerad modell flera fördelar som kan bidra till en mer hållbar och robust digital infrastruktur. Från ett demokratiskt perspektiv innebär användningen av decentraliserade plattformar att informationsflöden kan bli mer transparenta och mindre påverkade av kommersiella intressen, eller intressen från främmande makt. Idag styrs mycket av det innehåll som når medborgarna av algoritmer som prioriterar innehåll som genererar mest interaktion, ofta på bekostnad av kvalitet och tillförlitlighet.
När det gäller digital resiliens erbjuder decentraliserade plattformar en betydande fördel genom att minska beroendet av ett fåtal stora teknikföretag. I dagens system kan störningar eller förändringar i policy hos en enda leverantör ha stora konsekvenser för tillgången till information och kommunikation. En federerad modell, där många oberoende servrar bidrar till nätverket, är mycket mer motståndskraftig mot sådana risker. Detta gör det möjligt för Sverige att upprätthålla en stabil och pålitlig digital kommunikation även under svåra förhållanden.
Jämfört med dagens centraliserade system, där mycket av kommunikationen är beroende av kommersiella plattformar som kan vara sårbara för attacker, missbruk av data och politiska påtryckningar, erbjuder en distribuerad och federerad modell en mer hållbar lösning. Denna modell främjar en mer rättvis fördelning av makt och kontroll över digitala infrastrukturer.
Att implementera decentraliserade sociala medieplattformar i Sverige skulle också främja innovation och utveckling av lokala digitala ekosystem. Genom att stödja och investera i öppna teknologier kan Sverige stimulera en kultur av öppenhet och samarbete, vilket i sin tur kan leda till nya lösningar och framsteg inom digital kommunikation och informationshantering.
De lärdomar som kan dras från erfarenheter från Europakommissionens, Nederländernas och BBC:s arbete med Mastodon och Fediverse ger en vägledning för hur Sverige kan stärka sin demokrati, digitala resiliens och kommunikationsförmåga i både fred, kris och i krig. För att genomföra denna förändring krävs en handlingsplan som omfattar flera steg. Först och främst bör Sverige inleda innovationsinitiativ liknande de som genomförts av Europakommissionen och Nederländerna, där olika myndigheter och offentliga institutioner får möjlighet att testa och utvärdera användningen av plattformar som Mastodon och PeerTube. Initiativen skulle till delar kunna fokusera på kritiska områden som kriskommunikation och samhällsinformation för att snabbt kunna identifiera och åtgärda eventuella utmaningar i de sammanhangen.
En annan viktig komponent i en handlingsplanen är utbildning och medvetenhet. Det är avgörande att öka kunskapen om fördelarna med decentraliserade plattformar både bland allmänheten och inom offentliga institutioner. En nationell kampanj, primärt för aktörer med strukturellt engagemang inom opinionsbildningen, som inkluderar workshops, webbinarier och utbildningsmaterial kan bidra till att sprida denna kunskap och öka användarnas förtroende för de nya plattformarna. Aktörer här kan komma från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Vidare behöver det finnas stöd för utveckling av ett ramverk för hur decentraliserade plattformar ska implementeras och underhållas. Detta inkluderar att fastställa riktlinjer för dataskydd, moderering och säkerhet samt att säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för drift och underhåll. Att etablera partnerskap med tekniska experter och forskningsinstitutioner kan vara av värde för att främja innovation och anpassning till nya utmaningar.
Som synes är det möjligt att inte sitta i baksätet och se på hur det digitala landskapet förändras. Det går att ta ansvar, det går att engagera sig och det går att skapa och forma en framtid som bättre gynnar samhället i stort, såväl som medborgare. Det går att förbättra samhällets digitala kommunikation och medborgarengagemang, stärka demokratin i en digital tid och öka samhällets digitala resiliens. Det är val vi som samhälle kan göra. Vad väntar vi på?
Referenser
Nederländerna
https://www.digitaleoverheid.nl/nieuws/1-jarig-mastodon-overheid-blikt-terug-en-vooruit/
BBC
https://www.bbc.com/rd/blog/2023-07-mastodon-distributed-decentralised-fediverse-activitypub
https://www.bbc.co.uk/rd/blog/2024-02-extending-our-mastodon-social-media-trial
EU
https://ec.social-network.europa.eu/@EUCommission
https://www.edps.europa.eu/press-publications/press-news/press-releases/2024/edps-decentralised-social-media-pilot-end-successful-story_en