Häromdagen ombads jag bidra med en inspelad introduktion till en paneldebatt på Folk och Kultur i Eskilstuna, om valåret som vi nu befinner oss i, och om hur det påverkas av AI och informationspåverkan. Ovan är sjäva inspelningen, som också finns i text nedan.
Förra året publicerade Myndigheten för psykologiskt försvar en rapport om den rysk-anknutna organisationen Social Design Agency. Den bygger på tusentals läckta interna dokument och visar hur informationspåverkan idag bedrivs systematiskt och i stor skala. Rapporten beskriver hur falska kopier av etablerade medier skapas. Sajter som till utseendet efterliknar till exempel The Guardian, Le Monde eller Der Spiegel. men där innehållet är manipulerat för att driva ryska narrativ. Materialet sprids via sociala medier, anpassas efter språk, målgrupp och politisk kontext och återkommer i många parallella versioner. Det här är inte klassisk propaganda i form av enskilda falska nyheter. Det är en produktionskedja, skalbar, systematisk och i ökande grad förstärkt av AI både för innehållsproduktionen, för översättning och målgruppsanpassning.
Påverkan är bred. Den riktar sig inte bara mot opinioner i ett enskilt land utan mot tilliten till medier, institutioner och i förlängningen det demokratiska samtalet som sådant. Effekten är kumulativ. Varje enskild falsk artikel kan vara marginell, men sammantaget förändras informationsmiljön. Och det är här den verkliga styrkan i den här typen av ny informationspåverkan ligger.
Jag berättar det här för att det sätter scenen för det vi nu går in i. Nu stundar det första svenska valår där artificiell intelligens har blivit en vardaglig företeelse. Det är det första valet där samma teknik som gör det möjligt att skriva texter, skapa bilder, generera röster och producera video också finns tillgänglig för den som vill vilseleda, manipulera och påverka. AI är naturligtvis inte bara ett hot. Vi ser redan hur den används för att göra information mer lättillgänglig, för att översätta mellan språk och för att hjälpa människor att förstå komplexa sammanhang. Den kan stärka journalistik, underlätta faktakoll och göra kunskap mer demokratisk. Men samma teknik som kan förklara och upplysa kan också förvirra och vilseleda. Den gör det möjligt att producera övertygande innehåll i en skala och med en hastighet som tidigare var omöjlig. Text som låter mänsklig. Röster som låter bekanta. Bilder och video som ser autentiska ut.
Vi vet ännu inte exakt hur det här kommer att påverka det svenska valet. Men vi vet att vi för första gången befinner oss i en situation där vi behöver förhålla oss till den här nya verkligheten. Vi vet att andra demokratier redan har erfarenheter av hur AI-genererat innehåll har använts i valkampanjer och i påverkansoperationer. Och vi vet att den som vill undergräva förtroendet för demokratiska institutioner nu har tillgång till verktyg som bara för några år sedan inte existerade. Det här väcker frågor som jag tror att vi alla behöver bära med oss.
Hur rustar vi medborgare för att navigera i en informationsmiljö där det blir allt svårare att avgöra vad som är äkta och vad som är fabricerat? Hur ska vi navigera när också själva plattformarna där informationen sprids medvetet kan välja vilket innehåll du och jag tar del av och vad vi inte tar del av? Vad är folkbildningens roll när själva grundförmågan att bedöma information utmanas på nya sätt? Hur kan bibliotek, skolor och medier stödja människors medieinformationskunnighet när spelreglerna förändras? Och hur samverkar vi över sektorer för att möta något som ingen aktör kan hantera på egen hand?
Jag tror inte att svaren på de här frågorna är givna. Men jag tror att vi har ett gemensamt ansvar att ställa dem, att ta dem på allvar och att arbeta tillsammans för att hitta svar. Det handlar ytterst om att värna något som vi lätt har för givet. Att vi som medborgare kan lita på den information som ligger till grund för våra beslut. Att vi kan föra ett offentligt samtal som bygger på fakta och inte på fabrikationer. Att vår demokrati vilar på en grund av delad verklighet. Det är det som står på spel nu när vi går in i det första valet i en tid av AI. Inte tekniken i sig, utan vad den betyder för vår förmåga att tillsammans fatta upplysta beslut om vårt gemensamma samhälle. Tack!
Lämna ett svar