Varje år sedan fem år gör jag en utblick över året som kommer innanför ramen av kommunledningspartnerskapet LOFT – Leda och organisera för förnyelse och transformation. Syftet under alla dessa år har varit att skapa en kortare och övergripande föreläsning som gör en utblick över världen och ser på trender som formar vår samtid och nära framtid. Föreläsningen är tänkt att tjäna som ett samtalsunderlag och en utgångspunkt för en bredare diskussion bland kommunledningar i frågor om vad omvärldens påverkan innebär för kommunen, och vilka eventuella konsekvenser dessa insikter får för verksamhetens utformning och utveckling. Nytt för i år är att jag också skrivit en rapport vid sidan av själva föreläsningen. Nedan är en lätt omarbetning av föreläsningens talmanus. Det går att läsa den längre rapporten här.
Välkomna till min presentationen av “Utblick 2025 – På okänd mark”, kommunledningspartnerskapet LOFT:s femte framtidsberättelse. Den finns i år både som föreläsning och rapport. Titeln speglar den nya verklighet som Sveriges kommuner nu möter – en tid där tidigare kartor och kompassriktningar inte längre ger tillräcklig vägledning, och där vi tillsammans måste hitta nya sätt att orientera oss i ett förändrat landskap.
Vi befinner oss på tidigare okänd mark, där etablerade modeller och arbetssätt utmanas av en accelererande samhällstransformation. Genom analyser och samtal med kommunledningar, forskare, experter och praktiker har vi gett oss på att utforska denna nya terräng. Vi har identifierat sex centrala trender som kommer att forma kommunernas arbete från 2025 och framåt – från en fragmenterad världsordning till behovet av resilienta samhällen.
Men att befinna sig på okänd mark innebär inte bara utmaningar – det öppnar också möjligheter att utforska nya vägar framåt. Berättelsen är mer än bara en analys. Den är också tänkt att kunna tjäna som ett strategiskt verktyg för att hjälpa kommunledningar att navigera i denna nya terräng. Vi vill erbjuda både kompass och karta. Djupgående insikter om vart vi är på väg och konkreta rekommendationer för hur vi tar oss dit.
I en tid där förändringshastigheten är hög och komplexiteten tilltar, blir det allt viktigare att ha denna typ av strategisk vägledning. Så, låt oss titta på Utblick 2025 på ett övergripande plan.
I vår analys har vi identifierat sex sammanflätade trender som tillsammans skapar ett förändringstryck på Sveriges kommuner. Trenderna är inte isolerade företeelser utan de påverkar och förstärker varandra på komplexa sätt som kräver ett systemiskt förhållningssätt för att förstå och hantera. Den första trenden handlar om övergången i turbulenta tider till en fragmenterad värld, där den tidigare regelbaserade världsordningen genomgår fundamentala förändringar och gradvis försvagas. Parallellt med detta ser vi en trippel omställning där klimatkrisen, digitaliseringen och samhällstransformation driver varandra framåt i en växelverkan som omformar hela samhället. Vi ser också utvecklingen av ett samhälle med flera samtidiga hastigheter, där olika delar av landet och befolkningen utvecklas i olika takt och riktning. Det sker samtidigt som kampen om resurser intensifieras – från kompetens till råvaror och finansiering. AI:s snabba utveckling ritar samtidigt om spelplanen för hur kommunal verksamhet kan bedrivas. Den sjätte och sista trenden handlar om behovet av resilienta samhällen, vilket blir alltmer avgörande i en tid av ökande osäkerhet och komplexitet. Tillsammans skapar dessa trender ett förändringstryck som kommunerna måste hantera samtidigt som de upprätthåller och utvecklar sina kärnverksamheter. Att förstå hur dessa trender samverkar och påverkar varandra är viktigt för att kunna utveckla effektiva strategier och handlingsplaner. Det handlar inte längre om att hantera en utmaning i taget, utan om att utveckla ett holistiskt perspektiv som kan hantera flera parallella utvecklingar samtidigt.
Vi ser nu hur den globala världsordningen genomgår omvälvande förändringar där tidigare strukturer och institutioner som garanterade stabilitet gradvis försvagas. Länder som Ryssland och Kina väljer att inte längre respektera den regelbaserade världsordningen utan menar på att de äger rätten till deras intressesfärer, till rätten över andra länders suveränitet. Vi ser nu fullskaliga krig i Europa och i Mellanöstern. Det innebär en ny verklighet för svenska kommuner där globala skeenden allt snabbare får konsekvenser på lokal nivå. Det handlar inte längre om avlägsna förändringar utan om direkta effekter på kommunernas dagliga verksamhet och långsiktiga utveckling. Den regelbaserade världsordningens nedmontering och det försämrade säkerhetspolitiska läget har lett till ett akut behov av att återuppbygga det civila försvaret på kommunal nivå. Kommunerna måste nu skyndsamt hantera frågor som försörjningsberedskap, säkring av kritisk infrastruktur, utveckling av skyddsrum, samt planering för utrymning och inkvartering, för att nämna några områden. Ökade säkerhetsrisker, särskilt inom cybersäkerhet, hybrida hot och informationspåverkan, utgör nu direkta hot mot den lokala demokratin. Vi ser hur lokalpolitiker och diasporagrupper i högre grad riskerar att utsättas för påtryckningar eller spionage från främmande makt. Detta kräver nya strategier och skyddsåtgärder för att säkra demokratiska processer och skydda utsatta grupper. I denna nya verklighet blir ett fördjupat nordiskt och europeiskt samarbete allt viktigare, särskilt när de globala handelssystemen blir mer osäkra. Kommuner behöver utveckla sin förmåga att verka i denna nya kontext, där regional samverkan och lokala styrkor blir allt viktigare för att säkra utveckling och välstånd.
När vi talar om den trippla omställningen ser vi tre transformationer som är tätt sammanvävda och driver varandra framåt. Det är klimatomställningen, den digitala transformationen och samhällstransformation. Dessa tre omställningar kan inte hanteras var för sig, utan utgör tillsammans en komplex och sammanlänkad förändringskraft som omformar hela vårt samhälle. Klimatomställningen är kanske den mest genomgripande av de tre. Den kräver omfattande åtgärder inom alla samhällssektorer. Från hur vi producerar och använder energi till hur vi planerar våra transportsystem och utvecklar vår industri. För kommunerna innebär detta att klimatperspektivet behöver genomsyra all verksamhet, från strategisk planering till dagligt operativt arbete. Den digitala transformationen fungerar som en katalysator för klimatomställningen. Nya teknologiska lösningar möjliggör smartare resursutnyttjande, effektivare energianvändning och bättre beslutsunderlag. Samtidigt skapar digitaliseringen helt nya möjligheter för hur kommunal service kan utformas och levereras. Den digitala transformationen har också en baksida, med ökade risker och hot, som bäst hanteras med ökad kunskap. Samhällstransformationen är både en konsekvens av och en förutsättning för de andra två omställningarna. Vi ser grundläggande förändringar i hur samhället organiseras och fungerar. Från nya arbetssätt och förändrade konsumtionsmönster till omdefinierade relationer mellan medborgare och offentlig sektor. Detta ställer nya krav på kommunernas förmåga att leda och styra i en tid av omfattande förändring. För kommunledningar innebär den trippla omställningen att traditionella styrmodeller och arbetssätt måste utvecklas. Det behövs ett tvåhänt ledarskap som kan hantera komplexitet och osäkerhet, samtidigt som man säkerställer att omställningen sker på ett socialt hållbart sätt.
Sveriges utveckling kännetecknas idag av att olika grupper i samhället, och olika delar av landet rör sig i olika takt och riktning. Obalansen skapar klyftor mellan unga och gamla, rika och fattiga och mellan expanderande storstadsregioner och avfolkningsbygder. Utvecklingen utmanar våra föreställningar om ett likvärdigt samhälle. I glesbygdskommuner ser vi sedan länge problematiska demografiska trender. Försörjningskvoten ökar när allt färre i arbetsför ålder ska försörja en växande andel äldre. Det sätter press på flera kommuners förmåga att upprätthålla grundläggande samhällsservice. Många kommuner tvingas till svåra prioriteringar när det gäller vilken service som kan erbjudas och var den ska finnas. Samtidigt ser vi orter med växtvärk, dit ny industri söker sig och önskar snabba etableringar. Storstadsregionerna fungerar som tillväxtmotorer för hela landet, med stark ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt. Men även här finns betydande utmaningar. Segregation och växande sociala klyftor skapar spänningar inom storstäderna själva. Vi ser hur olika stadsdelar utvecklas i olika takt, vilket riskerar att fördjupa redan existerande samhällsklyftor. Olika åldersgrupper påverkas också olika av denna utveckling. Särskilt äldre och unga står inför specifika utmaningar. Den äldre befolkningen i glesbygden riskerar att få allt längre till samhällsservice, medan unga i samma områden kan ha svårt att hitta utbildnings- och arbetsmöjligheter. Detta driver på urbaniseringen ytterligare och förstärker demografiska obalanser. Utvecklingen riskerar att skapa en grogrund för politiska spänningar och utmanar den traditionella bilden av Sverige som ett jämlikt samhälle. För kommuner blir det alltmer angeläget att hitta mer effektfulla sätt att hantera växande skillnader och säkerställa en grundläggande service för alla invånare, oavsett var de bor.
Från 2025 och framåt ser vi hur konkurrensen om kritiska resurser intensifieras på flera områden samtidigt. Kampen om resurser är en svår utmaning för kommunsektorn, där behovet av kvalificerad arbetskraft inom välfärdsyrken växer parallellt med ökade krav på energi, tekniska investeringar och omställning. Kompetensförsörjningen inom välfärdsyrkena har utvecklats till en av kommunernas mest kritiska frågor. Den demografiska utvecklingen, där allt färre ska ta hand om allt fler, skapar ett växande gap mellan tillgång och efterfrågan på personal inom vård, skola och omsorg. Detta är inte längre bara en fråga om rekrytering – det handlar om hela kommunens förmåga att upprätthålla välfärdens kvalitet. Vi ser också en skärpt konkurrens om mark och energiresurser på många ställen i landet. När behoven av nya bostäder, industrietableringar och infrastruktur ökar, ställs kommunerna inför komplexa avvägningar. Hur ska marken användas mest effektivt? Hur säkrar vi energiförsörjningen för framtida behov? Detta är frågor som kräver både långsiktig planering och innovativa lösningar. Den cirkulära ekonomin blir allt viktigare i denna kontext. För att optimera resursanvändningen och skapa långsiktig hållbarhet måste kommunerna tänka nytt kring hur resurser används, återanvänds och fördelas. Det innebär både utmaningar och möjligheter, från nya arbetssätt inom avfallshantering till innovativa lösningar för delningsekonomi.
Artificiell intelligens är idag en starkt bidragande del i den digitala transformationen och håller på att förändra hur kommunal verksamhet bedrivs och utvecklas. Vi står inför en transformation som går långt utöver ren teknisk förändring. AI håller redan på att förändra hur arbete går till, vem som gör vad, och på vilket sätt. Teknikutvecklingen påverkar grundläggande aspekter av hur vi levererar kommunal service och fördelar samhällets resurser. AI-drivna verktyg öppnar nya möjligheter för att optimera resursplanering och förbättra beslutsstöd inom kommunal verksamhet. Vi ser potential för smartare schemaläggning, precisare prognoser och mer träffsäkra beslutsunderlag. Möjligheten till förbättrad kommunikation genom dokumentation, översättning och hantering av informationsflöden utvecklar service till medborgare. Men med dessa möjligheter följer också viktiga etiska överväganden. När AI implementeras i kommunernas verksamheter blir frågor om transparens, rättssäkerhet och digital inkludering centrala. Vi måste säkerställa att tekniken används på ett sätt som stärker, inte undergräver, demokratiska värden och alla medborgares tillgång till kommunal service. För kommunanställda innebär utvecklingen både utmaningar och möjligheter. Vissa arbetsuppgifter kommer att automatiseras, medan andra kräver nya kompetenser. Det ställer krav på kommunerna att investera i både teknisk infrastruktur och i systematisk och löpande kompetensutveckling. Det handlar om att rusta hela organisationen för en framtid där AI blir ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet. Framgångsrikt införande av AI i kommuner är alltså inte begränsade tekniska projekt utan lika mycket en fråga om förändringsledning, organisationsutveckling och ett aktivt arbete med etiska frågeställningar. Kommuner behöver utveckla både strategier och praktiska verktyg för att hantera denna omställning på ett ansvarsfullt och inkluderande sätt.
I en alltmer komplex och osäker värld blir behovet av att bygga motståndskraftiga samhällen allt mer centralt. Klimatförändringar, pandemier, cyber- och hybrida hot, informationspåverkan, välfärdsbrottslighet, gängkriminalitet och social oro är inte avlägsna risker utan reella utmaningar som kräver en ökad resiliens och anpassningsbara samhällsstrukturer. Kommuner behöver utveckla flexibla styrningsmodeller och resilient infrastruktur för att kunna möta framtida kriser. Det handlar om mer än bara krishantering. Det handlar om att bygga in motståndskraft i hela samhällssystemet. Vi måste kunna absorbera störningar och anpassa oss till nya förutsättningar utan att vitala samhällsfunktioner kollapsar. Välfärdsbrottslighet och gängkriminalitet utgör växande hot mot den sociala sammanhållningen. Problem är inte längre isolerade företeelser förutstätter samordnade strategier. Kommuner står i behov att utveckla både förebyggande arbete och möjlihet till akuta insatser, samtidigt som man värnar om tillit och social stabilitet i lokalsamhället. Cyberattacker, hybrida hot och informationspåverkan ställer ökade krav på kommunernas säkerhetsarbete. Den digitala sårbarheten ökar i takt med att allt fler samhällsfunktioner blir uppkopplade och sammankopplade. För att bygga verkligt resilienta samhällen behövs ett systemiskt tänkande där vi ser hur olika risker och sårbarheter hänger samman. Kommuner har en nyckelroll i arbetet, både genom sitt ansvar för kritisk infrastruktur och genom sin centrala roll i att bygga social hållbarhet och lokal motståndskraft.
De närmaste åren blir avgörande för kommunernas förmåga att hantera de omfattande samhällsförändringar som väntar. Vår analys av de sex trenderna pekar på flera strategiska områden som förutsätter ett särskilt fokus och systematiskt arbete från kommunledningar för att möta. Klimatanpassning och hållbar utveckling behöver genomsyra kommunal verksamhet. För att få effekt kan det inte vara ett sidoprojekt utan behöver vara en central del av kommunens arbete. Från samhällsplanering till upphandling behöver klimatperspektivet integreras i processer och beslut. Den strategiska kompetensförsörjningen blir avgörande för att säkra välfärdens kvalitet och utveckling. Vi ser växande behov inom traditionella välfärdsyrken samtidigt som nya kompetenser krävs för digital transformation och hållbarhetsarbete. Kommunerna måste utveckla nya strategier för att både attrahera och behålla kritisk kompetens. Digital transformation och innovation förutsätter både teknisk utveckling och organisatorisk förnyelse. Det räcker inte med att digitalisera befintliga processer. Vi behöver utöver det tänka nytt om hur kommunal service kan utformas och levereras. Det i sin tur förutsätter ett strategiskt förhållningssätt, tekniska investeringar och en kulturförändring i många organisationer. Samhällsskydd och beredskap behöver stärkas för att möta nya hot och risker. I en alltmer osäker omvärld måste kommunerna bygga in resiliens för att hantera olika typer av kriser, från cyberattacker till extremväder. Ekonomisk hållbarhet förutsätter utvecklade modeller för resurseffektivitet och finansiering. I en tid av begränsade resurser och ökade behov behöver innovativa lösningar komma på plats för att säkra långsiktig finansiell stabilitet och samtidigt utveckla verksamheten.
Det kommunala ledarskapet står inför en svår utmaning. Som ledning behöver man samtidigt kunna hantera både förvaltning och förnyelse på ett effektivt sätt. Det tvåhänta ledarskapet handlar om konsten att balansera stabilitet i kärnverksamheten med kontinuerlig innovation för framtiden. Kommuner behöver utveckla styrmodeller som kan integrera både traditionell förvaltning och innovationsinitiativ. Det handlar om att skapa strukturer där det dagliga arbetet kan fortgå med hög kvalitet och effektivitet, samtidigt som det finns utrymme för att testa nya lösningar och driva såväl utvecklingsprojekt som innovationsinitiativ. Det är inte en enkel balansgång utan kräver såväl tydliga ramar som flexibilitet. Ledarskapet behöver kunna hantera både kortsiktiga behov och långsiktig strategisk utveckling. Det innebär att kunna växla mellan olika tidsperspektiv och prioriteringar, samtidigt som beslut är förankrade ut i organisationens kapillärer. Förändring och förnyelse har svårt att ske om inte organisationen är med ombord. Dagens akuta utmaningar kan inte ignoreras, men framtidens möjligheter måste också tas tillvara. Det handlar om att skapa en organisation som är både stabil och förändringsbenägen. En kritisk framgångsfaktor i detta arbete är organisationens förmåga till kontinuerligt lärande och anpassning. Vi behöver ledare som kan skapa en kultur där erfarenheter tas tillvara, där misstag ses som lärtillfällen, och där utveckling är en naturlig del av vardagen. Det förutsätter både systematiska processer för kunskapsöverföring och ett ledarskap som aktivt främjar innovation och lärande.
Så kommer vi till behovet av samverkan. Framtidens komplexa utmaningar kan sällan mötas av den enskilda kommunen på egen hand. Vi ser ett växande behov av att utveckla förbättrade och mer effektfulla former av samarbeten. Partnerskap mellan kommuner, statliga verksamheter, näringsliv, akademi och civilsamhälle blir allt viktigare för att hantera de samhällsutmaningar vi står inför. Kommunal samverkan behöver utvecklas för att kunna dela resurser och kompetenser mer effektivt. Det är inte bara en fråga om att skapa stordriftsfördelar, utan också om att bygga resilienta strukturer som förmår hantera framtidens krav. Genom att dela på specialistkompetenser och tekniska resurser kan kommuner stärka sin gemensamma förmåga att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. Strategiska partnerskap med externa aktörer skapar nya möjligheter för innovation och utveckling. Genom samarbeten med statliga aktörer, näringsliv och akademi kan kommunerna få tillgång till ny kunskap, teknik och arbetssätt. Partnerskapen måste bygga på tydliga mål och ansvarsfördelning för att bli verkligt effektiva och skapa långsiktigt värde. Nya och utvecklade former för medborgardialog, lokaldemokratiska processer och lokal förankring blir värdefulla för att skapa ökad delaktighet, legitimitet och engagemang. Samverkan måste ske på ett sätt som stärker demokratin och ökar medborgarnas delaktighet i samhällsutvecklingen. Det i sin tur förutsätter väl utvecklade former för dialog och inflytande som kan engagera olika grupper i samhället och stärka lokal opinionsbildning. Framgångsrik samverkan bygger på ömsesidig förståelse, tydliga spelregler och en gemensam vision om vad man vill uppnå.
Sveriges kommuner befinner sig alltså i en period av samhällstransformation som förutsätter både mod och handlingskraft. Framgång i förändringsresan handlar om att kunna kombinera långsiktig strategisk planering med förmåga till snabb anpassning när omständigheterna kräver det. Systematisk omvärldsanalys och strategisk framsyn behöver utvecklas och bli en mer tydlig del av kommunernas arbetssätt. Genom att bygga in dessa processer i det dagliga arbetet skapar vi bättre förutsättningar att planera för och hantera framtida utmaningar. Utvecklingen av nya kompetenser och arbetssätt är avgörande för att hantera den ökande komplexiteten. Vi behöver bygga organisationer som kan hantera både traditionella förvaltningsuppgifter och nya typer av utmaningar. Det kommunala ledarskapet behöver i högre grad präglas av både uthållighet och förändringsförmåga. Det handlar om att kunna stå stadigt i stormen samtidigt som man aktivt driver förändring. De kommuner som lyckas bäst är de som kan omsätta strategiska insikter till konkret handling, som med hög tillit i organisationen skapar förutsättningar för alla att våga pröva nya vägar och som har uthållighet att fullfölja långsiktiga förändringsprocesser. Vägen framåt handlar ytterst om att bygga starka, hållbara kommuner som kan leverera välfärd av hög kvalitet även i en tid av samhällstransformation. Nu är tiden för gemensamma ansträngningar, för strategisk riktning mot en tydlig vision, och ett modigt och framtidsorienterat ledarskap.