Påverkas våra uppfattningar av att vi ägnar tid på plattformar som TikTok eller Instagram? Spelar det någon roll vilken social medieplattform vi använder för hur vi formar och bildar oss uppfattningar? Kan intention och design av sociala medieplattformar påverka förutsättningarna för den opinionsbildning som bedrivs på plattformarna? Frågorna spelar roll i en tid där opinionsbildningen – en fundamental process för vår demokrati – idag i allt högre grad sker i olika digitala miljöer. Jag har tidigare uttryckt min oro över dessa frågor när det gäller den svenska opinionsbildningens förhållningssätt till plattformen X. Men en nyligen släppt forskningsrapport från NCRI i USA väcker frågor om TikTok.
Forskare vid institutet har undersökt hur innehåll presenteras på sociala medieplattformar och med ett särskilt fokus på TikTok. Studien jämförde sökresultat på TikTok, YouTube och Instagram för nyckelord som är känsliga i relation till Kina, såsom “Xinjiang”, “Uigurer” och “Tiananmen”. Forskarna skapade bland annat nya användarkonton på de tre plattformarna och analyserade innehållet som visades för dessa söktermer. Resultaten indikerar att TikToks sökalgoritm konsekvent presenterade en lägre andel innehåll som var kritiskt mot Kina jämfört med de andra plattformarna. För söktermen “Tiananmen” var exempelvis 19,6% av innehållet på TikTok kategoriserat som kritiskt mot Kina, jämfört med 64,6% på YouTube och 56,3% på Instagram.
Rapporten noterar även en hög andel irrelevant innehåll i TikToks sökresultat för vissa känsliga ämnen. För söktermen “Xinjiang” klassificerades 69,4% av resultaten på TikTok som irrelevanta, vilket forskarna tolkar som ett sätt att potentiellt dränka kritiska röster ned hjälp av brus.
Som en del av studien genomfördes även en enkätundersökning med över 1200 deltagare. Resultaten antydde att frekventa TikTok-användare hade en mer positiv syn på Kinas förhållande till mänskliga rättigheter och var mer benägna att se Kina som ett attraktivt resmål. Bland de mest aktiva användarna (mer än 3 timmar dagligen) observerades en 49% ökning i positiva attityder gentemot Kinas förhållande till mänskliga rättigheter jämfört med icke-användare.
Forskarna vid NCRI uttrycker oro för att dessa fynd kan tyda på en systematisk manipulation av information som potentiellt kan påverka användarnas uppfattningar. De föreslår skapandet av en oberoende instans för att granska och sätta standarder för sociala mediers algoritmer. Rapporten kommer i en tid då TikTok står inför ökad granskning, med pågående diskussioner om appens roll och påverkan. TikTok har tidigare förnekat anklagelser om partiskhet eller manipulation av innehåll.
Läs rapporten här.
11 Comments
Leave a Reply Cancel reply
@blog Intressant bloggartikel om rapporten du läst. Jag har inte kollat rapporten, än iaf. Det är intressant och oroväckande i hur CCP kan påverka hur många – även utanför Kina – kan få information snedvriden om känsliga frågor för CCP, och få sin Kinabild formad av CCP utan att det är synligt att de kan ha inflytande över avsändaren.
@blog ärligt talat är jag mer orolig över hur facebook och instagram propagerar för västlig överhet och kapitalism. Tiktok är nog enda stället jag rent faktiskt har hört något som helst neutralt om livet i Kina och inte bara kritik.
Det var ett intressant perspektiv. Hur ser du på skillnaderna i statsskick mellan Kina och USA? Och om vi utgår från rapporten – är det inte ett problem om TikTok till exempel genom brus begränsar tillgången till information som delas som visar på de kinesiska regimens övergrepp?
@blog jämförelse av statsskick; USA och Kina är på många sätt lika i hur begränsad det egentligen är med demokrati, särskild vid detta val. På det viset att båda är begränsade i yttringsfrihed. I Kina är det staten som är diktator, i USA den "fria" marknaden, alltså kapitalism. Om man ändå skall jämföra de två så klarar sig Kina bättre än USA just nu. Kina är på framgång på många plan. Särskilt kring vetenskap och handel och produktion. Sen har såklart båda sina brott mot mänskligheten. 🤷♀️
Så förstär jag dig rätt om du inte upplever att ett demokratiskt system som utgångspunkt spelar någon roll? Att Kinas systematiska övergrepp mot dess egen befolkning, dess anspråk på andra nationer och stater, så som Hongkong och Taiwan, inte är faktorer som är problematiska?
Visst finns där utmaningar i USA, många dessutom. Men de är fortsatt en demokrati, och Kina en repressiv auktoritär regim, ur ett svenskt perspektiv utpekad som ett antagonistiskt hot av myndigheterna. Och det är här en koppling mellan bilden av Kina och TikToks design blir problematisk. Men du har alltså en annan uppfattning förstår jag.
@blog det är klart jag ser problemen med Kina, det är inte det, jag tycker bara du tillskriver USA för mycket poäng när det gäller demokrati osv. Visst Kina lägger hand på Hongkong och Taiwan, men USA lägger hand på Puerto Rico och Hawai'i och många andra ställen. Kina begår övergrepp inom Kina. USA på andra platser såsom Guantanamo, Palestina, Irak, och vem dom nu annars krigat med i onödan. Det tycker jag är saker som tål jämföras.
Det jag ifrågasätter med ditt resonemang är att du likställer problem i en demokrati med problem i en auktoritär stat, i vilken det bokstavligen inte finns utrymme för grundläggande mänskliga rättigheter. Det är en skillnad som på systemnivå innebär konsekvenser för individuella människors möjlighet i livet.
Mitt inlägg ovan sätter ljuset på denna skillnad på så vis att jag beskriver resultat av en rapport som pekar på systematiska skillnader mellan olika sociala medier. De med hemvist i en demokrati, och den med hemvist i en auktoritär regim. Rapporten pekar på dessa skillnader och hur resultaten tyder på att TikTok förskönar aspekter av den auktoritära regimens agerande och historia. Det uppfattar jag som problematiskt. Inte minst i ljuset av att denna plattform också är arena för opinionsbildning i många demokratier. Om arenans design påverkar användares uppfattningar, stämmer det till eftertanke.
@blog och min poäng ät att det inte spelar någon roll för den enskilde om det är kinesiska staten eller Elon musk som står för censuren. Det fria ordet blir lidande ändå. Båda är ett hot mot demokratin och de mänskliga rättigheter.
Tack för ditt svar. Jag delar inte den uppfattningen. Skillnaden är att Elon Musk verkar som företagsledare innanför ramen av ett demokratiskt system. Genom det har den enskilde som bor och lever i en demokrati möjlighet att genom det politiska systemet eller rättsväsendet påverka också företag eller individer med mycket makt och inflytande. Det syns exempelvis i hur Elon Musk och X tillsammans med övriga plattformar tvingas anpassa sig efter regler i EU. Regler utformade genom lagstiftning i ett demokratiskt system. X är under utredning i EU just på grund av deras bristfälliga praktiker. Den enskilde i Kina däremot har inga möjligheter att påverka regimens agerande. Din frihet som uigur eller tibetan i Kina är kraftigt begränsad. Du har där varken möjlighet att påverka regimen eller för den delen välja hur du tar del av information. Regimens censur gör att några andra perspektiv än regimens inte heller tillåts. TikTok är exempelvis inte tillåtet i Kina.
Jag kan hålla med om att det för en enskild användare av en tjänst kan uppfattas likvärdigt i användningen. Men de strukturella betingelser som ligger bakom dessa olika former av begränsning av en individs frihet är mycket olika.
@blog håller inte med.
@blog tack ändå. Det var skönt att kunna framlägga olika argument med en människa som kan bete sig som en vuxen vettig person.