Idag lanserar vi i den nordiska tankesmedjan för teknologi och demokrati 11 rekommendationer för att stärka det demokratiska samtalet i en digital tid i Norden. Tankesmedjan består av experter från alla nordiska länder och suveräna regioner som har arbetat tillsammans på uppdrag av Nordiska Ministerrådet under det senaste året. Utmaningar som desinformation, näthat och algoritmers påverkan på opinionsbildningen kan inte lösas enbart på nationell nivå. Det är på tiden att Norden går samman för att stärka demokratin i en digital tid.
Norden har gemensamt att medborgares förtroende för institutioner är högt och att vi har en lång och stark tradition av öppen offentlig debatt och starka public service-institutioner. Samtidigt har de digitala plattformarnas växande och centrala roll för vår demokrati inte gått obemärkt förbi. Särskilt EU har initierat policyprocesser för att upprätta en grundläggande rättslig ram för våra digitala offentliga rum. Nya lagar håller för närvarande på att förhandlas fram eller implementeras, så som Digital Services Act (DSA), Digital Markets Act (DMA), Media Freedom Act (MFA) med flera. Men EU är en godhjärtad men långsam jätte. Från idé, till lag och därefter implementering kan det ta många år. Det är ett problem när man hanterar digitala utmaningar som ibland till och med förändras från en månad till en annan.
Tillsammans är vi i Norden nästan 28 miljoner människor, formade ur en lång och gemensam demokratisk tradition. Vi är en starkare röst tillsammans i den internationella debatten än vi är var och en för sig, och vi har bättre förutsättningar att utveckla lösningar tillsammans för att möta de nuvarande och växande utmaningarna för våra demokratiska samtal. I snart ett år har vi arbetat i tankesmedjan för att utveckla idéer för hur man kan ta sig an några av de mest angelägna problemen för de nordiska demokratierna i vår digitala tid och idag presenterar vi våra rekommendationer.
Vår främsta rekommendation är att inrätta ett Nordiskt centrum för teknik och demokrati för att stödja genomförandet av europeisk teknikreglering och säkerställa att de många nya EU-lagarna som skyddar våra demokratier efterlevs. Utöver att säkerställa att de mest extrema överträdelserna i Norden förs vidare till EU-kommissionen, ser vi att centret arbetar för att oberoende nordiska forskare får tillgång till algoritmer, modereringsmetoder och data från plattformarna samt regelbundna rapporter om tillståndet för digitala demokratier i Norden. Endast kontinuerlig granskning kan informera offentliga debatter och uppmärksamma växande demokratiska utmaningar.
En annan central rekommendation i vårt arbete rör ökande oro för barns och ungdomars välbefinnande och säkerhet online. Det dröjde innan vi agerade på forskning om rökningens skadlighet och CO2:s fara för planeten. När allt fler studier visar att intensiv sociala medier-användning skadar våra barn och ungdomar, bör vi lära av historien och agera försiktigt. Vi bör införa lagstadgat krav att sociala medieplattformar upprätthåller sina egna åldersgränser och skyddar barn och ungdomar från grovt våld, pornografi och extremt innehåll. De nordiska länderna bör arbeta för att föräldrakontroll som standardinställning, där barns konton är begränsade till en timme om dagen och föräldrar måste aktivt godkänna mer tid. Trots att barn kommer försöka kringgå åldersgränser, som de alltid gjort, kommer de flesta misslyckas och alla påminns om åldersrestriktioner, vilket leder till ökad försiktighet.
Vi rekommenderar också att undervisningsmaterial om medie- och informationskunnighet organiseras, översätts och görs tillgängligt i en nordisk onlineportal. Vi föreslår även en strategi för att stödja de tusentals digitala volontärer som organiserar, underlättar och modererar samtal i offentliga onlinegrupper och digitala forum, vilka utgör en viktig plattform för miljontals nordiska medborgares deltagande i den offentliga debatten. Liksom fonder och statliga institutioner stöder analoga kulturinstitutioner och evenemang, behöver liknande system utvecklas för det lika viktiga digitala offentliga rummet.
De sista rekommendationerna vi tar upp här handlar om att inrätta en nordisk arbetsgrupp för att utforska motåtgärder mot de hot som desinformation genererad av artificiell intelligens utgör. Förra året såg vi flera genombrott inom AI-genererat innehåll, från ChatGPT med autentisk AI-driven textgenerering, till genombrott inom AI-verktyg för att generera bild, röst och video (så kallade deep-fakes). Dessa verktyg markerar början på en era där AI inte bara filtrerar våra demokratiska samtal, utan också producerar mycket av innehållet.
Vi vet att våra rekommendationer är ambitiösa. Några av dem tror vi kan slå rot snabbt och engagera många nordiska länder, medan andra kanske tar längre tid eller införs i vissa länder. Men att förena Norden i ett försvar för demokratin i en digital tid är ett marathon och ingen sprint, och våra idéer om hur samhället tar ansvar för de digitala offentliga samtalet är förhoppningsvis bara början på skapandet av en stärkt digital demokrati i Norden. En region med tillitsfulla medborgare och en öppen, informerad debatt oavsett var den utspelar sig.
Tack till alla kollegor i tankesmedjan för arbetet under det senaste året, och framförallt till Tobias, som på ett mycket professionellt sätt lett arbetet framåt.
Tobias Bornakke (ordförande), Danmark
Anja Bechmann, Danmark
Bente Kalsnes, Norge
Elfa Ýr Gylfadóttir, Island
Fredrik Granlund, Åland
Hanna Haaslahti, Finland
Jákup Brúsá, Färöarna
Martin Holmberg, Sverige
Minna Aslama Horowitz, Finland
Signe Ravn-Højgaard, Grönland
Sumaya Jirde Ali, Norge
Thorgeir Ólafsson, Island
Carl Heath, Sverige