Motstånd genom uppsägning. Det kanske låter torftigt, men med tillräckligt många som deltar, kan många små krafter genuint påverka. I januari 2026, ett år efter Donald Trumps återkomst till Vita huset, publicerade Amnesty International en rapport om tillståndet i USA. Auktoritära praktiker. Förödande erosion av mänskliga rättigheter. Samma månad placerade CIVICUS Monitor, som följer civila friheter och rättigheter globalt, USA på sin bevakningslista över länder med snabb försämring. Federala domare anklagade offentligt administrationen för att ignorera domstolsbeslut. Journalister stängdes ute från Vita huset. Oberoende myndigheter underordnades presidentämbetet genom dekret. Voice of America och Radio Free Asia hotades med nedläggning.
Det är i denna kontext Scott Galloway satte sig vid sitt skrivbord och skrev ett upprop. Resist and Unsubscribe.
Galloway är professor vid New York Universitys Stern School of Business och en av techindustrins mest ihärdiga kritiker. Han har i åratal varnat för plattformsföretagens koncentration av makt. Men nu handlade det om något annat. Nu handlade det om att de människor som kontrollerar den digitala infrastruktur vi alla är beroende av hade valt sida. Att Mark Zuckerberg, Tim Cook, Sundar Pichai och Sam Altman satt på första parkett i Kapitoliums rotunda när Trump svors in. Att var och en av dem donerat minst en miljon dollar till installationsceremonin. Att Elon Musk, som pumpat in över 300 miljoner dollar i valkampanjen, till och med haft en formell position i administrationen.
”Den här administrationen reagerar inte på upprördhet”, skrev Galloway. ”Den reagerar på ekonomiska signaler.”
Det är en tanke som kan låta cynisk men som rymmer en kärna av sanning. Protester kan ignoreras. Ilska och frustration går till att med att tjäna pengar på, genom annonsintäkter. Men när pengarna slutar flöda måste någon svara inför aktieägarna. Och i ett land där sju teknikföretag utgör mer än en tredjedel av börsindex S&P 500 finns det en sårbarhet som vanliga medborgare faktiskt kan utnyttja.
Galloways uppmaning är enkel. Under februari månad, avsluta dina prenumerationer hos de företag som möjliggör och stödjer administrationen. Amazon. Apple. Google. Microsoft. Netflix. Disney. Meta. OpenAI. Anthropic. Han inkluderade också företag som Dell, AT&T och FedEx, alla med kontrakt med immigrationsmyndigheten ICE. Samma ICE vars operationer i Minnesota i slutet av januari resulterade i två amerikanska medborgares död. En dags uppbrott från tjänster är irriterande för ett börsnoterat företag. En månad av nedgång är genuint problematiskt.
”Teknikföretagens vd:ar, som administrationen lyssnar på, har valt att strunta i den långsamma glidning mot fascism som nu syns”, skrev Galloway på Facebook.
Initiativet må vara amerikanskt, men det ekar av något som redan pågår i Europa. Här handlar det mindre om prenumerationer och mer om de enorma kapitalflöden som binder samman världens ekonomier. I januari 2026 meddelade den danska pensionsfonden AkademikerPension att de säljer hela sitt innehav i amerikanska statsobligationer före månadens slut. Omkring 100 miljoner dollar. Fondens investeringschef Anders Schelde var tydlig. USA har i grunden inte god kreditvärdighet. De amerikanska statsfinanserna fortsätter att försämras. Det var ett finansiellt beslut, betonade han, inte ett politiskt. Men tajmingen, mitt under president Trumps hot om att köpa eller ta Grönland, gjorde att beskedet fick en helt annan laddning. Danmarks statsminister Mette Frederiksen hade nyss sagt att en amerikansk attack på Grönland skulle innebära Natos slut.
Den amerikanske finansministern Scott Bessent svarade från Davos med den sortens arrogans som brukar föregå historiska misstag. Dansk investering, sa han, är lika irrelevant som Danmark.
Men Danmark är inte ensamt. I Sverige har pensionsjätten Alecta, som förvaltar hundratals miljarder kronor åt svenska löntagare, sålt merparten av sitt innehav i amerikanska statsobligationer sedan början av 2025. Det handlar om 70 till 80 miljarder kronor. Kapitalförvaltningschef Pablo Bernengo hänvisade till ökad risk kopplad till USA:s minskade förutsägbarhet, stora budgetunderskott och växande statsskuld. Tredje AP-fonden har gjort liknande bedömningar. Under 2025 flödade 57 miljarder kronor netto ut ur svenska fonder med fokus på Nordamerika.
Det finns en tendens att avfärda sådana rörelser som symboliska. Vad spelar det för roll om en dansk pensionsfond säljer obligationer för 100 miljoner dollar när den amerikanska statsskulden uppgår till tiotals biljoner? Men den frågan missar poängen. Marknader reagerar inte på absoluta tal utan på riktning, på förtroende, på vad signalerna säger om framtiden. Och när nordiska pensionsfonder, kända för sin försiktighet och sina långa planeringshorisonter, börjar peka mot utgången skickar det ett meddelande som är svårt att ignorera.
I Frankrike talade president Macron vid World Economic Forum i Davos om EU:s behov av att använda sin ekonomiska makt mot amerikansk aggression. Han kallade det en handelsbazooka. Tesla, som blivit en symbol för Musks politiska transformation, såg sin europeiska försäljning falla med 43 procent under 2025. I Berlin rapporterade organisationen Topio om långa köer av människor som ville ha hjälp att rensa sina telefoner från amerikanska tjänster.
För egen del har jag under det senaste åren sakta men säkert byggt om min digitala infrastruktur. En Synology NAS står nu i mitt hem och lagrar mina filer istället för att de vilar på servrar i någon av Googles eller Amazons anläggningar. Immich är på väg att ersatta Google Foto. Proton har ersatt Gmail. Metas produkter lämnade jag för länge sedan, och X är sedan åratal ett minne. Det är inte alltid enkelt och sällan bekvämt, men varje gång jag stöter på friktion påminns jag om varför jag gör det. Beroendet av infrastruktur som kontrolleras av företag vars värderingar jag inte delar, och vars hemlands demokrati håller på att vittra sönder, är en sårbarhet jag kan välja att minska.
Det finns inga enkla svar. Den som väntar på en perfekt lösning kommer att vänta för evigt. Men kanske är det just därför Galloways uppmaning resonerar med så många. Den kräver inte perfektion, bara riktning. En månad. Några avslutade prenumerationer. En signal om att marknaden inte är en opåverkbar naturkraft utan summan av miljontals små val. Och kanske, i förlängningen, en påminnelse om att de som kontrollerar den digitala infrastrukturen inte är immuna mot de krafter som en gång byggde den.
Demokratiforskaren Steven Levitsky, som studerat auktoritär utveckling världen över, sa nyligen att Trumps andra mandatperiod är det mest aggressiva och öppet auktoritära fallet av demokratisk tillbakagång han sett. The Century Foundation, som mäter demokratisk hälsa, konstaterade att USA under 2025 gled djupt in i auktoritärt styre.
Det börjar med något så litet som en prenumeration. Men det handlar om något mycket större.
Lämna ett svar