Medie- och informationskunnighet i en tid av AI

I en tid där artificiell intelligens genomsyrar allt fler aspekter av vårt dagliga liv, blir det allt viktigare att ha en grundlig förståelse för hur dessa teknologier fungerar och vilken inverkan de har på vår värld. AI har kapacitet att revolutionera hur vi skapar och konsumerar media, vilket i sin tur påverkar vårt sätt att uppfatta och interagera med verkligheten. Nyligen spelade jag in en kort föreläsning på temat för en konferens, och jag delar den här nedan, men lägger också ut texten här.

Idag är det enkelt att använda AI för att förändra och skapa media. I min inledning i föreläsningen använder jag en tjänst där jag kunde ladda upp ett filmklipp och välja önskat språk och på bara några minuter få tillbaka en version av klippet på ett helt annat språk. Under huven arbetade flera AI-algoritmer i samklang för att transkribera mitt tal, översätta texten, generera ett nytt ljudspår och till och med synkronisera läpprörelserna för att skapa en sammanhängande helhet. Denna hastighet och flexibilitet i att skapa och manipulera media är oöverträffad något vi sett tidigare och erbjuder många möjligheter, samtidigt som teknologin vållar problem. Vi måste vara medvetna om att medan AI erbjuder fantastiska möjligheter, öppnar den också upp nya vägar för desinformation och manipulation av media. Det gör frågor om medie- och informationskunnighet mer brådskande och relevanta än någonsin tidigare. Vi behöver utrusta oss själva med kunskapen och verktygen för att kritiskt analysera och förstå det media vi konsumerar, samt att vara medvetna om hur AI-verktygen som används för att skapa det kan påverka dess innehåll och budskap. Att navigera i detta landskap kräver mer än bara en grundläggande förståelse av media. Det kräver också insikt i de algoritmer och teknologier som ligger bakom AI, och hur de kan användas för att påverka, förändra och ibland vilseleda. Vi måste vara proaktiva i vår strävan efter kunskap och förståelse, och vara kritiska och granska den information vi tar del av. Detta är inte bara viktigt för vår egen personliga mediekunnighet, utan också för att främja ett mer upplyst och informerat samhälle.

I det exempel jag tidigare nämnde, där jag använde en tjänst för att översätta och dubba ett videoavsnitt, är det tydligt att AI kan spara tid och resurser, och göra innehåll tillgängligt på flera språk snabbare än någonsin. Processen involverar flera steg där olika AI-modeller arbetar tillsammans i en sekvens. En modell transkriberar mitt svenska tal till text, en annan översätter texten till det önskade språket, och en tredje genererar det nya ljudspåret med en syntetisk röst. Slutligen synkroniseras läpprörelser och ansiktsuttryck med det nya ljudspåret för att skapa en naturlig och övertygande upplevelse. Detta är dock bara toppen av isberget. AI:s förmåga att skapa och förändra media sträcker sig långt bortom översättning och dubbning. Vi ser verktyg som kan generera bilder, skapa djupa förfalskningar och till och med skriva artiklar och berättelser. Dessa framsteg öppnar upp för oändliga kreativa möjligheter, men de introducerar också nya etiska och moraliska frågor, samtidigt som vi också ser en snabb ökning av problematiskt använande av AI, i allt från desinformation och propaganda, till barnpornografi. Utvecklingen av verktyg för att skapa bilder och film med AI har kommit att accelerera förekomsten av deepfakes – hyperrealistiska video- bild- eller ljudklipp som kan få det att se ut och låta som om någon säger eller gör något de aldrig har gjort. Med deepfakes blir det möjligt att förvränga verkligheten, utföra avancerade bedrägerier, sprida desinformation och undergräva förtroendet för media.

Det blir alltså allt viktigare att förstå hur dessa verktyg fungerar och att vara medveten om potentialen för desinformation och annan problematisk användning. När AI blir alltmer sofistikerat blir det svårare att skilja äkta innehåll från det som har skapats eller modifierats av AI. Detta har omvälvande konsekvenser för hur vi uppfattar verkligheten, hur vi fattar beslut baserade på informationen vi konsumerar, och hur vi skiljer fakta från fiktion. För att navigera i detta komplexa medielandskap förutsätter det medie- och informationskunnighet där också kunskap om AI är en del. Vi måste inte bara vara kritiska konsumenter av media, utan också ha en grundlig förståelse av de verktyg och teknologier som används för att skapa och manipulera den.

AI har förmågan att inte bara skapa och modifiera media, utan också att kurera och personligt anpassa det innehåll vi ser varje dag. Från sociala medier till nyhetsflöden, använder algoritmer data om våra beteenden och preferenser för att presentera oss med innehåll som anses vara mest relevanta och engagerande för oss. Denna personalisering är ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan den bidra till en mer anpassad och relevant användarupplevelse, men å andra sidan kan den också leda till ett än mer fragmenterat informationslandskap.

I ljuset av denna utveckling blir det alltså centralt att kunna förstå källors trovärdighet och skilja mellan trovärdig och vilseledande information. Detta kräver en kombination av kritiskt tänkande, mediekunnighet och en djupare förståelse för hur AI-system arbetar och påverkar det innehåll vi konsumerar. Att utveckla dessa färdigheter och denna medvetenhet är inte bara viktigt för den enskilda konsumenten. Det har också stora implikationer för samhället i stort. I en tid där information är makt, är förmågan att kritiskt analysera och förstå media en central komponent i att främja ett öppet, demokratiskt och upplyst samhälle. Vi måste alla ta ett aktivt ansvar för att utbilda oss själva och varandra, och arbeta tillsammans för att navigera genom det komplexa medielandskap som formar vår värld.

Det blir också viktigt att utveckla kunskap för att förstå etiska och sociala konsekvenser av AI. AI:s inverkan sträcker sig bortom enskilda användares mediekonsumtion och påverkar strukturer och system på samhällsnivå. Vi ser detta i hur AI används för att påverka politiska kampanjer, forma offentliga åsikter och till och med i beslutsprocesser inom rättsväsendet. Denna makt att påverka och styra förutsätter att vi i samhället ägnar oss åt etisk diskussion och debatt. Vi måste ställa oss själva frågor som: Vem har tillgång till och kontroll över dessa AI-verktyg? Vilka data används för att träna dem, och vilka fördomar kan vara inbäddade i deras algoritmer? Hur ser vi till att AI används på ett sätt som främjar rättvisa, öppenhet och inkludering?

I takt med att AI kommer att bli en del av allt fler processer, applikationer och tjänster, blir det viktigt att arbeta för att skapa rättvisare och mer ansvarsfulla AI-system. Detta innebär att aktivt söka sätt att minska och eliminera fördomar i AI-algoritmer, att öka transparensen i hur dessa system fungerar, och att involvera en bredare grupp av röster och perspektiv i utvecklingsprocessen. Det blir också viktigt att främja digital kompetens och förståelse för AI på alla nivåer i samhället, för att säkerställa att alla har verktygen och kunskapen för att navigera i och påverka denna nya digitala verklighet. Det gäller inte minst beslutsfattare, på alla nivåer, som står inför att nyttja AI i deras verksamheter.

Det finns också ett brådskande behov av att se över och uppdatera våra lagar och regelverk för att bättre spegla de utmaningar och möjligheter som AI för med sig. Detta inkluderar frågor om dataskydd, upphovsrätt, och ansvar när det gäller AI-genererat innehåll. Vi behöver en lagstiftning som skyddar individens rättigheter och integritet, samtidigt som den främjar innovation och utveckling inom AI. Just nu pågår det mycket rörelse inom området inom EU och den stundande AI Act, men det återstår att se om denna reglering faller ut på ett rimligt sätt.

Som samhälle behöver vi ta itu med dessa etiska, juridiska och sociala frågor som omgärdar AI. Om vi tillsammans väljer att göra det, så tror jag att det går att skapa en utveckling som innebär att vi kan använda AI för att skapa en mer upplyst och informerad offentlighet, främja kreativitet och innovation, och bygga ett starkare och mer resilient samhälle. Men detta kräver en medveten och proaktiv inställning, en vilja att ständigt ifrågasätta och utvärdera, och ett starkt engagemang i att utbilda och bilda oss själva och andra i samhället. Det är en fråga som inte går att lämna åt individen, eller för den delen lämna åt teknikföretagen. Hur AI formar samhället måste vara en fråga för hela samhället, och för politiken. Det är en svår uppgift, men jag vill tro att vi har möjlighet att forma framtiden också i frågan om AI. Och jag tror, att om vi tar ansvar för denna utveckling i samhället, så blir det möjligt att säkra en ljusare, mer välinformerad och motståndskraftig framtid för oss alla.