Brytningstid – nu är tiden för ett öppet digitalt samhälle

Föreställ dig att alla torg, parker, och lokaler du besöker eller bor på ägs av bara ett eller ett par företag. De äger inte bara alla platserna, utan bestämmer också vad dessa platser ska användas till, och vem som får använda dem. De bestämmer vem som får vara där och inte. För det mesta är det gratis hyra, för företagen finansierar allt genom reklam.

På grund av detta är alla platser utformade så att alla får ta del av reklamen. I kommunhuset är dagordningen på kommunfullmäktige anpassad efter reklampausernas längd. I parken kan man höra reklam i högtalare med jämna mellanrum. På lekplatsen är det naturligtvis reklam riktad till de allra minsta, och på äldreboendet reklam för de allra äldsta.

Eftersom det inte kostar något och det hela har hållit på så länge, så är det inte längre någon som tänker på det. Det har blivit det normala. Det bara är.

Denna alternativa värld är jag inte säker på att någon skulle tycka särskilt mycket om. Men ändå har vi på något sätt valt att organisera våra digitala liv utifrån denna modell. Jag tycker att det är mer rimligt att vända på det. Att låta den digitala världen formas utifrån de behov och förutsättningar vi människor har, så väl som individer, i samhället, i föreningen eller i det offentliga. En mångfald av former av organisationer, system för beslut och sätt att vara på, utifrån olika behov, sammanhang och förutsättningar.

Detta är berättelsen om hur det är möjligt att åstadkomma detta, redan idag, om vi vill. Vi skulle inte vara först, detta görs redan, av andra länder, organisationer och nätverk. Det finns teknik, metoder, arbetssätt och kunskap att hämta.

Det är mera rimligt om offentliga verksamheter som kommunen eller myndigheten hade sin egen digitala representation, och precis som jag kan besöka dem i den fysiska världen eller ta del av information från dem, eller delta i aktiviteter, så skulle detta vara möjligt att göra digitalt. Visst kan jag besöka deras webbsida. Men den är mera som ett skyltfönster. Själva dialogen, samtalet, mötena de finns på andra platser. Vi borde kunna ha dessa möten utan att samtidigt vara tvungen att ha en relation till ett företag som är digital mellanhand, och passar på att tjäna pengar på mig genom att ta en bit av min uppmärksamhet.

Jag vill kunna vara med i min lokala idrottsklubb, föräldragruppen i skolan, den digitala grannsamverkan eller umgås med synthare eller metalheads utan att göra mig beroende av en privat plattform som binder mig fast vid dem för att förse mig med annonser. Samtidigt vill jag också ha de där spännande nya kommersiella digitala tjänsterna, när det passar mig. Jag vill kunna ha friheten att välja, och även friheten att kunna välja bort. Eller, för den delen, att inte välja alls om det passar mig.

Ja, hur vill vi egentligen att våra digitala samtal ska vara?

Frågan är högst aktuell just nu eftersom vi befinner oss i brytningstider. Från att ha befunnit oss i en tid av ett par stora plattformar där Facebook och Twitter var dominerande, befinner vi oss nu i ett helt nytt digitalt landskap. Borta är tiden då alla fanns på samma ställe. Borta är det digitala torget där alla skulle ses. Idag verkar det som att de flesta sociala medier i jakten på annonspengarna försöker bli digitala tivolin som TikTok. Och Twitter, en tidigare så värdefull och viktig plats för opinionsbildning har efter Elon Musks köp i allt högre grad kommit att efterlikna kommentarsfälten på en högerextrem blogg. Det håller inte. Det är dags att tänka om. Samhället, demokratin, opinionsbildningen och våra samtal förtjänar bättre. Under ett drygt decennium har vi kommit att vänja oss vi att ett fåtal leverantörer erbjudit något som idag närmast är en slags samhällstjänster – plattformar för att ta del av samhällsinformation. Men det vi ser nu är att detta nuläge varken är hållbart eller bra för samhället.

Det är dags att leta på nya stigar i utvecklingen av ett digitalt och hållbart samhälle. Ett där civilsamhälle, företag och offentlig verksamhet själva och tillsammans ser deras roller och ansvar och kliver fram för att skapa bättre arenor för dialog, mötesplatser och digitala torg.

Det finns de som redan börjat trampa upp dessa stigar. Det finns teknik, organisationer och kunskap som gör det möjligt för oss som individer, men också för offentliga, privata och civilsamhällets organisationer att sluta vara inlåsta i plattformar som äger vår data och vars algoritmer sätter taktpinnen för våra samtal. Nya möjligheter finns idag att använda sociala medier som ger oss mer kontroll, och som bygger på öppna protokoll.

Genom dessa nya tjänster går det att välja och delta som man själv vill, att äga vår data och profil, och att välja att ta sin data med sig och gå någon annanstans, om man hellre vill det. För organisationer som medier eller politiska partier, för opinionsbildare och andra så går det också att äga sin egen infrastruktur om de så önskar. Det är fullt möjligt att skapa en digital värld där enskilda företag, organisationer i civilsamhället och offentliga verksamheter som kommuner och myndigheter kan tillhandahålla information och föra en dialog med andra, utan att vara bunden till plattformar med slutna standarder.

Det är inte heller någon utopisk framtid. Det händer redan, bara inte just här i Sverige. Aktörer som EU, Nederländerna, kommuner i flera länder, organisationer i civilsamhället, mediehus och andra har redan valt att se möjligheterna i de nya alternativen. Sverige har som mål att vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Samtidigt som OECD pekar på att vi idag närmast är sist i klassen. Kanske kan detta bli en katalysator för en mera nyfiken, invånar- och samhällscentrerad och hållbar digital utveckling av samhällets digitala rum?

Det som gör detta möjligt nu är dels en teknisk utveckling som erbjuder nya och andra sätt att utveckla digitala tjänster på. En andra anledning till varför det är möjligt just nu, är på grund av att de platser där stora delar av opinionsbildningen ägt rum, så som Twitter, håller på att vittra sönder och falla isär. Ett tredje skäl är den rådande utvecklingen av lagstiftning inom EU men också på andra ställen, som handlar om vår personliga data, om relationer till digitala tjänster och utvecklingen inom AI. Slutligen finns där också goda skäl att driva på denna utveckling ur ett samhällsskydds- och beredskapsperspektiv. I händelse av kris och krig vill vi minska samhällets sårbarheter och öka dess digitala resiliens. Genom öppna standarder och protokoll, och genom distribuerade och decentraliserade digitala tjänster, riskerar vi inte att ett helt system faller bara för att en punkt slås ut.

Låt oss börja med de tekniska perspektiven. Den bygger på de senaste årens utveckling av tjänster som bygger på gemensamma protokoll som ActivityPub och RSS. När många olika tjänster byggs med samma standard och protokoll, kan de kopplas samman och prata med varandra. Istället för att ett företag har en egen monolit av vår data, med full kontroll, så byggs den sociala väven istället ovanpå ett distribuerat nätverk av många tjänster, tjänsteleverantörer och teknologier, som alla har gemensamt att de delar standarder och protokoll och därför kan kommunicera mellan varandra. Det handlar om att bygga på det sätt som en gång i tiden byggde och formade själva internet. Att bygga genom att koppla samman många olika tjänster och system som kan kommunicera med varandra, fastän de också har olikheter och användningsområden.

Med hjälp av dessa protokoll och standarder har idag många olika aktörer börjat bygga och erbjuda en stor flora av tjänster som kan kommunicera med varandra. Det finns idéburna initiativ som Mastodon, som utvecklar en icke-kommersiell öppen mjukvara, fri från reklam och uppmärksamhetsstyrande algoritmer och annonsbaserade affärsmodeller. Men det finns också de allra största företag som Meta, som kommit att visa stort intresse. Allt detta engagemang skapar möjligheter för nya sätt att tänka om vår gemensamma sociala väv. Låt oss se på ett antal exempel på aktörer och plattformar som idag arbetar för att bygga olika byggstenar som tillsammans kan komma att forma ett nytt sätt att se på sociala medier på, för att därefter titta på vilka organisationer och personer som kommit att dra nytta av denna utveckling redan idag.

Mastodon är en av de större plattformarna inom Fediverse, som är namnet på den samling av sociala medier som bygger på öppna protokoll som ActivityPub. Som många tjänster i Fediverse bygger Mastodon på en decentraliserad och användarägd struktur, vilket ger användarna kontroll över sin egen data och möjlighet att kommunicera med användare på andra plattformar inom Fediverse. Till skillnad från traditionella sociala medier som Facebook eller Twitter, där all data och kommunikation är centraliserad på en enda plattform, är Mastodon uppdelat i olika servrar, eller instanser. Instanser ägs och administreras av olika organisationer, företag eller enskilda användare. Detta skapar en decentraliserad struktur där användarna kan välja vilken instans de vill vara en del av, eller till och med starta sin egen instans om de så önskar. Man kan tänka om det som epost, där det finns många olika leverantörer av tjänster för epost, men det går att skicka epost mellan dem. För den som är ny på Mastodon kan det kännas svårt att komma igång och välja instans. Men eftersom man alltid kan byta och ta med sig sin data, så spelar det första valet inte så stor roll. Det finns idag många miljoner användare av Mastodon, på tiotusentals servrar, eller instanser som det kallas för Mastodon. I takt med att tjänster som Twitter kommit att bli allt sämre och fler väljer att lämna, har en plats som Mastodon kommit att öka i storlek och engagemang. Framförallt inom områden som journalistik, teknik, för offentliga aktörer och forskning har Mastodon kommit att bli en viktig arena. Eftersom olika aktörer skapar egna instanser, formas olika communityn kring dem. En funktion av detta är att det går att ha ett flöde i Mastodon där man ser vad som händer lokalt på ens server, och ett annat för de man valt att följa, oberoende av vilken instans de befinner sig på.

Instanser ser väldigt olika ut. Den största heter mastodon.social och har över en miljon användare. Det är en bred miljö för de som vill finnas i ett större sammanhang. Den instansen styrs av en administratör, medan en annan instans, så som mastodon.nu eller mastodonsweden.se, styrs av någon eller några andra. Instanser har olika regler och överenskommelser. Det kan handla om att en instans är skapad för att prata ett visst språk, diskutera ett visst ämne eller tillhöra en viss organisation eller intresse. Varje instans kan sätta sina egna regler och välja vilka andra instanser de ska koppas samma med, eller federera med. Användare i två olika nätverk som federerar med varandra kan alltså kommunicera med varandra och se varandras inlägg.

Under det senaste året har intresset för öppna och federerade sociala medier kommit att bli intressant för många andra. Till och med den största aktören inom sociala medier har intresserat sig för tanken om att bygga en tjänst i Fediverse, med samma protokoll, ActivityPub, som Mastodon.

Meta, företaget bakom Facebook och Instagram, har nyligen lanserat en ny textbaserad app kallad Threads. Avsedd att vara Metas svar på Twitter, erbjuder Threads en plats för realtidsinformation och publika konversationer. Appen har blivit den hittills snabbast växande app någonsin, med över 100 miljoner användare på under en vecka. Threads har utvecklats av Instagram-teamet, vilket innebär att Instagram-användare kan logga in på Threads genom sina Instagram-konton. Enligt Meta är deras målbild att koppla ihop Threads så att det ska gå att kommunicera mellan Threads och andra öppna plattformar i Fediverse som till exempel Mastodon. Exakt hur detta ska gå till, och om de håller vad de lovat, återstår att se. Threads liknar mycket Twitter, där användare kan dela, svara på eller citera en tråd och se hur många gilla-markeringar och svar ett inlägg har fått. En ”tråd” kan vara upp till 500 tecken lång – jämfört med Twitters 280 tecken – och kan inkludera länkar, foton och videor upp till fem minuter långa. Precis som med andra reklamfinansierade sociala medieplattformar där du som användare är produkten och annonsören är kund, finns det viktiga frågor att ställa om dataintegritet. Threads samlar in en mängd personlig information, inklusive hälsa, ekonomi, kontakter, webbläsar- och sökhistorik, platsdata, köp och annan känslig info. För närvarande är appen inte tillgänglig inom EU, Meta avvaktar att släppa appen här innan de kunnat hantera kraven bland annat för kommande reglering inom Digital Services Act. Framtiden för Threads är långt ifrån säker och mycket beror på användarnas respons. Utvecklingen av nya funktioner kommer sannolikt också att vara avgörande för appens framgång eller misslyckande. Men hur det än blir framöver står det klart att den redan idag är en kraftig utmanare till Twitter, vars användning förefaller minska i takt med att Threads ökar.

Det är inte bara Meta som kommit att intressera sig för denna utveckling mot ett mera öppet och pluralistiskt digitalt landskap. Automattic, företaget bakom WordPress och Tumblir bland annat, har gjort det enklare för sina användare att integrera med Fediverse, inklusive Mastodon. Automattic har under våren köpt plugin-programmet ActivityPub for WordPress och har rekryterat utvecklaren av detta plugin för att arbeta för dem. Detta gör det möjligt för ägare av WordPress.org och WordPress.com-webbar att nå sina läsare på federerade plattformar, som Mastodon och andra. När plugin-programmet är installerat kan läsarna följa WordPress-bloggar via deras föredragna federerade plattform, se blogginlägg och svara med kommentarer. De svar som postas på en federerad sida, som Mastodon, blir då kommentarer till blogginlägget. Med tanke på att en betydande del av webbplatser är skapade med hjälp av WordPress, är detta en mycket stor möjlighet för den pågående utvecklingen av öppna sociala medier. Automattic har också sagt att de bygger om Tumblr för att också det använda protokollet ActivityPub, och bli en del av Fediverse.

Även plattformen Medium har engagerat sig genom att lansera sin egen Mastodon-server och integrerar deras bloggfunktion med ActivityPub. Magasin-appen Flipboard har också de skapat sin egen instans på flipboard.social och integrerar med Mastodon så att dess användare kan följa Mastodon-uppdateringar i Flipboard-appen.

Men det som skapar än mer unika förutsättningar är att Fediverse är så mycket mer än bara Twitter- och Facebookliknande sociala medier. Det finns flera öppna mjukvaror i Fediverse som påminner som andra tjänster som vi är vana vid, men med skillnaden att detta rör sig om öppna mjukvaror, utan kommersiellt intresse, och där de bygger på att någon väljer att tillhandahålla en server för tjänsten.

PeerTube tar exempelvis en annorlunda väg på det digitala landskapet för videodelning. I motsats till kända jättar som YouTube, som centraliserar videor från hela världen i enorma serverhallar, tar PeerTube sikte på decentralisering. PeerTube består istället av ett flertal mindre, sammankopplade videohosting-tjänster, vilket inte bara skapar en mer distribuerad nätverksstruktur, utan även främjar lokala och individuella initiativ. I PeerTubes kärna ligger idén om öppen källkod. Detta innebär att programvaran tillhandahålls gratis och att vem som helst kan installera den på sin egen server. Genom att använda protokollet ActivityPub, kan användare inte bara kan visa videor och konton från andra PeerTube-webbplatser, utan också koppla till andra verktyg i Fediverse, som Mastodon, och förhoppningsvis i förlängningen också Metas app Threads. Ett annat distinkt drag hos PeerTube är dess tillämpning av peer-to-peer-sändning, baserat på WebRTC, ett fritt och öppet källprojekt för webbläsare. Detta minskar överbelastning av serverbandbredd om en video blir viral, genom att distribuera sändningen av innehållet över alla som tittar på det. Utvecklingen av en plattform som PeerTube erbjuder också möjligheten för aktörer inom offentlig sektor och i civilsamhället att tillhandahålla video på icke-kommersiella grunder, där de själva kan dela deras material i en vidare social kontext.

Pixelfed är en annan slags social media i Fediverse som har bilden, och inte texten i centrum. Den påminner om en mycket enkel och tidig version av Instagram, men saknar reklam och har ett kronologiskt flöde. Pixelfed använder som alla andra tjänster i Fediverse ActivityPub-protokollet, vilket möjliggör interaktion med andra sociala nätverk inom protokollet, såsom Mastodon, PeerTube med flera. Pixelfed strävar efter att vara inriktat på integritet, utan tredjepartsanalys eller spårning. Eftersom det går att följa konton mellan tjänster i Fediverse, är det fullt möjligt för en användare på Mastodon att se bilder från ett konto på Pixelfed. Det skapar nya och andra möjligheter för deltagande och engagemang, när man inte behöver ha ett konto för varje tjänst.

Precis som det finns tjänster i Fediverse för att skriva, posta bilder och dela video, så finns där också en tjänst för att dela information om böcker och läsning. BookWyrm är en plattform för katalogisering av böcker och är Fediversets ersättare till Goodreads. Enligt projektet är BookWyrm “en plattform för social läsning. Du kan använda den för att spåra vad du läser, recensera böcker och följa dina vänner.” Med BookWyrm kan du digitalt återskapa din bokhylla och dela den med dina vänner. Du kan importera dina data från Goodreads, Storygraph, LibraryThing och OpenLibrary, inklusive böcker du har läst, läser och kommer att läsa. Du kan upptäcka böcker genom att följa andra människor eller se listor och lägga till dem i din läslista. Böcker kan betygsättas, recenseras, kommenteras och citeras. Vilka är fördelarna med BookWyrm jämfört med till exempel Goodreads? Goodreads tillhör Amazon, spårar ditt onlinebeteende och syftar till att göra vinst för bokhandlaren som äger den. BookWyrm, å andra sidan, fokuserar på gemenskapsdelning, diskussion och vänlighet. BookWyrm är en del av Fediverse och är därför decentraliserat. Det innebär att du kan skapa din egen lilla BookWyrm-instans, till exempel för dina vänner, och ansluta till andra instanser. Du behöver inte ett BookWyrm-konto för att följa BookWyrm-användare. Du kan göra det från Mastodon eller andra tjänster i Fediverse.

Det finns också tjänster som mera liknar traditionella nätforum, framförallt som öppna alternativ till forumtjänsten Reddit. Företaget har under året kommit att hamna i konflikt med deras främsta användare då de gjort ändringar i tjänsten som gör det sämre för användarna men skapar kortsiktigt värde för företaget inför en stundande börsnotering. Två öppna alternativ till Reddit har kommit att få ett rejält uppsving på grund av det som händer. Med Kbin och Lemmy har nya sätt att kommunicera och skapa sociala gemenskaper fått fotfäste i Fediverse. Denna del av fediversum har börjat kallas för “threadiverse” och skapar intressanta möjligheter för bredare och mera samhällsorienterade sociala medier. Lemmy är en plattform för länksamling och diskussion som har funnits i några år och anslöt till Fediverse i slutet av 2020. Plattformen liknar Reddit i sina grundläggande idéer: den har upp-/nedröstning och är centrerad kring gemenskaper (subreddits) där människor kan publicera innehåll. Dessa inlägg kan vara antingen länkar eller text, och användare kan kommentera dem. Lemmy har varit ganska isolerad från resten av Fediverse fram till nyligen, trots att interaktion är möjlig. Kbin, å andra sidan, är ett ännu nyare projekt som också är en länksamlande plattform centrerad kring gemenskaper och har också extra mikrobloggfunktioner. Lemmy och Kbin representerar på sätt och vis ett annat sätt att interagera i Fediverse. Mikrobloggning på Mastodon, fotodelning på Pixelfed och bokspårning på Bookwyrm är alla centrerade kring människor. Du följer individer du finner intressanta och läser det innehåll de delar. Threadiverse, å andra sidan, är inramat kring ämnen och gemenskaper med gemensamma intressen. Precis som på Reddit, är den primära interaktionen baserad på innehållet, de länkar som postas, och de kommentarer som läggs. Du kan interagera med gemenskaper på Lemmy, Kbin eller Reddit, utan att titta på användarnamnen på de människor som postar, och bara ta in allt innehåll.

Det är inte bara teknik som utvecklats och skapat möjligheter. Också stora som små organisationer av alla de slag har kommit att intressera sig för utvecklingen, och har börjat trampa upp stigar i Fediverse bland olika tjänster, för att erbjuda öppna och tillgängliga mötesplatser.

Europeiska Unionen anslöt sig under våren till Mastodon och etablerade en egen server med avsikten att stödja privat, annonsfri, öppen mjukvara. Denna utveckling kom som en följd av ett ökat intresse för alternativa sociala medieplattformar, särskilt efter att Elon Musk förvärvade Twitter. Ett centralt inslag i EU:s anslutning till Mastodon var etableringen av en egen server, känd som EU Voice. EU:s satsning på Mastodon är i dagsläget en pilot, men illustrerar ändå EU:s ambitioner att främja alternativ till de stora sociala medieplattformarna som Twitter, Facebook och YouTube. Dessutom innebar det att EU tar ett steg mot att aktivt stödja decentraliserade plattformar som PeerTube. Utgångspunkten för EU:s ambitioner är att prioritera individens rättigheter och skydd för personuppgifter. De plattformar EU nu formar, inklusive EU Voice, är skapade för att inte vara beroende av överföringar av personuppgifter till länder utanför EU och Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Dessutom finns det inga annonser på plattformarna, och de innehåller heller ingen profilering av användare.

Tyska integritetsskyddsmyndigheten BfDI driver också de en egen mastodontinstans för tjänstepersoner vid den egna myndigheten. De upplåter också plats för andra tyska federala myndigheter att använda instansen för driften av sina egna officiella myndighetskonton. Även politiska partier som Grüne och SPD i Tyskland har startat egna instanser för partimedlemmar.

Också Holland har ett pilotprojekt där landets regering har en egen Mastodoninstans speciellt för den holländska regeringen. på den kan statliga organisationer upptäcka och använda Mastodon, främst för kommunikation och information. På motsvarande sätt har staden Amsterdam valt att skapa en egen instans för att bättre kunna kommunicera med stadens invånare.

Men det är inte bara stater, kommuner och städer som skapar egna servrar. Det är många inom akademin som valt att organisera sig i Fediverse. Svenska SUNET, som samlar digitala tjänster för svenska universitet- och högskolor, driver en egen server där personer är välkomna att skapa konton. Likartad utveckling syns bland universitet och högskolor runt om i världen.

Civilsamhället är också det engagerat på många olika sätt. Oavsett du gillar fågelskådning, Synthwave, Metal, Arsenal FC, Informationsvisualisering eller har något annat intresse eller engagemang, är det inte omöjligt att du kan hitta ett sammanhang av likasinnade i Fediverse.

Som synes finns det teknik tillgänglig av allehanda slag. Det finns aktörer som visat vägen och som det går att ta rygg på i utvecklingen framåt. Det finns engagerade användare och mycket kunskap. I den tankesmedja jag medverkat i under det senaste året la vi fram förslag till de nordiska regeringarna att i likhet med vad som sker i Tyskland och Holland driva på för användningen av ActivityPub som öppen standard och protokoll för offentlig verksamhet.

Med alla de initiativ vi redan ser, och den teknik som är tillgänglig redan, går det att vara med och driva utvecklingen och på så vis bidra till en normförskjutning. En kommun, en myndighet eller en organisation i civilsamhället skulle idag kunna bidra genom att, precis som de har egen epost, också se till att ha en egen instans på Mastodon för samtal och dialog. De skulle kunna ha ett konto på Pixelfed för att dela bilder, tillhandahålla video på PeerTube eller skriva längre texter på en webbplats baserad på till exempel WordPress, där texten blir tillgänglig i en bredare social kontext per automatik. Fotbollsklubben, det politiska partiet eller scoutklubben skulle kunna erbjuda medlemmar att vara med på deras egen instans, och bygga gemenskap och engagemang på nya och andra sätt digitalt.

Det digitala livet är en del av livet, och alldeles för viktigt för att luta sig tillbaka och låta andra ta ansvar för. Det går som vi ser att vandra nya vägar och använda och bidra till utvecklingen av sociala medier som bygger på öppna protokoll. På det sättet bidrar vi alla till ett mera resilient och hållbart digitalt samhälle.

Utvecklingen gör det möjligt för medier och opinionsbildare att äga sin egen infrastruktur. Istället för att vara beroende av stora plattformar kan de skapa sina egna plattformar och distribuera sitt innehåll genom öppna protokoll som ActivityPub. Det ger dem möjlighet att nå sin publik utan att vara beroende av en enda aktör och ger dem kontroll över sitt eget innehåll.

Det offentliga kan också dra nytta av denna förändring. Istället för att vara bundet till plattformar kan det offentliga tillhandahålla information genom egna kanaler med öppna standarder. Genom att använda protokoll som RSS kan de distribuera sitt innehåll på ett sätt som är oberoende av plattformar och ger användarna möjlighet att välja vilket innehåll de vill ta del av. En sådan utveckling ökar det offentligas resiliens, det stödjer offentlighetsprincipen och inte minst arkivering och möjligheten att lagra och se vår samtids historia för framtida generationer.

Det är dags och möjligt för samhället i stort, för företag, civilsamhälle, för det offentliga och invånare, att bygga nya vägar av kunskap och information i en digital tid. Det går att använda och bidra till utveckling av sociala medier som bygger på öppna protokoll, på att äga vår data och som ger medier och opinionsbildare, civilsamhälle och offentlig verksamhet möjlighet att äga sin egen infrastruktur. Det går att skapa en digital värld som är mer demokratisk och mer inkluderande. Det är en utmaning, men det är också en möjlighet.

Vill du vara med på resan?