Tidigare idag var jag i P1 i programmet Godmorgon Världen och pratade om mobilkameraångest. Det handlade om alla de tusentals bilder vi samlar i våra telefoner, om molntjänster som blir fulla, och om risken att våra digitala minnen ligger lagrade på servrar i ett land vars politiska riktning blivit alltmer oförutsägbar. Reportern Anders Diamant har gjort ett riktigt fint reportage, som varmt rekommenderas. Han frågade mig hur orolig vi egentligen bör vara för våra bilder. Mitt korta svar i programmet var att risken fortfarande är låg. Men det längre svaret handlar om något mer grundläggande, och jag tänkte ägna denna text lite tanke åt det svaret.
Den broschyr som Myndigheten för civilt försvar (dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skickade ut till alla hushåll i slutet av 2024 heter Om krisen eller kriget kommer. Den innehåller för första gången ett avsnitt om digital säkerhet. Det är ett tydligt tecken i tiden för hur viktig den digitala mljön är i vår vardag. Cyberattacker, desinformation och informationspåverkan, beroende av tjänster vi inte kontrollerar, allt detta har blivit en del av den moderna hotbilden. Riksdag och regering vill att vi ska kunna klara oss en vecka utan samhällets stöd. Men vad betyder det egentligen i den digitala domänen? Om elen försvinner vet de flesta att de behöver ficklampor och konserver. Men vad händer om en molntjänst plötsligt blir otillgänglig? Om ett företag går i konkurs, eller om en politisk konflikt gör att tjänster stängs av?
Det finns inga enkla svar på de frågorna. Men det finns saker man kan göra. Och det finns människor som börjat utforska vad digital hemberedskap kan innebära i praktiken.
Jonatan Tensetti är IKT-pedagog och verksamhetsutvecklare i Trelleborgs kommun. Han driver sedan en tid sajten Frikopplad, där han samlat guider för den som vill minska sitt beroende av de stora amerikanska teknikföretagen. Som före detta lärare i svenska och engelska har han byggt materialet pedagogiskt, med steg-för-steg-instruktioner och tydliga förklaringar. Det finns snabbguider för den som vill komma igång direkt, och mer fördjupande texter för den som vill förstå bakgrunden. Allt bygger på öppen källkod och alternativ som inte säljer användardata vidare.
Tensetti rekommenderar att man börjar enkelt. Byt webbläsare, föreslår han. Firefox är ett alternativ till Chrome och Edge som inte är byggt för att samla in data. Byt sökmotor, Mojeek är ett brittiskt alternativ som faktiskt byggt sin egen sökinfrastruktur från grunden istället för att bara lägga ett integritetsskal ovanpå Bing. Byt meddelandetjänst, Signal är krypterat och bygger på öppen källkod. Varje steg behöver inte vara stort för att göra skillnad.
Jan Ainali, känd från Wikimedia-rörelsen, gör en liknande resa. På sin blogg dokumenterar han sedan årsskiftet hur han dag för dag flyttar från tjänst till tjänst. Från Google Keep till självhostade anteckningar i Joplin. Från WhatsApp till Signal. Han har ritat en mindmap över alla tjänster han fortfarande använder och färgkodat dem efter hur brådskande det är att byta och hur svårt det är. Hans poäng är att det inte handlar om ett dramatiskt avhopp utan om en gradvis förflyttning.
Det finns också tekniska lösningar för den som vill ta ett steg till. Immich är en bildhanteringstjänst med öppen källkod som går att köra på en egen server, ett alternativ till Google Photos där bilderna aldrig lämnar din kontroll. Proton är ett schweiziskt företag som erbjuder e-post, kalender och molnlagring med stark kryptering. Coolify är en plattform som gör det enklare att sätta upp egna tjänster på en virtuell server.
Jag har själv prövat en del av detta. Jag använder Proton för e-post och kalender sedan några år. Jag har inte använt Facebooks produkter på över sex år, utan förlitar mig istället på Mastodon och BlueSky. Mastodon bygger på ett protokoll som fungerar ungefär som e-post, många olika servrar som alla kan kommunicera med varandra utan att någon enskild aktör kontrollerar helheten. BlueSky har en liknande ambition med en annan teknisk lösning. Den sociala medietjänst jag inte lämnat än, och där jag inte hittat ett fullgott alternativ, är LinkedIn. Men jag håller utkik. Jag har också en egen server där jag kör min blogg och har några andra tjänster. Men jag är långt ifrån att ha lämnat amerikanska tjänster helt. Min telefon kör fortfarande Android och jag har både PC och Mac. Gradvis håller jag på att skifta över till Linux, och det har blivit genuint mycket lättare idag än tidigare. Men precis som alla, så använder jag en massa digital infrastruktur jag inte ens är medveten om. Poängen är inte att vara perfekt utan att gradvis minska sårbarheten, och att se till att det man värnar mest om, så som foton, data och så vidare, inte bara försvinner.
De senaste månaderna har jag blivit kontaktad av flera personer som vill veta hur man kommer igång. Några har pratat om att starta studiecirklar, andra vill ha konkreta tips för ett första steg. Det finns ett växande intresse för dessa frågor, en känsla av att makten över våra digitala liv koncentrerats på ett sätt som inte längre känns bekvämt. Trumpadministrationens påtryckningar mot techbolagen har fått även människor som tidigare inte reflekterat över dessa frågor att börja undra vad alternativen är.
Det handlar ytterst om samma sak som resten av vår beredskap. Precis som vi förväntas ha vatten och mat hemma för en vecka behöver vi fundera över vår digitala motståndskraft. Det behöver inte vara en cyberattack eller ett politiskt beslut. Det kan vara ett tekniskt fel eller en företagskonkurs. Frågan är vad som händer när en tjänst du är beroende av plötsligt slutar fungera.
Ett första steg kan vara att ladda ner sina bilder kvartalsvis till en hårddisk hemma. Eller att byta till en meddelandetjänst som Signal. Eller att installera Firefox. Inget av detta kräver djupa tekniska kunskaper. Allt handlar om att ta ett litet steg i taget, mot lite mer kontroll över det egna digitala livet.
Referenser
Ainali, J. (2026). 2026 resolutions progress. https://aina.li/2026
Immich. (u.å.). Self-hosted photo and video management solution. https://immich.app
Myndigheten för civilt försvar. (2024). Om krisen eller kriget kommer. https://www.mcf.se/sv/rad-till-privatpersoner/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/
Proton AG. (u.å.). Proton – Privacy by default. https://proton.me/
SR P1 (2026). Så lindrar du din mobilkameraångest och rensar bland 25000 bilder. https://www.sverigesradio.se/artikel/sa-lindrar-du-din-mobilkameraangest-och-rensar-bland-25-000-bilder
Signal Foundation. (u.å.). Signal – Speak freely. https://signal.org/
Tensetti, J. (u.å.). Frikopplad – Resurser. https://frikopplad.nu/resurser
Lämna ett svar