I artikeln i Nature – Misinformation poses a bigger threat to democracy than you might think – beskrivs det allvarliga hot som desinformation och misinformation (dess omedvetna vidare spridning) utgör för demokratin. Artikeln betonar vikten av att erkänna problemet, klassificera information korrekt och samtidigt upprätthålla demokratiska principer i samhället.
Flera av dessa konstateranden som görs i denna värdefulla artikel identifierade jag som särskild utredare tillsammans med kollegor mellan 2018-2020 i utredningen “Det demokratiska samtalet i en digital tid – Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat” (SOU 2020:56).
Desinformation har blivit ett allt större problem i dagens digitala samhälle. Den påverkar inte bara individers uppfattningar och beslut, utan hotar även demokratins grundvalar. För att effektivt bekämpa desinformation menar författarna att vi först måste erkänna problemets allvar och behovet av att klassificera information som falsk eller vilseledande. Detta är dock en komplex uppgift, särskilt i realtid.
Vidare finns det flera mekanismer som kan skydda allmänheten mot desinformation. Dessa sträcker sig från allmänna utbildningsinsatser till specifika motåtgärder. En av de mest effektiva metoderna är logikbaserad pre-bunking, som fokuserar på att identifiera logiska fel och vilseledande tekniker i argument innan man blir utsatt. Storskaliga fältexperiment har visat att korta övningar, spel och filmer kan förbättra människors förmåga att identifiera desinformation.
Andra effektiva motåtgärder inkluderar påminnelser eller uppmaningar i appar, och designade friktionselement, som kan hjälpa till att bromsa spridningen av felaktig information. Det är också viktigt att aktörer som ägnar sig åt offentligkommunikation och opinionsbildning, inklusive regeringar, civilsamhälle, media och forskarsamhället, sprider evidensbaserad information och motverkar desinformation när det är möjligt.
Författarna medar att det trots de utmaningar som finns är avgörande att hålla den offentliga diskursen och opinionsbildningen grundad i evidens för att skydda medborgare från informationspåverkan och för att öka motståndskraft och värna det demokratiska samtalet. Regeringar, beslutsfattare i näringsliv, civilsamhälle och media, och inte minst beslutsfattare hos plattformsföretagen, har alla en roll att spela i detta arbete. Arbetet är viktigt här och nu, och kan inte vänta, för att säkerställa att allmänheten har tillgång till korrekt information och kan fatta välgrundade beslut i ett supervalår som detta.