
Stockholm, den 6 december 2025. Solen har ännu inte gjort sig synlig denna morgon. Men mörkret som lagt sig över Europa denna vecka handlar inte så mycket om årstiden, som den gör om geopolitiken.
I veckan publicerade Trumpadministrationen sin nya nationella säkerhetsstrategi, ett dokument på drygt trettio sidor som i klartext förklarar att Pax Americana är över. Den transatlantiska säkerhetsordningen som vi byggt våra samhällen på sedan 1945 förklaras officiellt avslutad. “The days of the United States propping up the entire world order like Atlas are over”, står det i avsnittet om bördefördelning. Atlas lägger ner bördan.
Det är värt att reflektera över hur detta beskrivs. I strategidokumentet motiveras detta med att USA:s allierade är “dozens of wealthy, sophisticated nations that must assume primary responsibility for their regions”. Europa ska ta hand om sig självt. Den beskrivningen har vi som följt Trumpadministrationens Europapolitik kommit att känna igen sedan tidigare. Men strategin stannar inte där utan går betydligt längre. Det beskriver Europa som drabbat av “civilizational erasure”. Civilisatorisk utplåning. Det pekar ut EU och andra transnationella organ som hot mot politisk frihet och suveränitet. Det talar om migrationspolitik som “transformerar kontinenten och skapar konflikter”, om censur av yttrandefrihet och undertryckande av politisk opposition, om sjunkande födelsetal och förlust av nationell identitet. USA:s officiella säkerhetsstrategi beskriver sina europeiska allierade som civilisatoriskt döende.
Bara några dagar före publiceringen av strategin hade Finlands president Alexander Stubb publicerat en text i Foreign Affairs med titeln “The West’s Last Chance”. Han varnade för att det västliga samarbetet stod inför sin sista chans att överleva, argumenterade för att Europa måste ta sitt öde i egna händer och söka en ny grund för transatlantiskt samarbete. Nu framstår hans ord som en profetia som redan besannats, men också som allt för optimistiska. Stubb förutsatte fortfarande en möjlighet till samarbete med ett USA som delade grundläggande värderingar. Den förutsättningen syns nu inte finnas.
I mars 1947 formulerade president Harry Truman den doktrin som skulle komma att definiera amerikansk utrikespolitik i nästan åttio år: “American policy must support free people resisting subjugation.” Det var ett löfte om att USA skulle stå upp för demokratiska värden mot auktoritär expansion. Den nya säkerhetsstrategin markerar slutet på denna era. Som Thede Husén för Kungliga Krigsvetenskapsakademien konstaterar i en analys publicerad tidigare i år har Trump i praktiken dödat Trumandoktrinen. Där Truman såg ett moraliskt imperativ att försvara demokratin ser den nuvarande administrationen internationella relationer som kommersiella transaktioner. Ukrainas naturresurser mot militärt stöd. Grönland och Kanada som potentiella förvärv. Gaza som en framtida nöjeszon under amerikansk kontroll. Det är inte längre frågan om fria folk ska stödjas. Det är frågan om vad de kan betala.
Strategin är inte heller bara ord utan kommer till uttryck i handlingar som syns konkret, här och nu. Pentagon meddelade i veckan att Europa har till 2027 att ta över huvudansvaret för NATO:s konventionella försvar. Det är arton månader bort. Arton månader för att bygga kapacitet som utvecklats under åttio år. Flera europeiska tjänstemän beskrev deadlinen som “orealistisk”. Men det amerikanska svaret var tydligt. “Our Administration means what it says.”
Strategins beskrivning av USA:s förhållande till Ukraina och Europa markerar ett tydligt skifte i amerikansk säkerhetspolitik. USA vill nu se en snabb vapenvila i Ukraina, återupprättad strategisk stabilitet med Ryssland och stopp för ytterligare utvidgning av NATO som centrala intressen. Allt detta driver strategin närmare flera ryska positioner än den linje Washington drev så sent som i december 2021.
Strategin slår fast att det är ”a core interest of the United States to negotiate an expeditious cessation of hostilities in Ukraine” och att återupprätta ”strategic stability with Russia”. Den betonar att USA ska hantera europeiska relationer med Ryssland genom ”significant U.S. diplomatic engagement” för att ”mitigate the risk of conflict between Russia and European states”. Målet anges explicit vara att ”end the perception, and preventing the reality, of NATO as a perpetually expanding alliance”.
Uttryckssätten i USA:s strategi ligger nära de säkerhetskrav Kreml framförde i december 2021. Den 17 december det året publicerade det ryska utrikesministeriet två utkast till säkerhetsavtal med USA respektive NATO. Förslagen krävde att NATO skulle avstå från ytterligare utvidgning, särskilt mot Ukraina, samt att USA och NATO skulle dra tillbaka trupper och vapen från Central och Östeuropa. En viktig rysk ambition var att omförhandla Europas säkerhetsarkitektur med Washington som huvudsaklig motpart, snarare än genom bredare förhandlingar där europeiska stater och Ukraina själva satt vid bordet. Dåvarande nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan markerade mot denna ansats och betonade att USA var förpliktigat till principen ”nothing about you without you” att inte forma politik som påverkar europeiska allierade och Ukraina utan deras medverkan. Samtidigt öppnade han för dialog om rustningskontroll och militära övningar. NATO:s dåvarande generalsekreterare Jens Stoltenberg var tydlig med att Ryssland inte har vetorätt över alliansens utvidgning och att varje suverän stat har rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang och överenskommelser.
Den nya amerikanska strategin frångår i praktiken denna princip. Genom att lägga tyngdpunkten på NATO:s utvidgning och europeiska missbedömningar snarare än på rysk aggression, och genom att slå fast att USA ska hantera ”European relations with Russia” genom amerikansk diplomatisk insats, tar Washington en roll som ligger nära den Kreml efterfrågat. För länder i öst och centraleuropa innebär ett stopp för NATO:s utvidgning och en förhandlad vapenvila på nuvarande maktbalansnivå en risk att hamna i en långvarig gråzon mellan ryska säkerhetsintressen och en allians som inte längre står öppen.
Natos förutsättningar i Europa förändras också genom strategin. Den säger att USA vill att allierade ska “assume primary responsibility for their regions”. Europa ska försvara sig självt.
Försvarsområdet är långt ifrån det enda under stor omvandling. Ett annat är den tydliga ideologiska riktningen. Dokumentet beskriver inte bara fiender som Kina och Iran. Det beskriver även konkret vad USA vill se hända i Europa; “cultivating resistance to Europe’s current trajectory within European nations”. Washington avser att aktivt stödja politiska krafter som motsätter sig den nuvarande europeiska ordningen. Dokumentet talar explicit om att “reward and encourage” regeringar, partier och rörelser som är “broadly aligned with our principles and strategy”. USA beskriver alltså i sin nationella strategi att de kommer att försöka påverka europeisk inrikespolitik genom att stödja nationalistiska och populistiska partier.
Parallellt med detta ser vi andra signaler som pekar åt samma håll. Den 5 december dömde EU-kommissionen plattformen X till böter på 120 miljoner euro för brott mot DSA-lagstiftningen. Boten gäller vilseledande design kring verifieringsmärken, bristande transparens rörande annonser och otillräcklig tillgång till data för forskare. Det är första gången kommissionen använder sina nya befogenheter under Digital Services Act. Reaktionen från Washington var omedelbar. Utrikesminister Marco Rubio publicerade ett inlägg på X samma dag, där han skrev “The European Commission’s $140 million fine isn’t just an attack on @X, it’s an attack on all American tech platforms and the American people by foreign governments. The days of censoring Americans online are over.” Hur ska man läa detta? USA:s utrikesminister kallar EU:s försök att upprätthålla sin egen lagstiftning för ett “angrepp på det amerikanska folket”. Europeisk digital suveränitet framställs som censur. Och detta följer exakt den logik som uttrycks i säkerhetsstrategin, där dokumentet explicit motsätter sig “elite-driven, anti-democratic restrictions on core liberties in Europe” och lovar att USA ska “oppose” sådana åtgärder.
Ungefär samtidigt denna vecka meddelade State Department att man inför skärpta krav på H-1B-visum. Konsulära tjänstemän ska nu granska sökandes LinkedIn-profiler och arbetshistorik efter erfarenhet av “content moderation”, “fact-checking”, “trust and safety” och arbete mot “misinformation or disinformation”. Personer med sådan bakgrund ska nekas visum.
Just detta kommer nära för mig. Som särskild utredare för SOU 2020:56, “Det demokratiska samtalet i en digital tid”, arbetade jag under flera år med just dessa frågor; desinformation, informationspåverkan, propaganda, hot och hat i digitala miljöer. Den amerikanska definitionen av “censur” skulle nu formellt kunna användas för att neka mig inresevisum till USA.
Det centrala i detta är däremot vad det betyder i ett systemperspektiv. USA har beslutat att arbete mot desinformation är ett hot mot amerikanska intressen. Samma USA som under decennier finansierade just sådant arbete genom State Department och USAID. Samma USA vars forskare vid Stanford, Harvard och många andra ställen som i hög grad bidragit till att utveckla kunskapsfältet. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka, men påverkar utan tvekan arbetet med att stärka och värna demokratin i en tid av digital transformation och Ai.
Det är inte sällan man hör att det Trumpregimen säger bara är ord och retorik. Att de säger en sak och gör en annan. Att institutionerna bromsar. Det finns naturligtvis en möjlighet att institutioner tids nog stoppar den genomgripande förändring som syns i USA nu. Men givet det vi ser, att de ord som sägs också nu kommer till uttryck i handling, med strategiska prioriteringar, så är det en vansklig europeisk strategi att enbart luta sig mot hoppet.
Den tyska säkerhetsexperten Ulrike Franke påpekade en analys av strategin att det mest slående är hur konsekvent dokumentet är i sin syn på Europa. Det är inte motsägelsefullt eller tvetydigt. Det säger klart och tydligt att USA ser Europa som en kontinent i förfall, att europeiska institutioner undergräver frihet, och att Washington avser att aktivt stödja krafter som vill förändra denna ordning inifrån.
För svensk del innebär detta flera saker samtidigt. Vi behöver i än större grad bidra till att bygga europeisk försvarskapacitet. Vi måste hantera ett växande ekonomiskt tryck från Washington med tullar, handelskrig, teknologiska krav och digitala maktspel, samtidigt som vi stärker och upprätthåller våra demokratiska institutioner och säkrar dem i ljuset av en uttalad strategi om amerikansk inblandning.
Vår geopolitiska verklighet är svår. Den kräver att vi fattar beslut som matchar den värld vi faktiskt lever i, inte den vi önskar fanns kvar.
Atlas har lagt ner världen. Nu måste Europa lära sig bära sin egen.
Referenser
Trump Administration (2025). 2025 National Security Strategy. The White House. https://www.whitehouse.gov/wp-content/uploads/2025/12/2025-National-Security-Strategy.pdf
Stubb, A. (2025). “The West’s Last Chance”. Foreign Affairs, december 2025.
Husén, T. (2025). “Trump har dödat Trumandoktrinen”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 7 maj 2025. https://kkrva.se/trump-har-dodat-trumandoktrinen/
European Commission (2025). “Commission fines X €120 million under Digital Services Act”. Press release, 5 december 2025. https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-fines-x-eu120-million-under-digital-services-act
NPR (2025). “State Department to deny visas to fact checkers and others, citing ‘censorship’”. 4 december 2025. https://www.npr.org/2025/12/04/nx-s1-5633444/trump-content-moderation-visas-censorship
Reuters (2025). “US sets 2027 deadline for Europe-led NATO defense, officials say”. 5 december 2025.
Rubio, M. @SecRubio. Twitter/X-inlägg, 5 december 2025.
SOU 2020:56. Det demokratiska samtalet i en digital tid – så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Statens offentliga utredningar.
NPR (2025). “Trump’s security strategy slams Europe, asserts power in Western Hemisphere”. 5 december 2025. https://www.npr.org/2025/12/05/g-s1-100893/trump-national-security-strategy-foreign-policy
PBS NewsHour. (2021, 17 december). WATCH: National security advisor Jake Sullivan gives remarks at the CFR. https://www.pbs.org/newshour/politics/watch-live-national-security-advisor-jake-sullivan-gives-remarks-at-the-cfr
Pifer, S. (2021, 21 december). Russia’s draft agreements with NATO and the United States: Intended for rejection? Brookings Institution. https://www.brookings.edu/articles/russias-draft-agreements-with-nato-and-the-united-states-intended-for-rejection/
Leave a Reply to Carina Schultz Cancel reply