Igår eftermiddag ringde en av mina ukrainska kontakter inom försvaret. Natten innan hade SpaceX, utan förvarning, infört en hastighetsgräns för de Starshield-terminaler som Ukrainas försvar använder. Det som rör sig fortare än 161 kilometer i timmen tappar förbindelsen. För de interceptordrönare som ska skjuta ner ryska jetdrönare, och för de drönare som slår mot rysk logistik på medellångt avstånd, är det skillnaden mellan att fungera och att inte fungera. Uppdrag föll bort under natten, och enligt en ukrainsk tjänsteman fick försvaret veta vad som hänt från SpaceX kundtjänst, efter att själva ha anmält felet. Frustrationen gick inte att ta miste på. Innebörden är att läget vid fronten blir betydligt svårare och att de ryska drönarna kommer att ta fler ukrainares liv.
Händelsen säger något om var makten över delar av Ukrainas försvar faktiskt ligger, och den kommer i en vecka där USA:s agerande steg för steg har visat åt vilket håll administrationen i Washington lutar. Volodymyr Zelenskyj är själv mycket tydlig i hans syn i den frågan. För oss i Europa, och i Sverige, är det en påminnelse om att våra beroenden i den digitala miljön, också de i rymden, är en fråga om nationell säkerhet som förutsätter omedelbara åtgärder. Det är fara i dröjsmål.
Elon Musk svarade på X att Starshield ägs och kontrolleras av den amerikanska staten, och att begränsningar av hastighet och användning ”beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten”. Anonyma amerikanska tjänstemän säger samtidigt att det inte rör sig om något politiskt beslut på hög nivå. Vem som fattade beslutet vet vi ännu inte. Det i sig är djupt oroande. Men oavsett svaret på denna fråga, så ligger det utanför Ukraina, och utanför Europa. Redan 2022 vägrade Musk att slå på täckningen längs Krims kust när Ukraina ville angripa den ryska flottan i Sevastopol. I mars förra året skrev han att hela den ukrainska fronten skulle kollapsa om han stängde av sitt system. Det gick lika gärna att läsa som ett hot. Mychajlo Fedorov, dåvarande digitaliseringsminister, kallade redan 2023 Starlink för blodet i hela landets kommunikationsinfrastruktur.
Strypningen kom inte i ett vakuum. Den 9 oktober tackade Trump Putin för en överenskommelse om att Ryssland ska leverera diesel till USA, och det amerikanska finansdepartementet utfärdade inom några minuter en tillfällig licens som lättar sanktionerna i ungefär sex månader. Dagen efter sa presidenten att det är dags för Ukraina att skaffa en ny president. Enligt CNN har administrationen också varnat Ukraina och europeiska allierade för att underrättelsedelningen, och de europeiska köpen av amerikanska vapen till Ukraina, kan stoppas om Ukraina inte upphör med sina angrepp mot rysk energiinfrastruktur, något Trump själv förnekar. Var och en av händelserna har sina förklaringar, som energipriserna efter kriget mot Iran och mellanårsvalet i november, och kongressen har gått åt andra hållet med en omfattande sanktionslag i september. Lagda bredvid varandra pekar de ändå i en mycket problematisk riktning.
I en intervju med Piers Morgan, publicerad igår, fick Zelenskyj frågan om han känner sig sviken. Han svarade ja, men att det är mer komplicerat än hans egna känslor. ”Vi säljer inte vårt land”, sa han. ”För oss handlar det inte om affärer, det är vårt liv och det här är vårt land.” Han sa sig kunna acceptera att den amerikanske presidenten ställer sig i mitten. ”Men står man i mitten så måste man stanna i mitten.” ”Det är smärtsamt när president Trump väljer en sida, och inte vår sida.” Om begränsningen av förbindelsen sa han att den kommer att kosta många människoliv.
I januari skrev jag om den starkes rätt, om en amerikansk säkerhetsstrategi som lovar att odla motstånd mot Europas nuvarande kurs, och om Grönland. Det som händer nu är en del i samma process. I mars förra året, i Nuuk, lyssnade jag på Toke Binzer, vd för det grönländska teleföretaget Tusass. Han berättade att många ett år tidigare hade frågat honom varför Grönland inte bara skaffade Starlink eller OneWeb. ”Nu ringer många och säger att jag är helt galen som pratar med Starlink.” Sedan dess har Tusass tecknat ett flerårigt avtal med franska Eutelsat om förbindelser via OneWeb, vars satelliter går i polära banor, och i september fick satsningen stöd av EU och av Danmarks och Grönlands regeringar. Grönland är beroende av amerikansk infrastruktur på många områden, men i rymden har man byggt vidare på en europeisk väg. Det visar att det går.
I min avhandling, som jag går upp för disputation med i slutet av november, kallar jag den förmåga som saknas för rådighet. Ordet betyder både sinnesnärvaro och förfoganderätt, och jag definierar det som förmågan att hålla samman kapacitet och mandat i ändamålsenligt handlande. Man vet vad som behöver göras, kan göra det, har rätt att göra det och får det faktiskt gjort. Ukraina vet, och Ukraina kan, kanske bättre än något annat land i världen. Vad är den förmågan värd när någon annan har rätten att stänga av den? Rätten att använda förbindelsen, och villkoren för den, ligger hos ett amerikanskt bolag och en administration i Washington. I mitt tillämpade forskningsarbete inom digital resilisens i RISE återkommer en iakttagelse. Möjligheten att stänga av, begränsa eller ensidigt ändra villkoren har alltid funnits hos den som förfogar över knutpunkten. Det som har förändrats är sannolikheten att den används, också mot allierade. Beroende utan alternativ är sårbarhet.
Samtidigt bygger Ryssland egen förmåga. Bolaget Bureau 1440 sköt i mars upp de första sexton satelliterna i den konstellation som kallas Rassvet, och en andra omgång följde i juli. Målet är kommersiell drift 2027 med fler än 250 satelliter. Zelenskyj sa till Financial Times i början av oktober att Kina arbetar med att hjälpa Ryssland med en motsvarighet till Starlink, och att systemet kan vara i drift kring årsskiftet. Eric Schmidt, tidigare vd för Google, räknade nyligen med ungefär ett år. Ryska tidplaner har skjutits upp förr, men riktningen är tydlig. Ett läge där Ryssland har egen förmåga i rymden och Ukraina är beroende av ett enskilt amerikanskt bolags villkor är oerhört kärvt, för Ukraina och för hela Europa.
Johan Huovinen, överstelöjtnant och expert vid Försvarshögskolan och tidigare militär rådgivare i Ukraina, var klargörande i Nordic Defence Watch igår. ”Vi måste inse att vi inte kan vara beroende.” Europa har börjat. EU:s konstellation IRIS² utökades i augusti till 348 satelliter, med tjänster som successivt tas i drift från 2029. Frankrike och Tyskland lade för ett år sedan grunden för en gemensam europeisk förmåga till tidig varning, JEWEL, med sikte på början av 2030-talet. I september sköts den tyska raketen Spectrum upp från Andøya i Norge, i det som ESA beskriver som den första uppskjutningen mot omloppsbana från det europeiska fastlandet. Från Esrange utanför Kiruna planeras den första till 2028, med en amerikansk raket. Det är en början, ett steg i taget. Men tiden mellan i dag och 2029 är just den tid Ukraina befinner sig i nu, och den tid Ryssland har för avsikt att använda.
Det är nu tiden är att agera. Min bild är att det som behövs är en ”coalition of the willing”, med samma brådska som präglar som arbetet med annan förmåga längs gränsen mot Ryssland. Den behöver ha Ukraina som partner, som idag har en erfarenhet ingen annan har. Den behöver Norden, med uppskjutningsförmåga och stark rymdindustri, och de länder som är beredda att gå före utan att vänta på att alla ska bli överens. Den kan också sträcka sig bortom Europa. Taiwan ser satellitförbindelser som en reserv den dag sjökablarna kapas. Sydkorea beslutade i somras om ett eget nät i låg omloppsbana till 2035, i landet kallat en koreansk Starlink. Australien avbröt 2024 ett stort satellitprojekt för försvaret, och Malcolm Davis vid tankesmedjan ASPI har varnat för att USA i en kris tar bandbredden först. Japan och Nya Zeeland står inför samma fråga i sina sammanhang.
Fria och öppna demokratier behöver varandra här och nu. Arbetet bör vara gemensamt, och det får inte skapa nya ensidiga beroenden av en enskild leverantör, ett enskilt land eller en enskild knutpunkt. Det betyder satelliter från flera tillverkare, uppskjutning från flera platser och avtal där ingen part ensam kan stänga av för de andra. Målet är resiliens, redundans, robusthet och rådighet. Europa har gjort liknande saker förr. Galileo byggdes för att ge oss satellitnavigering oberoende av amerikansk militär kontroll. Skillnaden nu är behovet av hastighet. För varje dag Europa väntar med beslut, blir Europa svagare. Ukraina betalar i blod.
Under eftermiddagen igår hörde ytterligare en ukrainsk kontakt av sig. Han ville skyndsamt komma framåt i dialogerna om hur vi i Europa skyndsamt kan få ett alternativ på plats. Jag har inget alternativ till Starlink att dra upp ur bakfickan här och nu, och det har ingen annan heller. Men frågan om hur Ukraina, Europa och fria demokratier kan säkra sin förmåga i rymden, kan inte vänta. Det Toke Binzer berättade i Nuuk lät då som en iakttagelse från Arktis. Idag beskriver det läget för Europa och för våra vänner i Asien och Stillahavsområdet. Jag hoppas att vi tar oss an frågan nu, tillsammans och med den fart som läget kräver.
Referenser
Butenko, V., Yeung, J., Kent, L., & Vlasova, S. (2026, 14 oktober). Ukraine says Starlink restriction disrupting military as Musk claims US controls those systems. CNN.
Clun, R. (2026, 9 oktober). Trump announces deal for Russian diesel as Zelensky calls it a ’gift to Putin’. BBC News.
Daly, M., Blann, S., & Morton, E. (2026, 10 oktober). Trump says Ukraine should get a new president. Associated Press via CNBC.
Davis, M. (2024, 6 november). Satcom future in doubt, industry left adrift as Defence cancels project. The Strategist, ASPI.
Denisova, K. (2025, 9 mars). Ukrainian front line ’would collapse’ if Starlink is turned off, Musk claims. The Kyiv Independent.
European Space Agency. (2026, 7 augusti). IRIS² reinforced and accelerated as implementation advances.
European Space Agency. (2026, september). Spectrum liftoff to orbit [Bild].
Eutelsat. (2026, 7 september). Eutelsat to provide OneWeb LEO connectivity under the Enhanced Satellite Connectivity Project for Greenland [Pressmeddelande].
Heath, C. (2026, 9 januari). Den starkes rätt. carlheath.se.
Heath, C. (2026). Rådighet i omställning [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Under utgivning.
Isaacson, W. (2023, 7 september). The untold story of Elon Musk’s support for Ukraine. The Washington Post.
Ministère des Armées. (2025, 24 oktober). JEWEL: France and Germany lay the foundation for a European early warning capability.
Price, M. L., & Binkley, C. (2026, 9 oktober). Trump strikes deal with Putin to get diesel in sharp reversal of US policy weeks before midterms. Associated Press.
Satariano, A., Reinhard, S., Metz, C., Frenkel, S., & Khurana, M. (2023, 28 juli). Elon Musk’s unmatched power in the stars. The New York Times.
RIA Novosti. (2026, 24 mars). На орбиту запустили 16 спутников низкоорбитальной группировки связи ”Рассвет”.
Sciutto, J. (2026, 11 oktober). US threatens to suspend intel sharing, weapons purchases if Ukraine continues Russia energy strikes, sources say. CNN.
Sigblad, A. (2026, 14 oktober). Drone expert calls for a European Starlink: Cannot be dependent on US. Nordic Defence Watch.
Small Sat News. (2025, 16 oktober). Eutelsat, Tusass expand strategic partnership to bring resilient LEO connectivity to Greenland.
SSC Space. (2026, 30 juni). SSC Space and Firefly meet next critical milestone for orbital launch from Esrange.
SatNews. (2026, 6 juli). South Korea formally ratifies 2035 K-Starlink low Earth orbit constellation plan.
The Economist. (2026, 2 oktober). ”Russia and Ukraine are inventing the future of war”: Former Google CEO Eric Schmidt [Video]. YouTube.
Tobin, S. (2026, 14 oktober). Ukraine’s Zelenskiy says it is ’painful’ for Trump to choose a different side. Reuters via Investing.com.
Ukrainska Pravda. (2026, 3 oktober). Zelenskyy says he has asked Trump to sanction Russian and Chinese companies developing Starlink rival.
Wertheimer, T. (2026, 14 oktober). Starlink: Musk says US government may be behind slowdown of Ukraine drone speeds. BBC News.
Williams, A., De Luce, D., Gutierrez, G., Talmazan, Y., & Lytvynenko, J. (2026, 14 oktober). Ukraine says new Starlink restrictions disrupt military amid intel gaps, Trump clash. NBC News.
York, C. (2026, 14 oktober). ’This cannot be a coincidence’: Ukraine’s Starlink access restricted without warning, Zelensky adviser says. The Kyiv Independent.
Zelenskyj, V. (2026, 14 oktober). Intervju i Piers Morgan Uncensored [Video].
Lämna ett svar