Below is the speech I delivered today, 28 July, at Stortorget in Helsingborg, invited by the Monday Movement. It was an honour to speak at a Monday gathering in the square, and moving to see all the people and all the commitment, three years into the full scale war of Ukraine. Dear friends, Exactly twenty-five years ago today, I travelled to Ukraine for the first time, to Donetsk, as a young and committed democracy activist. I met young Ukrainians organising for democracy and freedom of association. I saw their energy, their determination to break old corrupt patterns. That same energy is what carries the country today. I often think about those I met in those workshops so many years ago. I wonder what may have happened to them now. Whether they managed to leave the occupied areas. Whether they are alive. What became of them. War creates many stories. Mine…
Leave a CommentTag: Ukraina
Nedanstående tal höll jag idag den 28 juli på Stortorget i Helsingborg, inbjuden av Måndagsrörelsen. Det känns hedrande att få delta som talare vid ett måndagsmöte på torget och det var så fint att se allt folk och allt engagemang, tre år in i kriget. Kära vänner, För idag tjugofem år sedan reste jag till Ukraina för första gångne, till Donetsk som ung och engagerad demokratiaktivist. Jag mötte unga ukrainare som organiserade sig för demokrati och föreningsfrihet. Jag såg deras energi, deras vilja att bryta gamla korrupta mönster. Den energin är densamma som bär landet idag. Jag tänker ofta på dem jag mötte i workshoparna för så många år sedan. Jag funderar över vad som kan han hänt med dem idag. Om de lyckades lämna de ockuperade områdena. Om de lever. Vad som hände. Kriget skapar många berättelser. Också för mig. Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har jag haft anledning…
1 CommentTåget rullar långsamt västerut från Kyiv. Den ukrainska sommarvärmen pressar mot fönsterrutorna, men kupén förblir sval och stilla. Utanför glider landskapet förbi. Sädesfält, ensamstående gårdar, små samhällen där kriget inte är närvarande i varje hörn, men ändå närvarande i allt. Motståndskraften ligger som en underton i varje bildruta, ett tyst löfte om uthållighet. Resan från Kyiv till Polen med tåg, och därefter flyg vidare till Sverige, tar nästan ett dygn. Gott om tid att reflektera över dagarna som gått. Den här gången är inget undantag. Jag är här i mitt arbete vid RISE, som en del av det regeringsuppdrag Myndigheten för psykologiskt försvar har att stödja ukrainska myndigheter. Ett av de mer formella uppdragen under denna resa var att underteckna ett samförståndsavtal mellan RISE och Center for Countering Disinformation, under presidentadministrationen. Ett samarbete för att bygga kapacitet inom digital transformation och innovation. Men som alltid ligger det verkliga innehållet i…
Leave a CommentPorto, 30 juni 2025. Solen glittrar över Dourofloden och de terrakottafärgade takåsarna i Portos gamla stadskärna som ser ut att klättra längs kullarna. Längs kajen ligger de traditionella rabelo-båtarna förtöjda. Det är en stad som andas historia, handel och en djupt rotad europeisk kultur. Men innanför de tjocka granitväggarna i det gamla tullhuset, Alfândega do Porto, pågår ett samtal om en helt annan verklighet. En verklighet där krigets frontlinjer inte dras i lera och skyttegravar, utan i det digitala rum där vi alla lever våra liv, i våra egna sinnen. Jag är här för att delta i en hearing som är en del av ett möte inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) parlamentariska församling. Jag har blivit inbjuden av den ukrainska parlamentariska delegationen för att återge mina perspektiv på att möta rysk hybridkrigföring och informationspåverkan, utifrån min erfarenhet såväl i Sverige som i Ukraina. Just dessa frågor…
Leave a CommentTåget till Przemyśl glider långsamt ut från Kyivs centralstation. Jag ser hur staden jag kommit att fästa mig vid under mina resor hit försvinner bakom mig. Gula fält möter mig längs vägen. Efter en intensiv vecka i Ukrainas huvudstad har jag stiftat många nya bekantskaper, fått nya insikter och erfarenheter, men kanske framförallt många bilder jag kommer bära med mig. En sådan är bilden av tre ungdomar kring ett slitet gatupiano utanför mitt hotell. Den unge mannens fingrar dansar över tangenterna medan två kvinnor sitter på vardera sida och sjunger. De skrattar, tar över melodin, improviserar. Deras musik fyller gatan, en vardaglig scen som i sin enkelhet och normalitet blir en skarp kontrast till kriget som samtidigt utspelar sig, och som ständigt gör sig påmint. Musiken och sången bär mig genom Kyiv denna vecka. Vid Golden Gate, en ruin från en äldre stadsport till gamla Kyiv, hör jag kvinnoröster som…
1 CommentDet finns ett ögonblick när diplomati slår över i ren konfrontation, när orden skär genom det formella och blottar en verklighet som ingen längre kan ignorera. Mötet i Vita huset mellan Donald Trump, Volodymyr Zelensky och vicepresident JD Vance var just ett sådant tillfälle. En förhandling som aldrig blev en förhandling, ett samtal där positionerna redan var låsta och där själva mötet snarare blev ett iscensatt ultimatum. I centrum för sammanstötningen stod två oförenliga perspektiv. Trump, som med en telefonförsäljarens enkelhet ville se en snabb lösning och talade i termer av transaktioner. För honom är stödet till Ukraina en affär där tacksamhet förväntas och resultat krävs. För Zelensky handlar det om att leda ett land i ett pågående krig. En fråga om ett lands överlevnad. Om folkets rätt att bestämma sitt eget öde. Att kapitulera för ett skenavtal, ett uppgjort fredsdokument dikterat av stormakter där Ukraina saknar verkligt inflytande, är…
3 CommentsJag minns fortfarande känslan av att landa med det lilla inrikesflygplanet från 1950-talet, och möta våra samarbetspartners i Donetsk i östra Ukraina, en gråmulen förmiddag i början av 2000-talet. Det var ont om folk på den lilla slitna flygplatsen, luften bar en svag doft av koleldning, och en grupp unga föreningsaktiva samarbetspartners väntade på oss. Jag var där som vice ordförande för LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, med uppdraget att stödja unga ukrainare i deras arbete för demokrati och föreningsfrihet. Under dessa år i början av 2000-talet hade jag förmånen att få arbeta med unga demokratiarbetare runt om i världen, från Zambia, Zimbabwe och Uganda till Indien, Sri Lanka, Kambodja, Thailand och många andra platser. I Europa arbetade jag med Belarus och Ukraina, framförallt med demokratistödjande arbete av olika slag. Att få bidra på plats tillsammans var oerhört formativt för mig, och fick mig att känna i hela mig hur…
Leave a Comment