European Data Spaces är en initiativ som syftar till att skapa en sammanhängande och integrerad digital marknad för Europa. Det är en plattform för samarbete mellan offentlig och privat sektor, civilsamhället och forskningen. Målet med European Data Spaces är att främja en enkel och säker åtkomst till data, samt att underlätta för företag och organisationer att dela och använda data på ett säkert sätt. Detta ska leda till en ökad innovation, effektivisering och konkurrenskraft för Europa.
Initiativet fokuserar på att utveckla ett fritt och öppet samhälle där data kan flyttas och delas på ett säkert sätt, samtidigt som personlig information och privata data skyddas. Det är också ett sätt att främja den europeiska dataindustrin och öka dess globala konkurrenskraft. European Data Spaces är på det här sättet en viktig del av den europeiska digitala strategin och spelar en avgörande roll för att främja en hållbar och innovativ digital framtid för Europa.
European Data Spaces for Skills (DS4Skills) är i sin tur ett projekt som syftar till att skapa ett öppet och tillförlitligt ekosystem för delning av kompetensdata. Projektet drivs av DIGITALEUROPE tillsammans med 14 andra partners från nyckelindustrier, utbildning och dataekosystemet. Det är finansierat av Europeiska kommissionen inom ramen för programmet Digital Europe, och syftar till att förbereda grunden för utvecklingen av en Europeisk Data Space for Skills som stödjer delning och tillgång till kompetensdata.
European Data Spaces for Skills kommer att identifiera relevanta datakällor för kompetensdatamiljön baserat på behoven hos intressenterna. Därefter kommer projektet att föreslå konceptuella tillvägagångssätt och möjliga alternativ för framtida implementation av en kompetensdatamiljö i EU. Målbilden är att projektet genom dess breda och tvärvetenskapliga partnerskap kan bygga konsensus och engagera aktörer brett inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande.
För att skapa bättre förutsättningar att öka rörlighet och tillgång till utbildning och arbetsmarknad i EU, och för att möjliggöra för innovation och utveckling av tjänster och system i invårnarnas tjänst, som nyttjar den data som finns tillgänglig i dag eller kan skapas i framtiden, är European Data Spaces en viktig del i utvecklingen. Projektet kan bidra till att samla information och data om kompetenser, utbildning, utbildningsmöjligheter, arbetsmarknadsbehov, statistik, forsknings- och innovationsinformation, och så vidare. Idag är data som denna ostrukturerad och spridda över en mängd offentliga och privata organisationer. Den är ibland analog och ibland digital. Det saknas god standardisering av de flesta data, och möjligheten att knyta samman den mellan system, länder och organisationer då tillågång till välfungerande APIer saknas. Denna fragmentation av tillgänglig kompetensdata gör det idag mycket svårt för både organisationer och individer att ta tillvara möjligheter och hitta relevanta resurser när det behövs, särskilt i samband med den snabba digitala transformationen och automationen.
Sveriges har en viktig roll att spela i detta sammanhang. Det gäller både offentlig sektor, företag, civilsamhället och forskningen. Genom att engagera sig och bidra till utvecklingen på europeisk nivå, och knyta denna till den pågående utvecklingen i Sverige, skapas bättre förutsättningar för utveckling av en välfungerande kompetensdatamiljö. Det är bara med ett gott engagemang, kunskapsdelning och genuin samvekran som det blir möjligt att säkerställa att användningsscenarion och tillämpningarn av data och datatjänster passar de behov inom utbildning, utbildning och anställning, vi kan se i en svensk kontext. Det gäller inte minst när det kommer till frågor inom utbildning, kompetensförsörjning, utveckling av bättre förutsättningar för livslångt lärande, samt för rekrytering.
För att möta den pågående utveckingen av European Data Spaces for Skills, är myndigheters och andra centrala aktörers deltagande avgörande. Att delta är viktigt, men hur man deltar, med vilka arbetssätt, syften, ambitioner och förutsättningar spelar också roll. Ska arbetet bli långsiktigt hållbart och framgångsrikt behöver man säkerställa att dessa nya datamiljöer och tjänster skapas på ett sådant sätt att de är säkra, tillförlitliga och öppna för användare. Arbetet behöver vara användarcentrerat, och inte som så ofta är fallet idag, organiserat utifrån enskilda myndigheters stundstals bristfälliga instruktioner eller regleringsbrev. Vill vi vara framåtblickande och möta utvecklingen, kan vi inte luta oss tillbaka på våra förvaltningsuppdrag som handlar om inkrementell förbättring. Detta arbete handlar om förnyelse och transformation av tjänster, arbetssätt, metoder och verktyg. Det betyder att myndigheter och andra organisationer behöver kunna utveckla sina arbetssätt, metoder och förmågor till förnyelse, innovation och innovationsledning. Här är samverkan en förutsättning. Det är först när denna utveckling tar fart, som Sverige med våra myndigheter, organisationer och verksamheter på allvar kan bidra till att främja utvecklen av landets och för den delen EUs kompetensförsörjning och livslånga lärande. Det är först då det går att bidra till att främja digitaliseringen i området, och stärka EU:s och Sveriges digitala förmåga, kapacitet och tillförlitlighet.
Myndigheter behöver nyttja ett antal arbetssätt för att dra nytta av utvecklingen inom European Data Spaces for Skills och säkerställa att medborgaren och medborgarens behov står i centrum för utvecklingen.
Vi behöver se ökad och förbättrad samverkan och medskapande. Relevanta aktörer, invånare, civilsamhälle, akademiska institutioner, näringsliv och offentlig sektor behöver komma samman för att bidra till utvecklingen. Här behövs arbetssätt, metoder och praktiker för god samverkan, kollaboration, tjänste- och servicedesign finnas på plats.
Datadelning måste ses som en prioriterad verksamhet. För att bli European Data Spaces for Skills, och Sveriges förutsättningar för kompetensförsörjning och livslångt lärande ska öka, behöver myndigheter och andra organisationer ta till sig av nya metoder och arbetssätt för datadelning, och utveckla en kultur för datadelning och samverkan kring data. Detta innebär att också att man bör arbeta aktivt för att främja och underlätta datadelning och samarbete mellan myndigheter, näringslivet och akademiska institutioner.
Transparens och integritet måste tas på allvar. För att främja förtroendet för European Data Spaces for Skills är det viktigt att säkerställa transparens och integritet i hanteringen av personuppgifter och data. Myndigheter bör säkerställa att de har riktlinjer och processer på plats för att säkerställa att personuppgifter och data hanteras på ett säkert och korrekt sätt.
Invånaren behöver vara i fokus. För att invånare och invånares behov ska vara i centrum för utvecklingen behöver det skapas förutsättningar för att tillse deras möjlighet att delta i processer från början. Detta kan ske på många olika sätt idag. Arbetssätt för invånarcentrerad tjänste- och servicedesign saknas inte. Här handlar det om att öka förmåga och bygga vidare.
Avslutningsvis, så är European Data Spaces for Skills en möjlighet för utvecklingen av kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är genom arbete med förnyelse, i samverkan och med moderna arbetssätt det går att dra nytta av dessa möjligheter. Det betyder att alla som engagerar sig i detta arbete, behöver se till sina egna förutsättningar, sin egen organisation och egna arbetssätt, och fråga sig vad man behöver göra för att kunna bidra på bästa sätt till den gemensamma utveckling som kommer att förutsättas. Den aktör som lutar sig tillbaka på sin tidigare instruktion, sina gamla arbetsätt och inåtvända synsätt kommer inte att kunna bidra till utveckligen, utan istället riskera bli en käpp i hjulet för resten av samhällets utveckling.
Detta är ett genuint tillsammansarbete, och att samlas för att mötas och utveckla dessa möjligheter är avgörande för att ta tillvara på områdets fortsatta potential.