Sverige och EU står nu under hård press från USA. Donald Trump, åter i presidentämbetet, hotar nu med handelspolitiska och rättsliga åtgärder mot länder som beskatta digitala tjänster eller reglerar de stora techbolagen. Hans senaste dekret, som riktar sig mot digitala skatter och kritiserar europeiska regelverk som Digital Markets Act (DMA), och Digital Services Act ( DSA), visar på en unilateral och auktoritär agenda. Spänningarna kring handel, teknologi och digitala rättigheter växer, och Europa måste agera kraftfullt för att skydda medborgarnas fri- och rättigheter mot auktoritära påtryckningar från USA.
När USA deklarerar att handelshinder och tullar kan införas som svar på europeiska initiativ berörs samtliga medlemsstater i EU. Frågan handlar i första hand om beskattning av digitala tjänster, men i grunden finns en djupare konflikt om vad det digitala samhället ska vara. I Europa har vi utgått från principen att medborgarnas integritet, yttrandefrihet och säkerhet ska vara vägledande. USAs nuvarande linje, under Trumps ledning, tycks i stället betona vikten av amerikanska företags handlingsutrymmen, på bekostnad av samhälleligt ansvar och gemensamma spelregler. Också i denna fråga ser vi hur Trump lämnar en regelbaserad ordning och uttrycker sig utifrån den starkes rätt.
Sett i ett historiskt ljus har Europa en lång tradition av att sätta medborgarens rättigheter i centrum. Den personliga integriteten har djupt fäste, vilket speglas i såväl nationella författningar som EUs stadga om grundläggande rättigheter. Dataskyddsförordningen (GDPR) är ett av de mest välkända exemplen, med långtgående krav på hur information om individer får samlas in, hanteras och lagras. Nu kolliderar det europeiska medborgerliga perspektivet med en amerikansk administration som hävdar att europeisk reglering snedvrider konkurrens för amerikanska företag.
Frågan handlar inte enbart om tekniska detaljer kring digital beskattning eller hur lagstiftning för techbolag bör utformas, utan om demokratins rådighet. När Trump hävdar att amerikanska bolag ”generellt inte annars är föremål för utländsk jurisdiktion” och att ”Amerikas ekonomi inte ska vara en källa till intäkter för andra”, lyfter han en syn på suveränitet där unilateralt självbestämmande och ekonomisk makt står i centrum. Det står i skarp kontrast till den europeiska hållningen, där samarbete och förhandlingar har varit ett sätt att undvika eskalerande handelstvister.
Sverige har haft en lång tradition av att utveckla demokrati med utgångspunkt i öppenhet, oberoende institutioner och skydd av grundläggande rättigheter. Vi får inte ge vika för amerikanska hot om handelssanktioner genom att urholka vårt dataskydd eller insyn. EU måste här stå enat och driva en kraftfull linje. Digital beskattning av techjättarna handlar inte bara om ekonomi, utan om rättvisa och suveränitet. Om vi viker oss för Trumps aggressiva politik sätter vi ett farligt prejudikat och signalerar svaghet inför andra stormakter. Europa måste visa att vi inte kompromissar med våra värderingar.
När Trump nu öppet deklarerar en vilja att slå tillbaka mot vad han kallar ”utpressning” från utländska regeringar, behöver Sverige och EU svara med en gemensam och kraftfull hållning. Digital beskattning och regulatoriska åtgärder syftar inte till att missgynna amerikanska företag, utan till att skapa ett transparent och rättssäkert system där alla aktörer verkar på lika villkor. Genom stark samordning inom EU undviker vi att enskilda medlemsländer hamnar i skottlinjen. Enighet ger oss även möjlighet att nyttja vår ekonomiska och politiska tyngd för att främja rättvis handel.
För att denna linje ska bli framgångsrik behöver Sverige och övriga EU-länder agera gemensamt för att försvara sina demokratiska traditioner. Mot bakgrund av den osäkerhet och hetsiga retorik som råder krävs tydliga steg.
- Markera en gemensam och tydlig europeisk linje i beskattningsfrågan för digitala tjänster.
- Stå upp för EUs lagstiftning och regelverk och säkerställa en öppen, pluralistisk samhällsdebatt.
- Investera i digital resiliens och kontinuitetshantering. Främja forskning, utveckling och investeringar inom europeiska molntjänster, datahantering och AI, för att minska beroendet av utländska plattformar och därmed stärka Europas motståndskraft.
- Visa politisk solidaritet inom EU för att motverka splittring. När enskilda länder utsätts för amerikansk kritik eller handelssanktioner, behöver övriga EU-medlemmar agera gemensamt.
- Utveckla gemensamma strategier i EU mot desinformation och cyberhot. Auktoritära ledare utnyttjar digitala sårbarheter för att påverka opinionen och stärka sin makt. Genom samordnade insatser skyddas demokratin.
Europa befinner sig i ett läge där vi åter måste hävda våra grundläggande värderingar. Trumps senaste dekret må handla om digitala skatter och regelverk, men i grunden är det en fråga om vilka intressen som ska gå främst – amerikanska techbolag eller medborgare i EU. Genom att hålla fast vid rättsstatens principer kan Sverige och EU gemensamt försvara demokratin. Det är en uppgift vi inte har råd att misslyckas med.