Danmark och Tyskland banar väg för digital suveränitet

Hur ska vi förhålla oss till en förändrad geopolitisk karta, och tankar om digital suveränitet? Jag tog mig tid att lyssna på ett seminarium från det danska folketinget från i veckan, som synliggorde hur centrala dessa frågor egentligen är, och hur Danmark på nationell nivå tagit flera kliv framåt. Där tänker man att is i magen är bra, men inte tillräckligt, utan vägen framåt handlar om digital kontinuitetshantering och långsiktig strategisk omläggning av samhällets digitala infrastruktur. Jag rekommenderar seminariet varmt, för den som vill fördjupa sig i frågorna.

“Jag är ganska orolig över situationen när det gäller Danmarks digitala suveränitet, eller snarare bristen på digital suveränitet”, sa den danska digitaliseringsministern Caroline Stage Olsen i inledningen av seminariet. Hon beskrev detta som resultatet av decenniers val som gjort landet alltför beroende av en handfull globala teknikjättar. En situation vi i Sverige är väl bekanta med.

I Schleswig-Holstein har man redan tagit steget. De bygger nu digital arbetsmiljö med utgångspunkt i digital suveränitet för hela delstatsförvaltningen baserad på öppen källkod. LibreOffice ersätter Microsoft Office, OpenExchange och Thunderbird ersätter Microsoft Exchange och Outlook. De implementerar Linux istället för Windows – och Dirk Schrödter, digitaliseringsminister för delstaten, använder det redan själv: “Jag älskar det”.

Jag ser med intresse på vad våra danska och tyska grannar inte bara planerar för, utan gör här och nu. Att de ser att den digitala infrastruktur som driver våra myndigheter, regioner, kommuner och samhälleliga tjänster inte längre bara är produkter eller tjänster vi upphandlar och förvaltar, utan att detta idag är kritisk infrastruktur. En bärande punkt i samtalen i Folketinget gjorde det tydligt att ett land riskerar vi att förlora politisk och administrativ självständighet, när rådighet över den digitala infrastrukturen saknas.

I Århus kommun har man flyttat 60 IT-lösningar från en amerikansk till en tysk leverantör. Resultatet? Kostnaderna har sjunkit till en fjärdedel, från 800 000 till 200 000 danska kronor årligen. Och övergångskostnaderna täcktes redan första året. “Vi har tagit tillbaka kontrollen”, säger Charlotte Storm-Gregersen från kommunen. “Vi ser att vi har varit för beroende av några få stora aktörer.” Den verkliga insikten handlar inte om isolationism eller digitala murar. Det handlar om att skapa alternativ. Att främja ett starkt och diversifierat landskap av teknikföretag som kan leverera innovativa lösningar av hög kvalitet – inte bara för Norden och Europa, utan för export till resten av världen.

I Danmark har kommunerna gått samman i nätverket OS2, där 81 kommuner, en region och statliga IT-tjänster samarbetar. De skapar lösningar utifrån verkliga behov snarare än flaggskeppsprojekt. Men utmaningarna är tydliga. Långsiktig finansiering, gemensamma lösningar och ett starkt ägarskap. “Vi behöver inte fler doktorandprojekt och innovationsnätverk”, sa Jens Kjellohopp från OS2. “Det finns många av oss i Danmark som vet vad vi arbetar med här, både leverantörer och offentliga organisationer, men problemet är alltid finansieringen.”

Digital suveränitet är inte bara en teknisk fråga. Det är en fråga om säkerhetspolitik, demokrati och ekonomi. Det handlar om vem som kontrollerar våra data, vem som formar vår digitala framtid, och vem som dikterar villkoren. När vi ser Danmark och delar av Tyskland ta modiga steg mot en ökad digital egenmakt syns tydliga vägar framåt. Det är läge att börja vandra, också för Sverige.