English version: Time for braces and belts – how we strengthen public discourse together
Hur skulle vår demokrati se ut utan journalistik? Det finns ingen tvekan om att journalistiken har en avgörande roll i demokratin. Journalistiken har en viktig roll i att granska och hålla makten ansvarig i samhället. De är de som oftast ger oss informationen vi behöver för att fatta välinformerade beslut. Och i en digital tid, där det finns en överflöd av information och nyhetskällor, är det viktigare än någonsin att säkerställa att journalistiken är pålitlig och opartisk.
Idag ser vi hur teknologi på några decennier gjort det lättare att sprida falsk information. Utvecklingen har också inneburit att opinionsbildningen lättare kan utsättas för informationspåverkan. Denna utveckling innebär en ökad risk för att hamna i en farlig spiral spiral där människor börjar förlora förtroendet för medier och journalistik. Det i sin tur kan komma att hota och utmana demokratin. Därför är det viktigt att journalistiken har goda förutsättningar att verka på, att den har en finansiering som garanterar dess oberoende och att det finns en mångfald av perspektiv representerade. Det är också centralt i en tid där allt fler människor vänder sig till sociala medier för att hämta sin information att vi i samhället har tillgång till en stark och fristående journalistik.
De stora techbolagens plattformar påverkar journalistiken på många sätt. Inte minst har Twitter kommit att bli en central arena, då den kommit att få en särskild roll just i opinionsbildningen. Även om Twitter inte är det sociala medie som har flest antal användare, så finns där en kraftig överrepresentation på Twitter av många av de vars yrke handlar om att på olika sätt förhålla sig till samhällets opinionsbildning. Här finns journalister, politiker, forskare, lobbyister, marknadsförare och kommunikatörer. Som socialt medie betraktat är därför Twitter en särskild plats, som behöver granskas och förstås på djupet. En fri opinionsbildning är central för en demokrati, och det följer då naturligt att platsen på vilket opinionsbildning äger rum spelar roll.
Så hur spelar Twitter i synnerhet, och sociala medier i allmänhet, en roll för opinionsbildningen? Plattformar har ofta utmålats som någon form av neutral teknisk arena på vilket människor för fram sina åsikter och innehåll, men det rimmar illa med verkligheten. Design spelar roll, och hur dessa plattformar är utformade och i vilka syften de är skapade blir avgörande för sättet på vilket vi kommer att interagera på dem. För att ge några exempel så påverkar plattformarnas algoritmer vilken information som syns och inte syns för användarna. Den som har makten över plattformen, har också makten över algoritmen. Ägaren har också makten att bestämma vem som får vara där och vem som inte får det, och kan med algoritmer se till att vissa röster hörs mer än andras.
Twitter, ett av världens mest inflytelserika sociala medier, har på senare tid hamnat i många samtidiga blåsväder. De sätt på vilket Twitter idag fungerar eller inte fungerar får konsekvenser för plattformens användning, trovärdighet och till syverne och sist funktion som arena för opinionsbildning.
De flesta medier men också offentliga aktörer, företags kommunikationsavdelningar, PR-byråer och politiker anser att Twitter är viktigt eftersom det är en plats som folk vet att de kan vända sig till när världen slås av stora nyheter. Det har varit möjligt att hämta information från verifierade konton som tidigare i de allra flesta fall kunnat säkerställa att källan är vem det påstår sig vara. Och även om Twitter alltid varit en privat amerikansk bakgård, har plattformen kommit att uppfattas som det närmaste digitalt offentligt rum världen skådat. Med den senaste tidens utveckling har det kommit att bli allt mer uppenbart att det är vanskligt att fortsätta låtsas som ingenting hänt, och fortsätta att leva i villfarelsen om denna plattforms funktion. För på kort tid har det hänt mycket i och kring Twitter.
Sedan Elon Musk köpt Twitter har han avskedat närmare två tredjedelar av personalen, inklusive teamen som ansvarade för att moderera trakasserier och desinformation på nätverket. Han har återställt konton för kända högerpopulister samtidigt som han har stängt av konton från ett antal journalister, av skäl som inte går att förstå på annat sätt än att han inte gillade vad de skrev. Han har också gjort interna Twitter-dokument tillgängliga till ett antal andra journalister och politiska kommentatorer för att visa att tidigare ledningen av företaget ska ha samarbetat med FBI för att förbjuda konservativa konton, och för att dämpa räckvidden för åsikter om COVID med mera. Elon Musks Twitter har på kort tid kommit att ta sig andra uttryck, vilket påverkar ur man bör förhålla sig till plattformen. Elon Musks agerande är agendadrivet och intressestyrt, nyckfullt och oförutsägbart. Det är inte en god grund att sätta sin tilltro till när det kommer till ett samhälles opinionsbildning.
Elon Musks övertagande av Twitter har också åtföljts av en ökning av hot, hat och trakasserier mot bland annat religiösa och etniska minoriteter i några av företagets största marknader utanför USA. Det börjar nu skapa reella problem på dessa platser. Utöver alla avskedanden har Elon Musk också avslutat tusentals kontraktsanställdas avtal. Många av dessa var personer som arbetade med innehållshantering och moderering, för att begränsa rasism, sexism, hot och annat problematiskt användande. De nedskärningar som gjorts har drabbat aktörer utanför USA betydligt hårdare, trots att mer än 75% av företagets 280 miljoner dagliga användare finns utanför USA. Det betyder att det i praktiken idag saknas moderatorer med förståelse för lokala språk och kulturella referenser, eller verkar i miljöer där den politiska situationen är kaotisk eller våldsam. På grund av detta har mängden problematiskt användande ökat rejält på Twitter. I företagets näst största marknad, Japan, där nästan 59 miljoner användare beräknas använda sajten, syns detta tydligt. Det har också uppstått problematik i Indien (nästan 24 miljoner användare) och Brasilien (nästan 20 miljoner), de tredje och fjärde största marknaderna, enligt nuvarande och tidigare anställda och forskare. Elon Musk har avskedat nästan all personal i Brasilien, vilket har lett till en ökning av desinformation som kan ha bidragit till utvecklingen av attackerna på landets regeringsbyggnader för en tid sedan. Även i den bättre modererade engelsktalande världen har tonen på Twitter blivit hårdare. Twitter är i färd med att säga upp ännu fler anställda i Australien. Hela team som övervakade asiatiska länder, inklusive Japan, är nu helt eller delvis borta. Efter nedskärningarna finns det nu alltså färre personer som övervakar sajten och mycket strukturell förmåga och kompetens har gått förlorad, vilket har lett till en ökning av hat, rasism och desinformation. Detta riskerar i förlängningen ytterligare allvarliga konsekvenser inte bara på sajten utan också i den fysiska världen bortanför den, där det kan leda till ökad intolerans och våld. Det är uppenbart att Elon Musk bör ta ansvar för det som sker på sajten och säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för att övervaka och motverka hat och desinformation. Det är dock något som inte ser ut att hända.
Som Michael Grynbaum skrev i New York Times förra månaden, fram till nu, “har Twitter haft en unik roll i nyhets- och informationsekosystemet”, med journalister som flockades dit “för att dela sin rapportering, utveckla relationer med källor och debattera frågor om dag.”
Men samtidigt, när Elon Musk själv beskriver utvecklingen på Twitter som “ett plan som rör sig mot marken med hög hastighet med motorerna i brand och kontrollerna fungerar inte” så behöver frågor ställas om framtiden för journalistiken och opinionsbildningen på Twitter. Även om Twitter inte har upphört att fungera så är plattformen under kraftig förändring och på ett sätt som är till men för journalistik och opinionsbildning. Med den utveckling som nu syns på plattformen, är det i min mening långt från självklart att fortsätta att verka där. För min del har jag kontot kvar, för att det inte ska tas över av någon, men jag har valt att lämna som användare i vardagen. Samtidigt är det en sak att ta avstånd från en plattform, och en annan att fundera över vad som är ett rimligt nästa steg, och som skulle gynna opinionsbildningen och journalistiken.
Aktörer som hämtar sitt leverne från opinionsbildningens olika perspkektiv har kommit att se Twitter som en så viktig plats att man måste klamra sig fast där, även fast platsen under Elon Musks ledning på kort tid kommit att förändras på synnerligen problematiska sätt. Det må vara en sak att vara kvar på Twitter för att möjligen kunna återvända dit i den händelse plattformen förändras till det bättre. Men att blint förlita sig på att det är vad som kommer att ske, och att inte se till andra alternativ är mycket riskfyllt. Och även i scenariot där Twitter överlever, finns där en fortsatt stor sårbarhet för ett samhälles opinionsbildning att fullt ut låta en enskild aktör diktera dess strukturella villkor.
Dan Gillmor, professor i journalistik vid Arizona State University, föreslår att journalister bör undvika plattformar som Twitter helt och hållet, och hävdar att Musk har visat varför. Han menar att Elon Musk visar ett tydligt förakt för yttrandefriheten i allmänhet och journalistik i synnerhet, med sitt sätt att leda Twitter. Vidare menar han att det är dumdristigt för någon att förlita sig på centraliserade plattformar för att skapa och distribuera viktig information.” Gillmor säger vidare att journalister och andra informationsleverantörer “bör flytta till decentraliserade system där de har kontroll över vad de säger.”
En ytterligare faktor som kommit att komplicera och försvåra användningen av Twitter för såväl journalister som för andra aktörer som har ett mer professionellt förhållningssätt till plattformen, är att Twitter nu i än högre grad begränsar möjlighet att se eller ta ut data från plattformen, samt stänger av företag som bygger tredjepartsklienter. Enligt interna meddelanden i Slack på Twitter visar det sig att avstängningen av tredjepartsklienter var en medveten åtgärd. Orsaken till avstängningen är okänd idag men det spekuleras i att det kan bero på att dessa tredjepartsklienter inte hjälper till att generera intäkter från annonser. Detta skulle kunna skada Elons Musks försök att stoppa en stor nedgång av annonsintäkter under de senaste två månaderna. För många som använder Twitter i yrket är dessa tredjepartsklienter och även APIer viktiga verktyg, och avsaknaden av dem innebär ännu en anledning att identifiera andra möjliga vägar framåt.
En av de större risker på medellång och längre sikt är Twitters ekonomi. Musks iver att spara pengar och begränsa kostnader genom att kraftigt minska antalet anställda och kontrakterade har fått påtagliga konsekvenser på Twitters funktion, trovärdighet och relevans. Det påverkar också annonsörer på plattformen. Annonser är Twitters primära intäktskälla, varför detta är synnerligen problematiskt för dem. Nedskärningarna har begränsat Twitters säkerhetsinfrastruktur och skapat otaliga problem för annonsörer, som därför valt att lämna plattformen i stor skala. Flera uppgifter pekar på att företaget ska ha förlorat affären från ungefär hälften av deras hundra främsta annonskunder, och det har missat förväntningar på annonsintäkter i USA med upp till 80%. Utan annonsintäkter blir går det inte att finansiera Twitter. Värdet på företaget har sedan Elon Musks köp sjunkit rejält. Det är ur ett ekonomiskt perspektiv mycket osäkert vad Twitter ens är för något om något eller några år.
Twitter är alltså i kris. Plattformen har varit och är för många journalister och opinionsbildare en viktig nyhetskälla och kommunikationskanal. Men sedan Elon Musk tog över företaget i oktober har det blivit allt tydligare att Twitter inte längre är den plattform det en gång var.
För journalister, medier och opinionsbildare finns det alltså många olika argument för varför man ska överväga att omvärdera ens närvaro på plattformen. Om vi börjar med affärsmässiga argument så har det över tid blivit allt svårare för medier att nå sina målgrupper på Twitter. Med ökad konkurrens från andra sociala medier och en ökning av falska konton och botar, blir det svårt för användare att hitta relevant innehåll och att säkra trovärdighet och kvalitet. Ur ett demokratiperspektiv finns där flera utmaningar med Twitter. Med Elon Musks intåg har opinionsbildningen och journalistiken kommit att få utstå en ökad grad av falska konton, desinformation och otillbörlig informationspåverkan. Det skadar det demokratiska samtalet och skapar en onyanserad och förvanskad bild av verkligheten. Twitter har aldrig varit en representativ arena, men med den senaste utvecklingen är den direkt problematisk. Vidare uppstår utmaningar för det demokratiska samtalet och opinionsbildningen på det att mängden hat och hot. Plattformen har långsamma eller obefintliga reaktionstider på rapporter om trakasserier och hot, och det är svårt för användare att skydda sig själva från detta. Ur ett journalistiskt perspektiv är det också viktigt att medier och journalister befinner sig i digitala rum i vilka de kan nå sina läsare och få ett utbyte. Med den utveckling vi kommit att se på Twitter har det visat sig vara en plattform där det är allt svårare att hålla konversationen på en konstruktiv nivå och där det är svårt att hitta relevant information. Plattformen skapar uppenbara affärsmässiga, demokratiska och journalistiska problem.
Så vad kan man göra i denna situation? Journalister, medier och opinionsbildare bör överväga alternativ. Det handlar om att ha hängslen och livrem, i en situation där det är svårt att förutse vad som komma skall. Opinionsbildningens välmående formas på många sätt genom de förutsättningar aktörer har att ta del av den och komma till uttryck. Risken att Twitter upphör att bidra till det digitala offentliga samtalet är överhängande och därför är det nu läge att se till alternativen och att inte lägga alla ägg i en korg. Så även om man som journalist eller mediehus väljer att kvarstå i Twitter, trots allt, så bör man samtidigt utforska alternativen.
Till skillnad från för bara några år sedan är det inte längre uppenbart vilka av befintliga sociala medier som lämpar sig som ersättare för Twitter. Kanske är det också en av anledningarna för varför det är svårt att göra en förflyttning. För bara några år sedan var Facebook en så pass allmän arena att den ändå erbjöd någon slags alternativ. Idag ser läget annorlunda, och olika personer väljer att finnas på olika platser beroende på generation, intressen och engagemang. De sociala medier som växer som snabbast, så som TikTok, skiljer sig också markant från tidigare sociala medier på det sättet att de inte har samma egenskaper. De lämpar sig inte för opinionsbildning utan erbjuder mer av underhållning. De är mer att likna vid digitala tivolin än digitala torg.
Kanske är det också av dessa skäl som förhållandevis nya och andra alternativ har kommit att uppstå. Bland dessa är Mastodon är idag en av de mest lovande digitala platserna. Det finns flera skäl till detta.
Mastodon är en decentraliserad, öppen källkodstjänst för sociala medier som är byggd på protokollet ActivityPub. Det är en tjänst för sociala medier som liknar Twitter, men som är byggd på ett decentraliserat nätverk av servrar som kommunicerar med varandra. Mastodon är en del av Fediverse, ett samlingsnamn för alla tjänster och servrar som använder protokollet ActivityPub för att kommunicera med varandra. Tjänster som Mastodon, Pleroma, PixelFed och Peertube är alla delar av Fediverse. ActivityPub är ett protokoll för decentraliserad kommunikation mellan olika tjänster på nätet och används av dessa tjänster. Det gör det möjligt för dessa olika tjänster att kommunicera med varandra och dela innehåll, även om de är byggda på olika tekniker. Och har olika funktion. Det är lite som att Twitter, Facebook, TikTok och Youtube skulle vara öppna och göra det möjligt att enkelt dela och komma åt information mellan dessa tjänster.
Fediverse skiljer sig från traditionella plattformar som Twitter genom att det är decentraliserat, vilket innebär att det inte finns en central aktör som kan kontrollera eller censurera innehåll. Istället finns det många olika servrar som kommunicerar med varandra, vilket gör det svårare för regeringar, techföretag och andra aktörer att blockera eller censurera innehåll. Fediverse är också öppen källkod och främjar engagemang och interaktion mellan användare. Det innebär alltså att det på många sätt bättre kan tillgodose de förutsättningar en mångfacetterad, komplex och dynamisk opinionsbildning behöver.
En miljö som Mastodon liknar alltså mera den miljö för opinionsbildning vi ser i vår fysiska miljö. Det är en miljö med en hög grad av mångfald. Eftersom det finns många olika servrar, eller instanser, som det ofta kallas, i Fediverse, finns det många olika slags gemenskaper med olika fokus och intressen. Det kan göra det lättare för journalister och opinionsbildare att nå nya publikgrupper eller finna aktörer med särskilda intressen eller kunskaper. Till skillnad ifrån dagens plattformar är det också digitala miljöer som bygger på öppen källkod, vilket gör det enklare för användare att granska och förstå hur tjänsterna fungerar. Mastodon och andra tjänster i Fediverse är också byggda för att främja engagemang och interaktion mellan användare, till skillnad från vår tids kommersiella plattformar vars design primärt syftar till att sälja annonser. Det är en väsensskild skillnad, som får många konsekvenser. En av dem är att det sannolikt kan göra det lättare för journalister och opinionsbildare att samarbeta med sin publik och få feedback.
Det finns alltså många skäl för att överväga att se på andra alternativa platser för att utveckla vår tids digitala opinionsbildning än på Twitter. Det finns också goda skäl att överväga Fediverse och Mastodon. Därför tror jag att det är viktigt för såväl enskilda journalister som medier och andra aktörer i samhällets opinionsbildning att etablera närvaro. Det kan handla om att skaffa ett konto på en instans för den enskilda journalisten, forskaren eller politikern. Men det kan också handla om att som mediehus, politiskt parti, ideell förening, universitet eller bibliotek att sätta upp en egen instans och utforska möjligheterna. Det har idag flera aktörer redan gjort, så som MIT, EU-Kommissionen, Medium, Vivaldi och Mozilla. Genom att etablera sig i denna miljö, som bygger på helt andra tekniska förutsättningar, uppstår en möjlighet för ett distribuerat och federerat medielandskap i Sverige och internationellt, som är mer robust och hållbart och inte i händerna på en enskild entreprenörs nycker, föreställningar eller idéer. Det öppnar upp för nya former av digitala interaktioner och samtal, och har potential att utveckla ett digitalt offentligt rum som mer påminner om det vi ser i den fysiska världen.
Vår demokrati förutsätter en god opinionsbildning och i vår digitala tid behöver den också äga rum digitalt. Att låta den förgås, förvanskas eller förtvina på grund av enskilda entreprenörers eller plattformars vägval vore oansvarigt. Nu är tiden för medier, partier, högskolor och civilsamhällets aktörer, för företag och folkbildning, att tillsammans sluta att passivt låta enskilda teknikföretag forma framtiden, utan istället bidra till samhällets utveckling, inte bara i vår fysiska värld utan också i den digitala.
Vidare läsning:
https://www.technologyreview.com/2022/12/15/1065013/twitter-brain-death/
https://www.washingtonpost.com/technology/2023/01/14/twitter-moderation-cutbacks-impact/
https://www.nytimes.com/2022/12/16/business/media/elon-musk-twitter-journalist-suspension.html
https://www.techdirt.com/2023/01/04/journalists-and-others-should-leave-twitter-heres-how-they-can-get-started/
https://daringfireball.net/linked/2023/01/14/information-twitter-slack-confirmation
https://www.theinformation.com/articles/musks-twitter-intentionally-suspended-tweet-bot-third-party-apps-messages-show
https://www.comeetie.fr/galerie/mapstodon/
https://www.techdirt.com/2022/12/29/some-tricks-to-making-mastodon-way-more-useful/
https://techpolicy.press/election-disinformation-and-the-violence-in-brazil/
https://www.theverge.com/2023/1/13/23553161/third-party-twitter-clients-apps-outage-twitterific-tweetbot